Röntgenssjuksköterskebloggen

Röntgenssjuksköterskebloggen

Röntgenssjuksköterskebloggen

“Att bereda radiofarmaka är som att laga mat efter ett recept, fast lite mer att hålla reda på”

by Leave a Comment

Följ med på vår Nuklearmedicinska avdelning och se vad vi arbetar med. I dag får ni följa med när vi bereder radiofarmaka inne i Hotlab. Ett Hotlab består av uppdragningsrum, sluss och ett beredningsrum.

Kollegan Malin redo att gå in i Hotlab.

I uppdragningsrummet dras radiofarmakan upp i sprutor som ges till patienterna. I slussen byter vi om för att sedan gå in i det höggradigt rena beredningsrummet, där radiofarmakan blandas.

Vi börjar 06,30 med att kontrollera rummens lufttryck, kylarnas temperatur och kalibrerar aktivitetsmätaren.

För att gå in i beredningsrummet måste man passera slussen och sätta på sig overall, särskilda skor, dubbla handskar, munskydd och mössa.

I beredningsrummet ska arbetet utföras lugnt och metodiskt. Detta för att undvika att partiklarna i rummet cirkulerar, samt att det av misstag inte ska komma spill från eluatet som är radioaktivt. Eluatet består av technetium 99m (Tc-99m) och natriumklorid. Det dras ur en generator och blandas sedan med en bärarmolekyl – ett kit. Vid beredningen gäller det att ha tillräckligt med aktivitet så att det räcker till alla undersökningar den dagen.

Olika undersökningar kräver olika mängd aktivitet och kit.

Radiofarmakan blandas i en så kallad LAF-bänk. Den har ett särskilt lufttryck för att pressa undan eventuellt radioaktivt spill och blyskydd.

Alla sprutor, avfallshinkar och behållare som på något sätt är i kontakt med radioaktiviteten har också blyskydd. Att bereda radiofarmaka är som att laga mat efter ett recept, fast lite mer att hålla reda på. Ibland så kokar vi till och med radiofarmakan!

Anna Persson
Nuklearmedicin
Sunderby sjukhus

“Röntgensjuksköterskor som får möjlighet till specialistutbildning blir ofta bra ambassadörer för yrket”

by

Röntgensjuksköterskemedlemmarna känner oro inför en vårdskuld som förväntas vara mycket stor. Alla vet att köerna till radiologiska undersökningar var oacceptabelt långa redan innan Corona-utbrottet. Under de senaste månaderna har man skjutit upp flera elektiva undersökningar och nu förväntar sig medlemmarna ytterligare köer och högre arbetstryck.

I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen att fyra miljarder kronor tillförs regionerna för hantering av uppskjuten vård. Självfallet välkomnar Vårförbundet anslagen, men det behövs mer än pengar för att hantera vårdskulden inom röntgenverksamheten. Här behövs både fler röntgensjuksköterskor och röntgenapparater. Man kan tro att om bara röntgenverksamheterna får medel kan de köpa flera röntgenapparater, men så enkelt är det inte. Vart ska de nya apparaterna placeras? Och hur ska de åtgärda bristen på röntgensjuksköterskor? 

Röntgensjuksköterskebristen är både ett gammalt och nationellt problem. 

Bristen var svårhanterad redan innan pandemin, nu har det bara blivit värre.

Det behövs både korta och långsiktiga hållbara planer för att kunna hantera trycket på bild- och funktionsverksamheterna.  För att kunna ge patienten bästa möjliga vård och möta dagens och framtidens moderna diagnostiklösningar inom till exempel området integrerad diagnostik, behövs fler röntgensjuksköterskor med specialistkunskap. Integrerad diagnostik är när olika diagnostikområden samverkar för att ge säkrare underlag vilket leder till en mer individanpassad undersökning och behandling.

Det behövs också rejäla satsningar på mobil röntgen – både inom och utanför röntgenkliniker, för att effektivisera vården och minska smittorisken. Mobil röntgen har stor påverkan på röntgensjuksköterskans yrkesroll och nya sätt att utföra arbetet på, kräver nya kompetenser. Därför är en hållbar strategi kring kompetensutveckling för röntgensjuksköterskor ett måste, om vi vill bibehålla god kontinuitet, ökad produktivitet och hög patientsäkerhet inom röntgenverksamheterna. 

Röntgensjuksköterskor som får möjlighet till specialistutbildning och att göra klinisk karriär inom sitt yrke, blir ofta även bra ambassadörer för yrket.

Chansen är stor att de sprider sina positiva upplevelser vilket i sin tur skapar ett gott intryck av professionen. Resultatet blir förhoppningsvis att fler väljer utbilda sig till röntgensjuksköterskor!

“Röntgensjuksköterskorna tillhör en egen profession som utför ett livsviktigt arbete varje dag”

by

Idag är det inte vilken dag som helst. Det är röntgensjuksköterskans dag. Det ska vi passa på att uppmärksamma ordentligt!

Anna Persson
Röntgensjuksköterska Sunderby Sjukhus

På min enhet, en liten Nuklearmedicinsk avdelning, utförs undersökningar i gammakamera och SPECT-CT. Vi bereder även radiofarmaka, utför jodupptagsmätningar och ger palliativ xofigobehandling. Nuklearmedicin tillhör röntgen så när möjlighet finns hjälper vi till med övriga röntgenundersökningar, vilket kräver att personalen hos oss har bred kompetens.

En vanlig dag hos oss börjar med att radiofarmakan blandas 06:30. Radiofarmakan bereds dagligen utifrån vilka undersökningar som är inbokade.

En generator med molybden kommer en gång i veckan. Från den drar vi ut sönderfallet, technetium – 99m, som fästs vid en bärarmolekyl – ett så kallat kit. Varje kit har särskilda egenskaper för att radioaktiviteten ska fästa vid det organ som ska undersökas. 

Samtidigt som radiofarmakan blandas startas maskinerna upp. Vi går igenom nyinkomna remisser och dagens inbokade patienter. De första patienterna kommer oftast vid 08:00.

Hos oss är det väldigt olika patientförberedelserna och bildtagningsmetoder beroende på vad som ska undersökas. Oftast injiceras patienten med radiofarmaka och får sedan vänta (10 minuter – 3 timmar) innan bildinsamlingen kan starta. Radiofarmakan behöver tid för att fästa vid det organ som ska undersökas.

Bilderna insamlas sedan på olika sätt, beroende på vad som ska ses. En vanlig nuklearmedicinsk bild visar knappt någon anatomi. Istället ses exempelvis om tumörer är aktiva. Hos oss tas planara bilder i olika former, tomografier och SPECT-CT (bilderna från gammakameran läggs ihop med datortomografiska bilder).  Vid jodupptagsmätning fås ingen bild, istället insamlas mätvärden för att se hur mycket jod som samlats i sköldkörteln.

Då vi hanterar öppna strålkällor är det många restriktioner att följa, men våran fysiker finns alltid nära att besvara frågor.

Att arbeta i en liten verksamhet ger fördelen av att ha närhet till varandra.

Vi har schemalagda metodoptimeringsmöten, ser själva över våran produktion och kan vara med och besluta om att ta in nya undersökningsmetoder. Allt detta gör att man känner sig delaktig i verksamheten.

När jag började läsa till röntgensjuksköterska vid Göteborgs universitet, måste jag lite skamset erkänna, att jag inte riktigt hade koll på vad mitt blivande yrke innebar. Min enda kontakt med röntgensjuksköterskor kom från när jag själv varit patient på konventionell röntgen.

Jag minns tydligt min första kurs på utbildningen, introduktion till radiografi. Vi fick bekanta oss med mängden av möjligheter som finns i arbetet som röntgensjuksköterska. Jag satt och gapade (tyst) över allt som berättades. Olika sorters strålning, forskning, hybridsalar, möjlighet att undervisa, omvårdnad, magnetfält, ljudvågor med mera.

Som tur var blev jag inte avskräckt av detta, tvärtom. Det kändes att jag hade kommit helt rätt.

Jag älskar att möta människor och känna att jag gör skillnad.  Alla kategorier av patienter kommer till röntgensjuksköterskan. Frakturer, tumörer och bilolyckor. Profylaktiska undersökningar på mammografin. Barn, unga, vuxna och gamla. Varje patient får en ordentlig början och ett ordentligt avslut med oss, vilket känns bra.

Teknik och fysik var alltid mina starka ämnen i skolan och att få klura och fundera på hur bilden kan tas på bästa sätt är riktigt roligt. Det kan låta klyschigt men desto mer jag lär mig inom radiografi, desto mer inser jag att det finns att lära!

När jag påbörjade min utbildning 2011, vilket inte är alltför längesedan, fanns det undersökningsmetoder som knappt används idag. Och detta har skett på så kort tid. Jag är mycket förväntansfull över vad jag kommer få vara med om under mitt yrkesliv. Det ska det bli spännande att följa vilka undersökningsmetoder som kommer finnas kvar och utvecklas, samt vilka nya som tillkommer.

Kommer vi arbeta på samma sätt i framtiden? Kanske används det flera mobila röntgenenheter kopplade till exempelvis vårdcentraler, ortopedin, hemsjukvården och ambulansen?

Just nu väntar jag på att vi ska få en specialistutbildning. All omvårdnad och utrustning som används i samband med radiologiska undersökningar blir mer och mer avancerad, vilket självfallet kräver specialistkunskap. Därför är det inte bara mer än rätt att vi får en specialistutbildning, utan också helt nödvändigt.

Det känns fel att skriva ett inlägg om röntgensjuksköterskor utan att nämna det arbetet som utförs här och nu. Mitt under den pågående pandemin. Jag har tänkt mycket på mina nuvarande och före detta kollegor som slitit och sliter hårt. Röntgensjuksköterskorna står, tillsammans med andra kollegor, i frontlinjen och möter Covid-19. Tack vare röntgenundersökningarna ses förändringar på lungorna. Tyvärr glömmer media oftast bort röntgensjuksköterskorna. Kanske för att vi klumpas ihop med sjuksköterskorna.

Men röntgensjuksköterskorna tillhör en egen profession som utför ett livsviktigt arbete varje dag.

Jag är mycket stolt över att var röntgensjuksköterska. Utan oss hade en stor del av diagnostiken och behandlingen inte varit möjlig.

Vi måste tillsammans se till att andra får upp ögonen för oss. Media, vänner och andra kollegor på sjukhusen. Detta genom att presentera oss ordentligt, föra en dialog med medföljande personal och anhöriga, våga debattera, våga forska. Tillsammans kan vi komma på fler sätt hur vi kan synlig- och tydliggöra vår profession. Kanske är det på söndag, på vår  egen internationella yrkesdag, som vi ska börja visa vilka vi är och vilken roll vi har inom vården?

Stort grattis till oss röntgensjuksköterskor! När kaffet dricks kan ni tänka lite extra på att det är röntgensjuksköterskans dag.

Anna Persson
Röntgensjuksköterska (just nu föräldraledig)
Nuklearmedicinsk avdelning, Sunderby sjukhus (ligger mellan Luleå och Boden).

“Stort grattis på röntgensjuksköterskans dag!”

by

Idag är det söndagen den 8 november; den internationella yrkesdagen för röntgensjuksksköterskor. Dagen firas över hela världen för att uppmärksamma röntgensjuksköterskans viktiga roll i samhället, betydelse för vården samt förbättring av den.  

Parvin Olofsson
Parvin Olofsson

2005 firades denna viktiga dag för första gången (enligt vissa källor och 2007 enligt andra). Men gemensamt är att en säker, rätt och tidig diagnostik är grunden för rätt vård. Och vi röntgensjuksköterskor har en viktig roll i att uppnå vård av hög kvalitet.  

Även om förutsättningarna och situationen är annorlunda i år, är det viktigt att uppmärksamma vårt viktiga arbete. I en tid som har varit och fortfarande är full av utmaningar, är det viktigt att belysa röntgensjuksköterskans internationella yrkesdag med fokus på att skapa bättre utvecklingsmöjligheter och därmed säkrare vård för patienter.     

Så låt oss fira, men samtidigt påpeka att det behövs permanenta förändringar och kontinuerliga förbättringar av verksamheternas styrning och finansiering, för att bild och funktionsdiagnostiken ska möta behoven under pandemin, samt stå bättre rustat inför kommande pandemier.

Vi kräver att få bättre utvecklingsmöjligheter, tydliga karriärvägar och fungerande kompetensförsörjning, för att kunna säkra en vård med hög kvalité. Röntgensjuksköterskor måste få bättre förutsättningar för att kunna specialistutbilda och vidareutbilda sig, för att kunna sköta sitt jobb på bästa sätt. 

Vi har mycket att vara stolta över. Vi spelar en enormt viktig roll för de patienter och personer vi möter.

Att vara röntgensjuksköterska är inspirerande, utvecklande och utmanande. Stolthet är ett ord som vi förknippar med vårt yrke.

Vi röntgensjuksköterskor är yrkesskickliga samhällsbärare och vårdbyggare. Vi utgör en viktig grundpelare i vår hälso-och sjukvård. Ändå står röntgensjuksköterskeyrket inför utmaningar, en av de mest påtagliga är den växande röntgensjuksköterskebristen. 

Bild på röntgensjuksköterska med patient vid en MR-modalitet. Texten Grattis alla röntgensjuksköterskor på er dag!

Rätt förutsättningar är en viktig del för att röntgensjuksköterskor ska kunna utöva och verka för en god och nära vård. Vår professions framtid hänger samman med hur väl hälso- och sjukvården lyckas med sitt uppdrag, vilket i sin tur beror på de förutsättningar vi får för att bedriva vårt arbete och ta vårt ansvar.

Låt internationella röntgensjuksköterskeyrkesdagen påminna dig om vilken skillnad röntgensjuksköterskor gör världen över – varje dag. Och om hur viktigt det är att vi är många som tilsammans förbättrar vår vardag och vår yrkesframtid.  

“Vårdförbundets förmåga att lyfta professionsfrågor imponerar mig”

by

Januari 2019 tog jag min examen efter att studerat på distans vid LTU, Luleå Tekniska Universitet. Tre dagar efter examen påbörjade jag en masterutbildning, i skrivande stund är jag ungefär halvvägs och ska skriva en magisteruppsats vid Karolinska Institutet (KI)i Stockholm.

Nyfikenhet och kunskapstörst är vägledande för mig, jag är social och gillar teknik och därför passar externröntgen för mig, vilket även har blivit mitt metod och modalitetsansvar.

Dagen efter jag fick uppdraget fick jag mitt första problem att lösa, det var av mindre komplicerad sort men fick ändå konsekvens att flödet stördes, det är den verklighet vi jobbar i. Den är komplex och känslig och måste hela tiden underhållas och bevakas för att fungera optimalt.

Livet består inte bara av jobb, man behöver någonstans att bo etc, utan man  behöver trygghet för att kunna utveckla och det är där Vårdförbundet kommer in, som arbetstagare behöver man kunna trygghet. Känner man trygghet går det bättre att koncentrera sig på arbetet .Vårdförbundet ställer upp för oss när vi får problem.

Personligen tycker jag att det är viktigt att vara medlem och engagera sig fackligt, särskilt i dagsläget, detta för att kunna lyfta våra krav, problem och behov på ett organiserat och konsekvent sätt. Vårdförbundets förmåga att lyfta professionsfrågor imponerar mig.

Vårdförbundet är ett stort och mäktigt yrkesförbund som arbetar hårt för att medlemmarna ska få bättre arbetsvillkor och högre lön, samt skapar trygghet genom att stödja medlemmar när de hamnar i konflikt, mm. Vårdförbundet arbetar även kontinuerligt för vår professionsutveckling och driver viktiga frågor såsom införandet av reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor, kontinuerlig fortbildning under hela arbetslivet, skapa fler karriärvägar och utvecklingsmöjligheter och långsiktig kompetensförsörjning plan för vårt yrke.

Vårdförbundet arbetar för både utveckling av vårt yrke och vården. Att åskådliggöra vår professions centrala roll inom hälso- och sjukvård och utveckling av röntgensjuksköterskeprofessionen är viktiga delar av Vårdförbundets arbete för oss röntgensjuksköterskor. 

Så kollegor och blivande kollegor, jag menar ni som studerar till röntgensjuksköterska; om ni inte är medlem än, ansök om medlemskap redan idag!

Mats Rönnqvist
Röntgensköterska på Danderyds sjukhus, Stockholm

Digitalisering bidrar till en mer personcentrerad och jämlik vård

by

Sveriges målsättning för 2025 är att öka digitaliseringen inom hälso- och sjukvård, något som självklart även Vårdförbundet står bakom.

Vi ser att kraven på sjukvården, från såväl den växande och åldrande befolkningen, som medborgarnas krav på kvalitet tillgänglighet, ständigt ökar. En digitaliserad vård har hög prioritet.

Digitaliseringen är inte i sig ett självändamål, utan syftar till att effektivisera verksamheten och på det sättet skapa en enklare vardag för våra medlemmar. Denna omställning medför krav på nya arbetssätt och kompetenser och samtidigt blir det essentiellt att ha en långsiktig och hållbar plan för att skapa förutsättningar som i sin tur möjliggör integreringen av de nya arbetssätten och kompetenserna. 

Digitalisering inom röntgenverksamhet började redan på tidigt 90-tal. Av erfarenhet vet många av oss att digitalisering är en krävande process som innebär målmedvetet arbete på många nivåer. Jag minns till exempel fortfarande att användningen av de digitala verktygen, framförallt RIS och PACS, till en början var ett hinder som fick personalen att tappa fart istället för att bli mer effektiva i sitt arbete. För det är ju som jag tidigare skrev; nya sätt att utföra arbetet på kräver ny kompetens. Därför är det nödvändigt att ha en strategi kring kompetensutveckling och omställning för att minimera de risker som vi tidigare brottats med.  

Röntgensjuksköterskor befinner sig i framkant av den digitaliserade och moderna vården. Inom vårt yrke finns kunskap av avancerad medicinsk teknik och digitalisering. Vår kunskap är också avgörande för vårdens fortsatta digitalisering och det gynnar både god, nära vård och den högspecialiserade vården. Vårdförbundet vill därför att röntgensjuksköterskor intar en nyckelroll inom digitalisering och teknikutveckling och bidrar till att vården flyttar närmare patienten/personen. Utveckling av mobila röntgenenheter med stöd av digitalisering och modern teknik bidrar till en mer säker, god, nära, personcentread och jämlik vård. Utveckling av mobila röntgenenheter och sjukvård i hemmet, finns redan idag och med största sannolikhet kommer det att öka.  

Att omställningen till en mer digitaliserad vård tar tid och kanske inte ens sker i önskvärd takt, är inte konstigt men vi vill framåt och vi är nu förberedda inför de kommande förändringarna. Vårdförbundet välkomnar nya mobila arbetssätt. I nuläget ger de nya arbetssätten ingen ekonomisk vinst för röntgenverksamheter, men vården och samhället i stort kammar stora vinster; det leder till en effektivare och säkrare vård, minskat gap mellan diagnos och behandling, färre vårddygn, färre transporter till sjukhuset och sist men inte minst; nöjdare patienter.

Trots att jag jobbat i 27 år inom röntgen känns det fortfarande som att röntgenvärlden är oändlig

by

Jag kom i kontakt med röntgen när jag var sex år gammal och redan då  tyckte jag att röntgenvärlden var mycket spännande. Jag gjorde en urografiundersökning och jag minns det fortfarande. Jag har många fina minnen av den dagen. Röntgensjuksköterskorna gjorde ett starkt intryck på mig och det påverkade mig så pass mycket att jag, där och då, bestämde mig för att bli röntgensjuksköterska.

Sagt och gjort. Jag blev klar med min röntgensjuksköterskeutbildning 1993.

Snabbt upptäckte jag att röntgenvärlden var mycket större än jag hade trott och att det fanns mycket att lära

Jag började studera på nytt  och sedan dess har jag gått flera olika utbildningar, parallellt med mitt arbete som röntgensjuksköterska. Jag ville lära mig mer och skaffa nya kunskaper, särskilt på djupare nivå, inom bild, funktionsdiagnostik och radiologiska behandlingsmetoder. Under utbildningarnas gång intresserade jag mig för medicinsk utrustning och dess effekter på röntgenundersökningar och behandlingars kvalité. Jag tänkte på många patienter som jag trodde inte skulle överleva,  men de klarade sig med hjälp av olika medicinska utrustningar, nya tekniker och nya behandlingsmetoder. Då tänkte jag att användning av bra utrustning kan vara till stor hjälp vid diagnostisering och behandling av patienter som lider av olika sjukdomar. Vetenskapliga studier visar att medicinsk utrusning och bra produkter säkerställer diagnos och förbättrar behandlingsmetoder – och i slutändan förbättrar patientens hälsa och livskvalité.

Jag som aldrig trodde att jag skulle kunna arbeta icke kliniskt och lämna patientkontakten, insåg att jag kan hjälpa fler genom att arbeta med medicinsk utrustning som kan  kvalitetssäkra patientens diagnos och behandlingsmetoder

 Det gjorde att jag började arbeta på företaget MEDARD (Bayer) för 18 år sedan. Och idag är jag ansvarig för försäljning, marknadsföring, applikation och upphandling för injektorer på datortomografi, magnetkameror och Angiografi.

I mitt arbete ingår många resor inom Sverige och andra delar av världen. Jag deltar också i olika  kongresser, vilket jag upplever berikande. Under åren har jag fått ovärderliga kunskaper och lärt mig mycket inom olika områden. Trots att jag jobbat i 27 år inom röntgen känns det fortfarande som att röntgenvärlden är oändlig och att det finns mycket kvar att lära! Jag träffar många yrkesgrupper och många röntgensjuksköterskor med olika bakgrund och kultur runtom i världen och den gemensamma nämnaren är att vi alla arbetar kontinuerligt med att förbättra och utveckla röntgendiagnostik och behandling med hjälp av våra produkter. De här mötena har gett mig mycket och jag har fortfarande kontakt med flera röntgenkliniker både i Sverige och utomlands och med mina kursare och kollegor.

Röntgenvärlden tar inte bara mycket plats av min vardag, den är en del av mig och jag är så stolt över den och värnar den ömt!

/ Jila Rahamanzade
Account Manager CT/Angio/PET
Stockholm och norra Sverige

Vi behöver en omställning av hälso- och sjukvården som möter dagens behov av nära vård

by

Som nyfärdig sjuksköterska 1990,  frustrerades jag över att jag inte hade de förutsättningar som jag behövde för att kunna känna att jag gjorde ett bra och patientsäkert arbetet som jag lärt mig under min utbildning.

Jag engagerade mig ganska snart som förtroendevald i Vårdförbundet för att tillsammans med kollegor ge röst för och påverka vår situation.

På Vårdförbundet började vi redan på 90-talet prata om en modell som vi kallade för Närvård. Den tog utgångspunkt i att hälso- och sjukvården skulle organiseras utifrån den enskilde individens behov. Den skulle vara nära och utgå från en helhetssyn med hälsan som grund. Flödet av kompetenser som den enskilde var i behov av, oavsett huvudman, skulle finnas i ett system som hängde ihop där vi arbetade i team.

Vi benämnde multisjuka som guldkortskunder

Att läsa huvudbetänkandet som kom den 1 april, från Utredningen för Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) med Anna Nergårdh som särskild utredare, och den proposition som ligger för riksdagsbeslut, kan jag konstatera att Vårdförbundet påverkar och gör skillnad.

Utredningen har haft i uppdrag att stödja regioner, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården.

Vad händer nu? Huvudbetänkandet finns nu ute på remiss hos olika organisationer och myndigheter för synpunkter. Vårdförbundet är en av dem. Utifrån svaren kommer sedan regeringen att bereda frågan och förhoppningsvis blir det en proposition till riksdagen som går i den här riktningen.

Vårdförbundet vill inte bara påverka för vår egen skull, eller för dem vi möter inom hälso- och sjukvården. Det handlar också om att i vår yrkesgärning bidra till ett hållbart samhälle. Ett samhälle där det finns möjlighet för alla att uppleva hälsa, livskvalitet och mening.

Rätten till hälsa är grundläggande för att människor ska kunna leva det liv de vill leva

Pandemin har utmanat hälso- och sjukvården och omsorgen, flera saker har ställts på sin spets och bekräftar att vi behöver en omställning som möter dagens behov. En omställning som utgår från ett personcentrerat förhållningssätt. En organisation som litar till professionernas autonomi för att kunskapen ska komma invånarna till gagn, utan att vi själva riskerar vår hälsa.

En omställning tar tid och kräver uthållighet, men tillsammans som medlem i Vårdförbundet kan vi förändra. Nu behöver vi tillsammans göra orden till verklighet.

Vill du veta mer läs på Vårdförbundets hemsida 

Allt gott,
//Annika Wåhlin
Leg. sjuksköterska, Vårdstrateg
Vårdförbundet

De basala hygienrutinerna måste fungera som tänkt inom röntgenverksamheten

by

Vi röntgensjuksköterskor vill utföra säker och snabb undersökning eller behandling av patienter och hindra smittspridning av covid-19. Vi vet att etablerade och fungerande basala hygienrutiner är ett bra skydd mot spridning av covid-19 i undersökningssituationer. Kontaminerade ytor såsom CT och MR gantry kan överföra bakterier och virus från en infekterad patient till andra personer. Att noggrant kunna desinfektera dessa ytor är tidskrävande.

Det saknas enhetliga riktlinjer gällande hygienrutiner för omhändertagande av misstänkta eller konstaterade fall av covid-19 vid radiologiska undersökningar. På vissa arbetsplatser desinfekteras hela rummet samt all utrustning och labbet får stå tomt i två timmar innan nästa patient tas in. På andra arbetsplatser får man arbeta vidare med en gång efter att man har desinfekterat labbet, det behöver alltså inte stå tomt i ett par timmar. En tredje variant är att man på en del arbetsplatser låter pesonalen själva bedöma hur de ska städa.

Jag hoppas att ni inte glömmer  bort oss igen.


Vi  röntgensjuksköterskor arbetar  i frontlinjen. Det är genom våra röntgenlabb som alla misstänkta och konstaterade fall på covid-19 passerar. Jag är legitimerad röntgensjuksköterska sedan 1978 och jag blir så ledsen att vi aldrig ”räknas med”. Tänk dig en sjukvård utan oss röntgensjuksköterskor på röntgenverksamhet.

Det är inte bara coronapatienter som passerar röntgenlabb och röntgenapparater utan alla stora och mindre trafikolyckor, strokedrabbade patienter, hjärt- och kärlsjuka, lungsjuka, njursjuka, leversjuka, misstänkta och konstaterade cancerfall, cancerkontroller för att verifiera om behandlingen har gett resultat eller inte, alla sorters frakturer och luxationer, alla fraktur- och luxationskontroller, alla akuta och elektiva röntgenundersökningar, etcetera.

Det skall ligga i allas intresse att förhindra smittspridning. Framför allt måste de basala hygienrutinerna fungera som tänkt inom röntgenverksamheten.

Förutom bild och funktionsdiagnostiken  tar vi vävnadsprover på förändringar, ofta cancermisstänkta, där kliniker inte klarar av att göra det. Vi lägger in stentar vid förträngningar i blodkärl, vi gör Koilling vid behandling av hjärnaneurysm, förhindrar kärlbrister och därmed hjärnblödning.

Jag vill inte förminska klinisk bedömning. Stetoskop och perkussion i all ära, men vi är trots allt en mycket säkrare väg till diagnos och därmed korrekt behandling. Vårt mål är att utföra en snabb och säker undersökning eller behandling och omhänderta patienter utifrån vetenskapligt beprövad erfarenhet med minimerad risk för att utsätta sig själv, kollegor och andra patienter för smitta.

Ni är många som har fått en diagnos och behandling som gjort dig frisk. Vi inom röntgendiagnostiken/röntgenbehandling är en del av ditt tillfrisknande. Vi röntgensjuksköterskor finns och vi  arbetar hårt för din vård. Vi borde synas även om vi arbetar i det tysta bakom kulisserna.

Tidig, säker och rätt diagnos ger patienten bästa förutsättningar för en lyckad behandling.

/ Marith Vindelstam
Röntgensjuksköterska
Region Västmanland

Diagnostiken har en central funktion i kampen mot covid-19

by

Coronapandemin har skördat många offer, ställt till med oroligheter och satt igång förändringsbehov inom vården. Dagligen möter vi röntgensjuksköterskor patienter som bär coronaviruset och vi är med dem både vid diagnostiseringsfas och under deras behandling. Jag träffar alla patientkategorier från akut- och infektionsmottagning, inneliggande och polikliniska patienter. Det ökar risken att vi som arbetar själva blir smittade.

Vi samarbetar med många olika yrkeskategorier – det är tydligt att vi har en central och viktig roll inom vården. Och diagnostiken har central funktion i kampen mot covid-19.

I läget som vi nu befinner oss i ställs vi som profession inför många nya utmaningar. Förutom fortsatta förväntningar av mer personcentrerad vård, teamarbete, undersökningsoptimering och patientsäkert arbetssätt ska vi nu även följa nya smittskyddsrutiner.

På BFC (Bild- och funktionsmedicinskt centrum) i Uppsala har vi lokala rutiner i samråd med Folkhälsomyndigheten vid hantering av patienter med misstänkt eller bekräftad covid -19. Alla undersökningar utförs enligt generella rutiner och rekommendationer. Vi har ett datortomografilaboratorium med en separat ingång, för smittade eller misstänkt smittade patienter. Själva rummet är tömt på material, förutom det nödvändiga som behövs för att utföra en undersökning. Patienter kommer oftast från infektionsavdelning eller mottagning.

Proceduren kring bemötande av coronadrabbade patienter är tids- och resurskrävande – men framförallt krävs kompetens. Det behövs noggrann planering kring säkerheten och hygienen eftersom vi är i kontakt med många olika personer. Det ses som viktigt att röntgensjuksköterskor testas för covid -19, för att med säkerhet kunna möta den ökade patientgruppen, personal från andra yrkeskategorier, kollegor och anhöriga.

Procedurer vid av- och påklädning av skyddsutrustning är extra tidskrävande

Rummet måst vara stängt i två timmar innan det ska städas, vilket kräver ytterligare resurser. Den övriga akuta verksamheten blir lidande under tiden vi tar hand om coronadrabbade patienter.

 I den här svåra perioden behöver vi vara mer solidariska mot varandra. Olika yrkeskategorier måste ha förståelse för varandras situation och att noggrant följa rutiner och hygienregler är oerhört viktigt i nuläget. Vi tänker på att undvika stora sammankomster för att minska risken att bli smittade. Vi behöver alla friska medarbetare för att kunna bedriva en kvalitetssäker vård.

Det finns inga eller för få munskydd som är ett av de hjälpmedel som vi behöver ha. Det gör att vi i vissa fall tvingas möta patienter med luftvägsbesvär utan adekvat skydd. Med det sagt är det av stor vikt att material och skyddsutrustning finns där behoven finns och snabbt kan omfördelas.

Vi röntgensjuksköterskor vill att arbetsgivaren fokuserar mer på vår arbetsmiljö, så vi kan fortsätta göra vårt bästa för patienten.

Stolt röntgensjuksköterska
Sanja Cikota