Röntgenssjuksköterskebloggen

Röntgenssjuksköterskebloggen

Röntgenssjuksköterskebloggen

“Vårdförbundets förmåga att lyfta professionsfrågor imponerar mig”

by Leave a Comment

Januari 2019 tog jag min examen efter att studerat på distans vid LTU, Luleå Tekniska Universitet. Tre dagar efter examen påbörjade jag en masterutbildning, i skrivande stund är jag ungefär halvvägs och ska skriva en magisteruppsats vid Karolinska Institutet (KI)i Stockholm.

Nyfikenhet och kunskapstörst är vägledande för mig, jag är social och gillar teknik och därför passar externröntgen för mig, vilket även har blivit mitt metod och modalitetsansvar.

Dagen efter jag fick uppdraget fick jag mitt första problem att lösa, det var av mindre komplicerad sort men fick ändå konsekvens att flödet stördes, det är den verklighet vi jobbar i. Den är komplex och känslig och måste hela tiden underhållas och bevakas för att fungera optimalt.

Livet består inte bara av jobb, man behöver någonstans att bo etc, utan man  behöver trygghet för att kunna utveckla och det är där Vårdförbundet kommer in, som arbetstagare behöver man kunna trygghet. Känner man trygghet går det bättre att koncentrera sig på arbetet .Vårdförbundet ställer upp för oss när vi får problem.

Personligen tycker jag att det är viktigt att vara medlem och engagera sig fackligt, särskilt i dagsläget, detta för att kunna lyfta våra krav, problem och behov på ett organiserat och konsekvent sätt. Vårdförbundets förmåga att lyfta professionsfrågor imponerar mig.

Vårdförbundet är ett stort och mäktigt yrkesförbund som arbetar hårt för att medlemmarna ska få bättre arbetsvillkor och högre lön, samt skapar trygghet genom att stödja medlemmar när de hamnar i konflikt, mm. Vårdförbundet arbetar även kontinuerligt för vår professionsutveckling och driver viktiga frågor såsom införandet av reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor, kontinuerlig fortbildning under hela arbetslivet, skapa fler karriärvägar och utvecklingsmöjligheter och långsiktig kompetensförsörjning plan för vårt yrke.

Vårdförbundet arbetar för både utveckling av vårt yrke och vården. Att åskådliggöra vår professions centrala roll inom hälso- och sjukvård och utveckling av röntgensjuksköterskeprofessionen är viktiga delar av Vårdförbundets arbete för oss röntgensjuksköterskor. 

Så kollegor och blivande kollegor, jag menar ni som studerar till röntgensjuksköterska; om ni inte är medlem än, ansök om medlemskap redan idag!

Mats Rönnqvist
Röntgensköterska på Danderyds sjukhus, Stockholm

Digitalisering bidrar till en mer personcentrerad och jämlik vård

by

Sveriges målsättning för 2025 är att öka digitaliseringen inom hälso- och sjukvård, något som självklart även Vårdförbundet står bakom.

Vi ser att kraven på sjukvården, från såväl den växande och åldrande befolkningen, som medborgarnas krav på kvalitet tillgänglighet, ständigt ökar. En digitaliserad vård har hög prioritet.

Digitaliseringen är inte i sig ett självändamål, utan syftar till att effektivisera verksamheten och på det sättet skapa en enklare vardag för våra medlemmar. Denna omställning medför krav på nya arbetssätt och kompetenser och samtidigt blir det essentiellt att ha en långsiktig och hållbar plan för att skapa förutsättningar som i sin tur möjliggör integreringen av de nya arbetssätten och kompetenserna. 

Digitalisering inom röntgenverksamhet började redan på tidigt 90-tal. Av erfarenhet vet många av oss att digitalisering är en krävande process som innebär målmedvetet arbete på många nivåer. Jag minns till exempel fortfarande att användningen av de digitala verktygen, framförallt RIS och PACS, till en början var ett hinder som fick personalen att tappa fart istället för att bli mer effektiva i sitt arbete. För det är ju som jag tidigare skrev; nya sätt att utföra arbetet på kräver ny kompetens. Därför är det nödvändigt att ha en strategi kring kompetensutveckling och omställning för att minimera de risker som vi tidigare brottats med.  

Röntgensjuksköterskor befinner sig i framkant av den digitaliserade och moderna vården. Inom vårt yrke finns kunskap av avancerad medicinsk teknik och digitalisering. Vår kunskap är också avgörande för vårdens fortsatta digitalisering och det gynnar både god, nära vård och den högspecialiserade vården. Vårdförbundet vill därför att röntgensjuksköterskor intar en nyckelroll inom digitalisering och teknikutveckling och bidrar till att vården flyttar närmare patienten/personen. Utveckling av mobila röntgenenheter med stöd av digitalisering och modern teknik bidrar till en mer säker, god, nära, personcentread och jämlik vård. Utveckling av mobila röntgenenheter och sjukvård i hemmet, finns redan idag och med största sannolikhet kommer det att öka.  

Att omställningen till en mer digitaliserad vård tar tid och kanske inte ens sker i önskvärd takt, är inte konstigt men vi vill framåt och vi är nu förberedda inför de kommande förändringarna. Vårdförbundet välkomnar nya mobila arbetssätt. I nuläget ger de nya arbetssätten ingen ekonomisk vinst för röntgenverksamheter, men vården och samhället i stort kammar stora vinster; det leder till en effektivare och säkrare vård, minskat gap mellan diagnos och behandling, färre vårddygn, färre transporter till sjukhuset och sist men inte minst; nöjdare patienter.

Trots att jag jobbat i 27 år inom röntgen känns det fortfarande som att röntgenvärlden är oändlig

by

Jag kom i kontakt med röntgen när jag var sex år gammal och redan då  tyckte jag att röntgenvärlden var mycket spännande. Jag gjorde en urografiundersökning och jag minns det fortfarande. Jag har många fina minnen av den dagen. Röntgensjuksköterskorna gjorde ett starkt intryck på mig och det påverkade mig så pass mycket att jag, där och då, bestämde mig för att bli röntgensjuksköterska.

Sagt och gjort. Jag blev klar med min röntgensjuksköterskeutbildning 1993.

Snabbt upptäckte jag att röntgenvärlden var mycket större än jag hade trott och att det fanns mycket att lära

Jag började studera på nytt  och sedan dess har jag gått flera olika utbildningar, parallellt med mitt arbete som röntgensjuksköterska. Jag ville lära mig mer och skaffa nya kunskaper, särskilt på djupare nivå, inom bild, funktionsdiagnostik och radiologiska behandlingsmetoder. Under utbildningarnas gång intresserade jag mig för medicinsk utrustning och dess effekter på röntgenundersökningar och behandlingars kvalité. Jag tänkte på många patienter som jag trodde inte skulle överleva,  men de klarade sig med hjälp av olika medicinska utrustningar, nya tekniker och nya behandlingsmetoder. Då tänkte jag att användning av bra utrustning kan vara till stor hjälp vid diagnostisering och behandling av patienter som lider av olika sjukdomar. Vetenskapliga studier visar att medicinsk utrusning och bra produkter säkerställer diagnos och förbättrar behandlingsmetoder – och i slutändan förbättrar patientens hälsa och livskvalité.

Jag som aldrig trodde att jag skulle kunna arbeta icke kliniskt och lämna patientkontakten, insåg att jag kan hjälpa fler genom att arbeta med medicinsk utrustning som kan  kvalitetssäkra patientens diagnos och behandlingsmetoder

 Det gjorde att jag började arbeta på företaget MEDARD (Bayer) för 18 år sedan. Och idag är jag ansvarig för försäljning, marknadsföring, applikation och upphandling för injektorer på datortomografi, magnetkameror och Angiografi.

I mitt arbete ingår många resor inom Sverige och andra delar av världen. Jag deltar också i olika  kongresser, vilket jag upplever berikande. Under åren har jag fått ovärderliga kunskaper och lärt mig mycket inom olika områden. Trots att jag jobbat i 27 år inom röntgen känns det fortfarande som att röntgenvärlden är oändlig och att det finns mycket kvar att lära! Jag träffar många yrkesgrupper och många röntgensjuksköterskor med olika bakgrund och kultur runtom i världen och den gemensamma nämnaren är att vi alla arbetar kontinuerligt med att förbättra och utveckla röntgendiagnostik och behandling med hjälp av våra produkter. De här mötena har gett mig mycket och jag har fortfarande kontakt med flera röntgenkliniker både i Sverige och utomlands och med mina kursare och kollegor.

Röntgenvärlden tar inte bara mycket plats av min vardag, den är en del av mig och jag är så stolt över den och värnar den ömt!

/ Jila Rahamanzade
Account Manager CT/Angio/PET
Stockholm och norra Sverige

Vi behöver en omställning av hälso- och sjukvården som möter dagens behov av nära vård

by

Som nyfärdig sjuksköterska 1990,  frustrerades jag över att jag inte hade de förutsättningar som jag behövde för att kunna känna att jag gjorde ett bra och patientsäkert arbetet som jag lärt mig under min utbildning.

Jag engagerade mig ganska snart som förtroendevald i Vårdförbundet för att tillsammans med kollegor ge röst för och påverka vår situation.

På Vårdförbundet började vi redan på 90-talet prata om en modell som vi kallade för Närvård. Den tog utgångspunkt i att hälso- och sjukvården skulle organiseras utifrån den enskilde individens behov. Den skulle vara nära och utgå från en helhetssyn med hälsan som grund. Flödet av kompetenser som den enskilde var i behov av, oavsett huvudman, skulle finnas i ett system som hängde ihop där vi arbetade i team.

Vi benämnde multisjuka som guldkortskunder

Att läsa huvudbetänkandet som kom den 1 april, från Utredningen för Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) med Anna Nergårdh som särskild utredare, och den proposition som ligger för riksdagsbeslut, kan jag konstatera att Vårdförbundet påverkar och gör skillnad.

Utredningen har haft i uppdrag att stödja regioner, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården.

Vad händer nu? Huvudbetänkandet finns nu ute på remiss hos olika organisationer och myndigheter för synpunkter. Vårdförbundet är en av dem. Utifrån svaren kommer sedan regeringen att bereda frågan och förhoppningsvis blir det en proposition till riksdagen som går i den här riktningen.

Vårdförbundet vill inte bara påverka för vår egen skull, eller för dem vi möter inom hälso- och sjukvården. Det handlar också om att i vår yrkesgärning bidra till ett hållbart samhälle. Ett samhälle där det finns möjlighet för alla att uppleva hälsa, livskvalitet och mening.

Rätten till hälsa är grundläggande för att människor ska kunna leva det liv de vill leva

Pandemin har utmanat hälso- och sjukvården och omsorgen, flera saker har ställts på sin spets och bekräftar att vi behöver en omställning som möter dagens behov. En omställning som utgår från ett personcentrerat förhållningssätt. En organisation som litar till professionernas autonomi för att kunskapen ska komma invånarna till gagn, utan att vi själva riskerar vår hälsa.

En omställning tar tid och kräver uthållighet, men tillsammans som medlem i Vårdförbundet kan vi förändra. Nu behöver vi tillsammans göra orden till verklighet.

Vill du veta mer läs på Vårdförbundets hemsida 

Allt gott,
//Annika Wåhlin
Leg. sjuksköterska, Vårdstrateg
Vårdförbundet

De basala hygienrutinerna måste fungera som tänkt inom röntgenverksamheten

by

Vi röntgensjuksköterskor vill utföra säker och snabb undersökning eller behandling av patienter och hindra smittspridning av covid-19. Vi vet att etablerade och fungerande basala hygienrutiner är ett bra skydd mot spridning av covid-19 i undersökningssituationer. Kontaminerade ytor såsom CT och MR gantry kan överföra bakterier och virus från en infekterad patient till andra personer. Att noggrant kunna desinfektera dessa ytor är tidskrävande.

Det saknas enhetliga riktlinjer gällande hygienrutiner för omhändertagande av misstänkta eller konstaterade fall av covid-19 vid radiologiska undersökningar. På vissa arbetsplatser desinfekteras hela rummet samt all utrustning och labbet får stå tomt i två timmar innan nästa patient tas in. På andra arbetsplatser får man arbeta vidare med en gång efter att man har desinfekterat labbet, det behöver alltså inte stå tomt i ett par timmar. En tredje variant är att man på en del arbetsplatser låter pesonalen själva bedöma hur de ska städa.

Jag hoppas att ni inte glömmer  bort oss igen.


Vi  röntgensjuksköterskor arbetar  i frontlinjen. Det är genom våra röntgenlabb som alla misstänkta och konstaterade fall på covid-19 passerar. Jag är legitimerad röntgensjuksköterska sedan 1978 och jag blir så ledsen att vi aldrig ”räknas med”. Tänk dig en sjukvård utan oss röntgensjuksköterskor på röntgenverksamhet.

Det är inte bara coronapatienter som passerar röntgenlabb och röntgenapparater utan alla stora och mindre trafikolyckor, strokedrabbade patienter, hjärt- och kärlsjuka, lungsjuka, njursjuka, leversjuka, misstänkta och konstaterade cancerfall, cancerkontroller för att verifiera om behandlingen har gett resultat eller inte, alla sorters frakturer och luxationer, alla fraktur- och luxationskontroller, alla akuta och elektiva röntgenundersökningar, etcetera.

Det skall ligga i allas intresse att förhindra smittspridning. Framför allt måste de basala hygienrutinerna fungera som tänkt inom röntgenverksamheten.

Förutom bild och funktionsdiagnostiken  tar vi vävnadsprover på förändringar, ofta cancermisstänkta, där kliniker inte klarar av att göra det. Vi lägger in stentar vid förträngningar i blodkärl, vi gör Koilling vid behandling av hjärnaneurysm, förhindrar kärlbrister och därmed hjärnblödning.

Jag vill inte förminska klinisk bedömning. Stetoskop och perkussion i all ära, men vi är trots allt en mycket säkrare väg till diagnos och därmed korrekt behandling. Vårt mål är att utföra en snabb och säker undersökning eller behandling och omhänderta patienter utifrån vetenskapligt beprövad erfarenhet med minimerad risk för att utsätta sig själv, kollegor och andra patienter för smitta.

Ni är många som har fått en diagnos och behandling som gjort dig frisk. Vi inom röntgendiagnostiken/röntgenbehandling är en del av ditt tillfrisknande. Vi röntgensjuksköterskor finns och vi  arbetar hårt för din vård. Vi borde synas även om vi arbetar i det tysta bakom kulisserna.

Tidig, säker och rätt diagnos ger patienten bästa förutsättningar för en lyckad behandling.

/ Marith Vindelstam
Röntgensjuksköterska
Region Västmanland

Diagnostiken har en central funktion i kampen mot covid-19

by

Coronapandemin har skördat många offer, ställt till med oroligheter och satt igång förändringsbehov inom vården. Dagligen möter vi röntgensjuksköterskor patienter som bär coronaviruset och vi är med dem både vid diagnostiseringsfas och under deras behandling. Jag träffar alla patientkategorier från akut- och infektionsmottagning, inneliggande och polikliniska patienter. Det ökar risken att vi som arbetar själva blir smittade.

Vi samarbetar med många olika yrkeskategorier – det är tydligt att vi har en central och viktig roll inom vården. Och diagnostiken har central funktion i kampen mot covid-19.

I läget som vi nu befinner oss i ställs vi som profession inför många nya utmaningar. Förutom fortsatta förväntningar av mer personcentrerad vård, teamarbete, undersökningsoptimering och patientsäkert arbetssätt ska vi nu även följa nya smittskyddsrutiner.

På BFC (Bild- och funktionsmedicinskt centrum) i Uppsala har vi lokala rutiner i samråd med Folkhälsomyndigheten vid hantering av patienter med misstänkt eller bekräftad covid -19. Alla undersökningar utförs enligt generella rutiner och rekommendationer. Vi har ett datortomografilaboratorium med en separat ingång, för smittade eller misstänkt smittade patienter. Själva rummet är tömt på material, förutom det nödvändiga som behövs för att utföra en undersökning. Patienter kommer oftast från infektionsavdelning eller mottagning.

Proceduren kring bemötande av coronadrabbade patienter är tids- och resurskrävande – men framförallt krävs kompetens. Det behövs noggrann planering kring säkerheten och hygienen eftersom vi är i kontakt med många olika personer. Det ses som viktigt att röntgensjuksköterskor testas för covid -19, för att med säkerhet kunna möta den ökade patientgruppen, personal från andra yrkeskategorier, kollegor och anhöriga.

Procedurer vid av- och påklädning av skyddsutrustning är extra tidskrävande

Rummet måst vara stängt i två timmar innan det ska städas, vilket kräver ytterligare resurser. Den övriga akuta verksamheten blir lidande under tiden vi tar hand om coronadrabbade patienter.

 I den här svåra perioden behöver vi vara mer solidariska mot varandra. Olika yrkeskategorier måste ha förståelse för varandras situation och att noggrant följa rutiner och hygienregler är oerhört viktigt i nuläget. Vi tänker på att undvika stora sammankomster för att minska risken att bli smittade. Vi behöver alla friska medarbetare för att kunna bedriva en kvalitetssäker vård.

Det finns inga eller för få munskydd som är ett av de hjälpmedel som vi behöver ha. Det gör att vi i vissa fall tvingas möta patienter med luftvägsbesvär utan adekvat skydd. Med det sagt är det av stor vikt att material och skyddsutrustning finns där behoven finns och snabbt kan omfördelas.

Vi röntgensjuksköterskor vill att arbetsgivaren fokuserar mer på vår arbetsmiljö, så vi kan fortsätta göra vårt bästa för patienten.

Stolt röntgensjuksköterska
Sanja Cikota

Vi vårdar coronadrabbade och hindrar smittspridningen samtidigt som vi själva befinner oss i riskzonen

by

Visst har covid- 19 har påverkat vår arbetsmiljö och rutiner och det märks på att vi inte har normalt läge. Patientflödet har minskat, utanför akutintaget står tält med vakter och triagepersonal redo att möta patienterna.

Idag när jag tagit på mig skyddskläderna noggrant inför den stundande undersökningen av en coronadrabbad patient gick det upp för mig; det här är allvar.

Patienten satt i en rullstol med munskydd och det verkade som att hen kommit direkt hemifrån med sina vanliga kläder och sjuksköterskan som följde med patienten var helt anonymiserad av den skyddande klädseln.

Jag samlade mina tankar, öppnade dörren till labbet och steg in. Jag hälsade, presenterade mig och berättade om hur undersökningen skulle gå till, samt berättade om kontrastmedlen och dess förväntade verkningar.

Mitt fokus låg på att utföra hela undersökningen personcentrerat, professionellt, patientsäkert och så smidig som möjligt. Medan jag utförde förberedelserna talade jag medvetet om varje steg jag utförde så att min kollega kunde lyssna med hjälp av mikrofonen i Gantryt. Och jag pratade också för att kontrollera att jag inte hade glömt något och för att förbereda kollegan på att utföra sina delar av undersökningen.

Kommunikation är alltid viktigt, men extra viktigt i sådana här situationer

Tillsammans med sjuksköterskan som följde med patienten stannade jag kvar i datortomografi-labbet medan undersökningen pågick. Vi stod så långt som möjligt från Gantryt, skyddade bakom mobila blyglasväggar som tillfälligt flyttats hit från våra skelettlabb. Det var en högst ordinär datortomografi-undersökning men idag var vi tvungna att iaktta största försiktighet. Allt gick bra och smidigt och jag kunde skicka iväg patienten med sin sjuksköterska.

Det kändes som en evighet innan labbets dörrar stängdes. Jag kunde inte låta bli att tänka på att vi måste göra allt för att begränsa spridningen

Efteråt skulle labbet rengöras så noggrant som möjligt, med ytdesinfektion. Allt använt material slängde jag i en svart sopsäck som slängdes när allt var klart. Jag påbörjade proceduren med borttagandet av skyddskläderna samt  spritning av händerna mellan varje moment. Idag var jag extra noggrann. Varje moment i borttagandet av mina skyddskläder lästes upp av min kollega, med hjälp av högtalarsystemet i Gantryt. Jag repeterade instruktionerna från min kollega för att bekräfta att jag hört och förstått dessa.

Det här var min första kontakt med allvarlig smitta och när jag finner mig i en sådan situation går jag helt in i rollen och uppgifterna – tankarna kommer efteråt.

Fram till idag har jag känt mig lite distanserad till det hela, jag har inte varit direkt berörd och haft direktkontakt med smittade patienter förrän nu. Idag insåg jag att även röntgensjuksköterskor, precis som sjuksköterskor, står i frontlinjen för att vårda coronadrabbade patienter och hindra spridningen, trots att vi själva befinner oss i riskzonen.

Nu gäller det. I denna stund sätts våra kunskaper, kompetenser och rutiner på prov. Vi får alla göra vårt bästa och hoppas på det bästa. Det är viktigt att följa utvecklingen noga, det är kunskap om läget och nya lokala direktiv samt basala hygienrutiner och sunt förnuft som ska råda.

Mats Rönnqvist,
Röntgensjuksköterska
Danderyds sjukhus

”Det är inte rocket science att långa väntetider har stora negativa effekter på patientsäkerheten”

by

Vårdsituationen är tuff på många av landets akutsjukhus. De senaste åren har många patienter, anhöriga och personal slagit larm om det bristfälliga läget i hela Sverige.

Röntgenverksamheten är en essentiell del i det kliniska arbetet med patienterna. Att höra på nyheterna eller läsa i tidningarna att patienter i dåligt tillstånd har legat på britsar i korridorer i många timmar i väntan på radiologiska undersökningar eller behandlingar har blivit vardagsmat. Men hur löser man problemen? Vad är orsakerna till långa vårdköer och väntetider?

Självklart påverkar bristen på röntgensjuksköterskor och radiologer väntetiderna på röntgenverksamheterna. Men det är inte bara personer med akuta tillstånd som får vänta på sina radiologiska undersökningar, även väntetider förlängs för patienter med elektiva undersökningar. Ännu längre väntan blir det för patienter som inte är prioriterade, de kan få vänta ett år på sina MR-undersökningar. Brist på röntgensjuksköterskor och röntgenläkare ligger bakom problemen.Det är inte rocket science att begripa att långa väntetider har negativa effekter på patientsäkerheten.

Listan över faktorer som påverkar effektiviteten och patientsäkerheten förutom personalbrist på röntgenverksamheter är lång. Här är några av dem; införandet av nya system, omorganisation, ombyggnation, dålig arbetsmiljö, nya journalsystem, tekniska fel, utveckling av nya kommunikationssystem. Dessutom tillkommer utbildning av personal när ny utrustning köps in, ökad efterfrågan på radiologiska undersökningar och ökat antal multisjuka patienter. Listan kan göras ännu längre.

Mina kollegor berättar ständigt att deras arbete har blivit mycket stressigare. En säger om hur de redan långa köerna vuxit ännu mer som följd av en ombyggnation och flytt till nya lokaler. Anledningen till det anses vara att det tog väldigt lång tid att få igång alla system efter flytten och det har lett till kraftigt växande köer. En annan kollega, som arbetar som ledare, vittnar också om en ansträngd kösituation på hens enhet. Här är det både kö till radiologiska undersökningar och granskning av genomförda undersökningar. Situationen är stressande för såväl patienter som personal. Hen säger, precis som många andra att; problemet bror på bristen på röntgensjuksköterskor och radiologer.

Det måste gå snabbare att lösa resursbristen! Rekrytering av Röntgensjuksköterskor tar tid och är svår. Radiologbristen löser de genom att använda teleradiologi eller ta hjälp av hyrpersonal. Men inhyrda radiologer är kostsamt för röntgenverksamheten. Det blir svårt att upprätthålla balansen mellan resurs och behov. Patienter är missnöjda med den långa väntetiden redan när de kommer in i undersökningsrummet och de är fortsatt missnöjda efteråt eftersom de återigen tvingas vänta på undersökningssvaren.

Så igen: hur löser man problemet?

Mobilröntgen: Ett multiprofessionellt samarbete som dessutom sparar pengar

by

Jag börjar alltid min dag med att ta på mig nya rena kläder och få en fräsch start.

På senare tid har jag utfört en del undersökningar på avdelningar, hos de patienter som är för sjuka att komma till röntgenavdelningen för att undersökas.

Jag vet att det finns flera sjukhus i Sverige som är utrustade med mobilröntgenapparater och som åker runt till de olika boendena. Vanligtvis går en eller två röntgensjuksköterskor på morgonen igenom de remisser som kommit in och planerar arbetsdagen. Röntgensjuksköterskorna utför röntgenundersökningarna och skickar bilderna via nätet till röntgenavdelningen på sjukhuset.

Vinsterna är många särskilt när det gäller för patienter och ekonomin. Äldre och sjuka patienter slipper åka långa vägar, ligga och vänta på röntgenavdelningar som brukar ta många timmar. De slipper också bli stressade, förvirrade, trötta och hungriga.

Med mobilröntgen kan vi spara på resurser. Det behöves inte avsättas resurser som ska följa med patienter till röntgenavdelningen.

Idag används mobilröntgen i akutsituationer och på olika sportarenor. En del diskussioner finns att även använda mobilröntgen inom Kriminalvården. Så i en snar framtid kan vi arbeta på olika platser och inte bara på röntgenavdelningarna.

Jag tror också att det ska känns positivt för oss röntgensjuksköterskor att besöka andra enheter och samarbeta med andra yrkesgrupper. Det är en utav de fina sakerna med att arbeta inom sjukvården.

Vi är många olika yrkesgrupper som tillsammans bidrar till bättre patienthälsa. När vi jobbar tillsammans med andra yrkesgrupper kan det leda till ökat samarbete och ökad kommunikation kan bidra till ökad förståelse för varandras arbete.

 

/Mats Rönnqvist

Mats Rönnqvist

Jag är stolt röntgensjuksköterska!

by

Idag är är internationella röntgensjuksköterskedagen och idag berättar jag, Vanessa Franck mer om mitt yrke som legitimerad röntgensjuksköterska!

Jag är 26 år och verksam legitimerad röntgensjuksköterska sedan 2016 och arbetar idag på barnröntgen på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Mitt val att utbilda mig till röntgensjuksköterska skedde av en slump. Jag har länge vetat att jag vill arbeta med människor och när röntgensjuksköterskeprogrammet uppdagades för mig och jag blev antagen till programmet öppnades en ny värld för mig med högteknologi och en viktig roll inom diagnostik och terapeutiska metoder. Det jag trivs bäst med på mitt jobb är variationen mellan olika unde

rsökningar, modaliteter men framförallt patientmötena. Jag möter människor i olika åldrar. Tjusningen med att jobba med barn ligger i variationer i patientmöten. Hur verkligen varje situation har sin individuella lösning.

Sedan höstterminen 2018 går jag en vidareutbildning inom medicinskt ultraljud, det är 60 hp på halvfart. Så till sommaren har jag en ny roll i den diagnostiska processen. Det är en krävande utbildning parallellt till heltidsarbete men så stimulerade att få lära sig nytt hela tiden och anförtros med större ansvar.

Under mina år som röntgensjuksköterska har jag lärt mig att arbetet verkligen är vad man gör det till. Kunskap är nyckeln och utvecklingen är livslång, vänj er med ödmjukheten att man aldrig är färdiglärd. Man kan gå till jobbet och röntga eller så kan gå till jobbet och vara legitimerad röntgensjuksköterska. Jag har valt det sistnämnda och det gör jobbet mycket roligare!

Till er som valt att utbilda er till röntgensjuksköterskor, grattis! Ta för er,  världen är vår! /Vanessa