Röntgenssjuksköterskebloggen

Förra året gjordes en undersökning bland Vårdförbundets röntgensjuksköterskemedlemmar, vilken bekräftar kompetensbristen i fråga om röntgensjuksköterskor – både under och innan pandemin.

Nästan hälften av alla röntgensjuksköterskor uppger att bemanningen inte varit tillräcklig – vare sig under eller innan pandemin.

Många vittnar om att allt fler och fler ”annan vårdpersonal” anlitats inom röntgenverksamheterna. Det handlar framför allt om undersköterskor som får utföra arbetsuppgifter som ligger inom röntgensjuksköterskornas professionsområde. Vi befinner oss i en tid då det råder brist på röntgensjuksköterskor och det krävs det stabilitet, långsiktighet och förutsägbarhet i kompetensförsörjningsplaner. 

I takt med att förutsättningarna förändrats ser vi ett större vårdbehov, brist på röntgensjuksköterskor, brist på utbildning och VFU-platser, legitimationens-, kärnkompetensens och utbildningens betydelse ifrågasätts. Detta är allvarliga utmaningar.  

Men vad kan vi – du och jag som arbetar inom professionen göra åt det? Hur kan vi hävda vår kompetens och vilka rättigheter har vi? Välkommen på ett webbinarium den 8 november som handlar om just detta och lite till. Säkra din plats redan idag, läs mer och anmäl dig här.

Våra vägval är mycket viktiga i dessa tider. De kan avgöra röntgensjuksköterskeprofessions roll i en personcentrerad, säker nära vård och en jämlik hälsa på både kort och lång sikt. Att skapa utvecklingsmöjligheter och tydliga karriärvägar för röntgensjuksköterskor är ett sätt att värna om detta. Det kan minska att gapet mellan diagnos och behandling avtas samtidigt som tillgängligheten ökas.   

Nu ska ni få läsa om hur en dag hos oss kan se ut och mer specifikt få ta del av en av de undersökningar som vi utför på vår Nuklearmedicinska avdelning; Sentinel Node vid Malignt Melanom (hudcancer).

Undersökningen utförs av ett team som består av röntgensjuksköterska eller biomedicinsk analytiker och en radiolog. Patienter som har opererats för en hudförändring kommer till oss för att lokalisera den första lymfkörteln (portvaktskörteln). Portvaktskörteln förväntas ta emot metastatiska celler från hudförändringen via lymfbanorna.

Kvaddlar av radiofarmaka läggs bilateralt om ärret. Radiofarmakan transporteras sedan i lymfbanan till portvaktskörteln, samtidigt som en gammakamerabild samlas in. Därefter tas SPECT/CT-bilder över området. Efter bildinsamlingen markerar radiologen ett kryss på patienten för att ange var portvaktskörteln sitter. Patienten går sedan direkt till operation där körteln plockas ut och undersöks.

Sentinel Node vid Malignt melanom är lite pysslig att genomföra. Vi utför undersökningen tillsammans med vår radiolog och jag gillar när vi arbetar ihop från olika professioner.

Varje yrkeskategori får bidra med sitt för patientens bästa

Med vår undersökning kan vi inte ge något besked om det finns en malign spridning eller inte, vi påvisar endast vilka lymfkörtlar en eventuell spridning kan sitta i. Det är sedan kirurgerna som undersöker dessa körtlar. Jag tycker det är lite tråkigt att inte få följa hela patientflödet.

Undersökningstiden kan variera från 45 minuter till 2 timmar, beroende på hur snabbt radiofarmakan hittar sin väg genom lymfbanan. Jag uppskattar att patienten är hos oss relativt länge, eftersom vi då får mer kontakt med varandra.

Anna Persson
Nuklearmedicin
Sunderby sjukhus

Idag hade vi en mer ovanlig arbetsdag än vanligt (som röntgensjuksköterska vet man ju oftast inte hur arbetsdagen kommer att se ut).

Studenterna som läser till röntgensjuksköterska i termin 1, vid Luleå Tekniska Universitet (LTU), brukar vanligtvis få komma ut på VFU en vecka för att se vilka olika modaliteter man kan arbeta med som röntgensjuksköterska. På grund av pandemin har LTU fått tänka om. Vi fick en förfrågan om vi ville vara med i en informationsfilm till universitetet, och självklart ville vi det!

Att ta emot studenter är något som jag verkligen brinner för. De är bland det viktigaste vi har, utan studenter får vi inga kollegor i framtiden.
Har man förmånen att träffa många studenter får man både kloka frågor (vilket kräver att man själv tänker till), och ny kunskap från universitetet. Detta bidrar till att man uppdaterar sitt eget kunnande.

It’s a win win situation!

Anna Persson
Nuklearmedicin
Sunderby sjukhus

Följ med på vår Nuklearmedicinska avdelning och se vad vi arbetar med. I dag får ni följa med när vi bereder radiofarmaka inne i Hotlab. Ett Hotlab består av uppdragningsrum, sluss och ett beredningsrum.

I uppdragningsrummet dras radiofarmakan upp i sprutor som ges till patienterna. I slussen byter vi om för att sedan gå in i det höggradigt rena beredningsrummet, där radiofarmakan blandas.

Vi börjar 06,30 med att kontrollera rummens lufttryck, kylarnas temperatur och kalibrerar aktivitetsmätaren.

För att gå in i beredningsrummet måste man passera slussen och sätta på sig overall, särskilda skor, dubbla handskar, munskydd och mössa.

I beredningsrummet ska arbetet utföras lugnt och metodiskt. Detta för att undvika att partiklarna i rummet cirkulerar, samt att det av misstag inte ska komma spill från eluatet som är radioaktivt. Eluatet består av technetium 99m (Tc-99m) och natriumklorid. Det dras ur en generator och blandas sedan med en bärarmolekyl – ett kit. Vid beredningen gäller det att ha tillräckligt med aktivitet så att det räcker till alla undersökningar den dagen.

Olika undersökningar kräver olika mängd aktivitet och kit.

Radiofarmakan blandas i en så kallad LAF-bänk. Den har ett särskilt lufttryck för att pressa undan eventuellt radioaktivt spill och blyskydd.

Alla sprutor, avfallshinkar och behållare som på något sätt är i kontakt med radioaktiviteten har också blyskydd. Att bereda radiofarmaka är som att laga mat efter ett recept, fast lite mer att hålla reda på. Ibland så kokar vi till och med radiofarmakan!

Anna Persson
Nuklearmedicin
Sunderby sjukhus

Röntgensjuksköterskemedlemmarna känner oro inför en vårdskuld som förväntas vara mycket stor. Alla vet att köerna till radiologiska undersökningar var oacceptabelt långa redan innan Corona-utbrottet. Under de senaste månaderna har man skjutit upp flera elektiva undersökningar och nu förväntar sig medlemmarna ytterligare köer och högre arbetstryck.

I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen att fyra miljarder kronor tillförs regionerna för hantering av uppskjuten vård. Självfallet välkomnar Vårförbundet anslagen, men det behövs mer än pengar för att hantera vårdskulden inom röntgenverksamheten. Här behövs både fler röntgensjuksköterskor och röntgenapparater. Man kan tro att om bara röntgenverksamheterna får medel kan de köpa flera röntgenapparater, men så enkelt är det inte. Vart ska de nya apparaterna placeras? Och hur ska de åtgärda bristen på röntgensjuksköterskor? 

Röntgensjuksköterskebristen är både ett gammalt och nationellt problem. 

Bristen var svårhanterad redan innan pandemin, nu har det bara blivit värre.

Det behövs både korta och långsiktiga hållbara planer för att kunna hantera trycket på bild- och funktionsverksamheterna.  För att kunna ge patienten bästa möjliga vård och möta dagens och framtidens moderna diagnostiklösningar inom till exempel området integrerad diagnostik, behövs fler röntgensjuksköterskor med specialistkunskap. Integrerad diagnostik är när olika diagnostikområden samverkar för att ge säkrare underlag vilket leder till en mer individanpassad undersökning och behandling.

Det behövs också rejäla satsningar på mobil röntgen – både inom och utanför röntgenkliniker, för att effektivisera vården och minska smittorisken. Mobil röntgen har stor påverkan på röntgensjuksköterskans yrkesroll och nya sätt att utföra arbetet på, kräver nya kompetenser. Därför är en hållbar strategi kring kompetensutveckling för röntgensjuksköterskor ett måste, om vi vill bibehålla god kontinuitet, ökad produktivitet och hög patientsäkerhet inom röntgenverksamheterna. 

Röntgensjuksköterskor som får möjlighet till specialistutbildning och att göra klinisk karriär inom sitt yrke, blir ofta även bra ambassadörer för yrket.

Chansen är stor att de sprider sina positiva upplevelser vilket i sin tur skapar ett gott intryck av professionen. Resultatet blir förhoppningsvis att fler väljer utbilda sig till röntgensjuksköterskor!

Januari 2019 tog jag min examen efter att studerat på distans vid LTU, Luleå Tekniska Universitet. Tre dagar efter examen påbörjade jag en masterutbildning, i skrivande stund är jag ungefär halvvägs och ska skriva en magisteruppsats vid Karolinska Institutet (KI)i Stockholm.

Nyfikenhet och kunskapstörst är vägledande för mig, jag är social och gillar teknik och därför passar externröntgen för mig, vilket även har blivit mitt metod och modalitetsansvar.

Dagen efter jag fick uppdraget fick jag mitt första problem att lösa, det var av mindre komplicerad sort men fick ändå konsekvens att flödet stördes, det är den verklighet vi jobbar i. Den är komplex och känslig och måste hela tiden underhållas och bevakas för att fungera optimalt.

Livet består inte bara av jobb, man behöver någonstans att bo etc, utan man  behöver trygghet för att kunna utveckla och det är där Vårdförbundet kommer in, som arbetstagare behöver man kunna trygghet. Känner man trygghet går det bättre att koncentrera sig på arbetet .Vårdförbundet ställer upp för oss när vi får problem.

Personligen tycker jag att det är viktigt att vara medlem och engagera sig fackligt, särskilt i dagsläget, detta för att kunna lyfta våra krav, problem och behov på ett organiserat och konsekvent sätt. Vårdförbundets förmåga att lyfta professionsfrågor imponerar mig.

Vårdförbundet är ett stort och mäktigt yrkesförbund som arbetar hårt för att medlemmarna ska få bättre arbetsvillkor och högre lön, samt skapar trygghet genom att stödja medlemmar när de hamnar i konflikt, mm. Vårdförbundet arbetar även kontinuerligt för vår professionsutveckling och driver viktiga frågor såsom införandet av reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor, kontinuerlig fortbildning under hela arbetslivet, skapa fler karriärvägar och utvecklingsmöjligheter och långsiktig kompetensförsörjning plan för vårt yrke.

Vårdförbundet arbetar för både utveckling av vårt yrke och vården. Att åskådliggöra vår professions centrala roll inom hälso- och sjukvård och utveckling av röntgensjuksköterskeprofessionen är viktiga delar av Vårdförbundets arbete för oss röntgensjuksköterskor. 

Så kollegor och blivande kollegor, jag menar ni som studerar till röntgensjuksköterska; om ni inte är medlem än, ansök om medlemskap redan idag!

Mats Rönnqvist
Röntgensköterska på Danderyds sjukhus, Stockholm

Sveriges målsättning för 2025 är att öka digitaliseringen inom hälso- och sjukvård, något som självklart även Vårdförbundet står bakom.

Vi ser att kraven på sjukvården, från såväl den växande och åldrande befolkningen, som medborgarnas krav på kvalitet tillgänglighet, ständigt ökar. En digitaliserad vård har hög prioritet.

Digitaliseringen är inte i sig ett självändamål, utan syftar till att effektivisera verksamheten och på det sättet skapa en enklare vardag för våra medlemmar. Denna omställning medför krav på nya arbetssätt och kompetenser och samtidigt blir det essentiellt att ha en långsiktig och hållbar plan för att skapa förutsättningar som i sin tur möjliggör integreringen av de nya arbetssätten och kompetenserna. 

Digitalisering inom röntgenverksamhet började redan på tidigt 90-tal. Av erfarenhet vet många av oss att digitalisering är en krävande process som innebär målmedvetet arbete på många nivåer. Jag minns till exempel fortfarande att användningen av de digitala verktygen, framförallt RIS och PACS, till en början var ett hinder som fick personalen att tappa fart istället för att bli mer effektiva i sitt arbete. För det är ju som jag tidigare skrev; nya sätt att utföra arbetet på kräver ny kompetens. Därför är det nödvändigt att ha en strategi kring kompetensutveckling och omställning för att minimera de risker som vi tidigare brottats med.  

Röntgensjuksköterskor befinner sig i framkant av den digitaliserade och moderna vården. Inom vårt yrke finns kunskap av avancerad medicinsk teknik och digitalisering. Vår kunskap är också avgörande för vårdens fortsatta digitalisering och det gynnar både god, nära vård och den högspecialiserade vården. Vårdförbundet vill därför att röntgensjuksköterskor intar en nyckelroll inom digitalisering och teknikutveckling och bidrar till att vården flyttar närmare patienten/personen. Utveckling av mobila röntgenenheter med stöd av digitalisering och modern teknik bidrar till en mer säker, god, nära, personcentread och jämlik vård. Utveckling av mobila röntgenenheter och sjukvård i hemmet, finns redan idag och med största sannolikhet kommer det att öka.  

Att omställningen till en mer digitaliserad vård tar tid och kanske inte ens sker i önskvärd takt, är inte konstigt men vi vill framåt och vi är nu förberedda inför de kommande förändringarna. Vårdförbundet välkomnar nya mobila arbetssätt. I nuläget ger de nya arbetssätten ingen ekonomisk vinst för röntgenverksamheter, men vården och samhället i stort kammar stora vinster; det leder till en effektivare och säkrare vård, minskat gap mellan diagnos och behandling, färre vårddygn, färre transporter till sjukhuset och sist men inte minst; nöjdare patienter.