Röntgenssjuksköterskebloggen

Nu ska ni få läsa om hur en dag hos oss kan se ut och mer specifikt få ta del av en av de undersökningar som vi utför på vår Nuklearmedicinska avdelning; Sentinel Node vid Malignt Melanom (hudcancer).

Undersökningen utförs av ett team som består av röntgensjuksköterska eller biomedicinsk analytiker och en radiolog. Patienter som har opererats för en hudförändring kommer till oss för att lokalisera den första lymfkörteln (portvaktskörteln). Portvaktskörteln förväntas ta emot metastatiska celler från hudförändringen via lymfbanorna.

Kvaddlar av radiofarmaka läggs bilateralt om ärret. Radiofarmakan transporteras sedan i lymfbanan till portvaktskörteln, samtidigt som en gammakamerabild samlas in. Därefter tas SPECT/CT-bilder över området. Efter bildinsamlingen markerar radiologen ett kryss på patienten för att ange var portvaktskörteln sitter. Patienten går sedan direkt till operation där körteln plockas ut och undersöks.

Sentinel Node vid Malignt melanom är lite pysslig att genomföra. Vi utför undersökningen tillsammans med vår radiolog och jag gillar när vi arbetar ihop från olika professioner.

Varje yrkeskategori får bidra med sitt för patientens bästa

Med vår undersökning kan vi inte ge något besked om det finns en malign spridning eller inte, vi påvisar endast vilka lymfkörtlar en eventuell spridning kan sitta i. Det är sedan kirurgerna som undersöker dessa körtlar. Jag tycker det är lite tråkigt att inte få följa hela patientflödet.

Undersökningstiden kan variera från 45 minuter till 2 timmar, beroende på hur snabbt radiofarmakan hittar sin väg genom lymfbanan. Jag uppskattar att patienten är hos oss relativt länge, eftersom vi då får mer kontakt med varandra.

Anna Persson
Nuklearmedicin
Sunderby sjukhus

Idag hade vi en mer ovanlig arbetsdag än vanligt (som röntgensjuksköterska vet man ju oftast inte hur arbetsdagen kommer att se ut).

Studenterna som läser till röntgensjuksköterska i termin 1, vid Luleå Tekniska Universitet (LTU), brukar vanligtvis få komma ut på VFU en vecka för att se vilka olika modaliteter man kan arbeta med som röntgensjuksköterska. På grund av pandemin har LTU fått tänka om. Vi fick en förfrågan om vi ville vara med i en informationsfilm till universitetet, och självklart ville vi det!

Att ta emot studenter är något som jag verkligen brinner för. De är bland det viktigaste vi har, utan studenter får vi inga kollegor i framtiden.
Har man förmånen att träffa många studenter får man både kloka frågor (vilket kräver att man själv tänker till), och ny kunskap från universitetet. Detta bidrar till att man uppdaterar sitt eget kunnande.

It’s a win win situation!

Anna Persson
Nuklearmedicin
Sunderby sjukhus

Följ med på vår Nuklearmedicinska avdelning och se vad vi arbetar med. I dag får ni följa med när vi bereder radiofarmaka inne i Hotlab. Ett Hotlab består av uppdragningsrum, sluss och ett beredningsrum.

I uppdragningsrummet dras radiofarmakan upp i sprutor som ges till patienterna. I slussen byter vi om för att sedan gå in i det höggradigt rena beredningsrummet, där radiofarmakan blandas.

Vi börjar 06,30 med att kontrollera rummens lufttryck, kylarnas temperatur och kalibrerar aktivitetsmätaren.

För att gå in i beredningsrummet måste man passera slussen och sätta på sig overall, särskilda skor, dubbla handskar, munskydd och mössa.

I beredningsrummet ska arbetet utföras lugnt och metodiskt. Detta för att undvika att partiklarna i rummet cirkulerar, samt att det av misstag inte ska komma spill från eluatet som är radioaktivt. Eluatet består av technetium 99m (Tc-99m) och natriumklorid. Det dras ur en generator och blandas sedan med en bärarmolekyl – ett kit. Vid beredningen gäller det att ha tillräckligt med aktivitet så att det räcker till alla undersökningar den dagen.

Olika undersökningar kräver olika mängd aktivitet och kit.

Radiofarmakan blandas i en så kallad LAF-bänk. Den har ett särskilt lufttryck för att pressa undan eventuellt radioaktivt spill och blyskydd.

Alla sprutor, avfallshinkar och behållare som på något sätt är i kontakt med radioaktiviteten har också blyskydd. Att bereda radiofarmaka är som att laga mat efter ett recept, fast lite mer att hålla reda på. Ibland så kokar vi till och med radiofarmakan!

Anna Persson
Nuklearmedicin
Sunderby sjukhus

Röntgensjuksköterskemedlemmarna känner oro inför en vårdskuld som förväntas vara mycket stor. Alla vet att köerna till radiologiska undersökningar var oacceptabelt långa redan innan Corona-utbrottet. Under de senaste månaderna har man skjutit upp flera elektiva undersökningar och nu förväntar sig medlemmarna ytterligare köer och högre arbetstryck.

I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen att fyra miljarder kronor tillförs regionerna för hantering av uppskjuten vård. Självfallet välkomnar Vårförbundet anslagen, men det behövs mer än pengar för att hantera vårdskulden inom röntgenverksamheten. Här behövs både fler röntgensjuksköterskor och röntgenapparater. Man kan tro att om bara röntgenverksamheterna får medel kan de köpa flera röntgenapparater, men så enkelt är det inte. Vart ska de nya apparaterna placeras? Och hur ska de åtgärda bristen på röntgensjuksköterskor? 

Röntgensjuksköterskebristen är både ett gammalt och nationellt problem. 

Bristen var svårhanterad redan innan pandemin, nu har det bara blivit värre.

Det behövs både korta och långsiktiga hållbara planer för att kunna hantera trycket på bild- och funktionsverksamheterna.  För att kunna ge patienten bästa möjliga vård och möta dagens och framtidens moderna diagnostiklösningar inom till exempel området integrerad diagnostik, behövs fler röntgensjuksköterskor med specialistkunskap. Integrerad diagnostik är när olika diagnostikområden samverkar för att ge säkrare underlag vilket leder till en mer individanpassad undersökning och behandling.

Det behövs också rejäla satsningar på mobil röntgen – både inom och utanför röntgenkliniker, för att effektivisera vården och minska smittorisken. Mobil röntgen har stor påverkan på röntgensjuksköterskans yrkesroll och nya sätt att utföra arbetet på, kräver nya kompetenser. Därför är en hållbar strategi kring kompetensutveckling för röntgensjuksköterskor ett måste, om vi vill bibehålla god kontinuitet, ökad produktivitet och hög patientsäkerhet inom röntgenverksamheterna. 

Röntgensjuksköterskor som får möjlighet till specialistutbildning och att göra klinisk karriär inom sitt yrke, blir ofta även bra ambassadörer för yrket.

Chansen är stor att de sprider sina positiva upplevelser vilket i sin tur skapar ett gott intryck av professionen. Resultatet blir förhoppningsvis att fler väljer utbilda sig till röntgensjuksköterskor!

Januari 2019 tog jag min examen efter att studerat på distans vid LTU, Luleå Tekniska Universitet. Tre dagar efter examen påbörjade jag en masterutbildning, i skrivande stund är jag ungefär halvvägs och ska skriva en magisteruppsats vid Karolinska Institutet (KI)i Stockholm.

Nyfikenhet och kunskapstörst är vägledande för mig, jag är social och gillar teknik och därför passar externröntgen för mig, vilket även har blivit mitt metod och modalitetsansvar.

Dagen efter jag fick uppdraget fick jag mitt första problem att lösa, det var av mindre komplicerad sort men fick ändå konsekvens att flödet stördes, det är den verklighet vi jobbar i. Den är komplex och känslig och måste hela tiden underhållas och bevakas för att fungera optimalt.

Livet består inte bara av jobb, man behöver någonstans att bo etc, utan man  behöver trygghet för att kunna utveckla och det är där Vårdförbundet kommer in, som arbetstagare behöver man kunna trygghet. Känner man trygghet går det bättre att koncentrera sig på arbetet .Vårdförbundet ställer upp för oss när vi får problem.

Personligen tycker jag att det är viktigt att vara medlem och engagera sig fackligt, särskilt i dagsläget, detta för att kunna lyfta våra krav, problem och behov på ett organiserat och konsekvent sätt. Vårdförbundets förmåga att lyfta professionsfrågor imponerar mig.

Vårdförbundet är ett stort och mäktigt yrkesförbund som arbetar hårt för att medlemmarna ska få bättre arbetsvillkor och högre lön, samt skapar trygghet genom att stödja medlemmar när de hamnar i konflikt, mm. Vårdförbundet arbetar även kontinuerligt för vår professionsutveckling och driver viktiga frågor såsom införandet av reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor, kontinuerlig fortbildning under hela arbetslivet, skapa fler karriärvägar och utvecklingsmöjligheter och långsiktig kompetensförsörjning plan för vårt yrke.

Vårdförbundet arbetar för både utveckling av vårt yrke och vården. Att åskådliggöra vår professions centrala roll inom hälso- och sjukvård och utveckling av röntgensjuksköterskeprofessionen är viktiga delar av Vårdförbundets arbete för oss röntgensjuksköterskor. 

Så kollegor och blivande kollegor, jag menar ni som studerar till röntgensjuksköterska; om ni inte är medlem än, ansök om medlemskap redan idag!

Mats Rönnqvist
Röntgensköterska på Danderyds sjukhus, Stockholm

Sveriges målsättning för 2025 är att öka digitaliseringen inom hälso- och sjukvård, något som självklart även Vårdförbundet står bakom.

Vi ser att kraven på sjukvården, från såväl den växande och åldrande befolkningen, som medborgarnas krav på kvalitet tillgänglighet, ständigt ökar. En digitaliserad vård har hög prioritet.

Digitaliseringen är inte i sig ett självändamål, utan syftar till att effektivisera verksamheten och på det sättet skapa en enklare vardag för våra medlemmar. Denna omställning medför krav på nya arbetssätt och kompetenser och samtidigt blir det essentiellt att ha en långsiktig och hållbar plan för att skapa förutsättningar som i sin tur möjliggör integreringen av de nya arbetssätten och kompetenserna. 

Digitalisering inom röntgenverksamhet började redan på tidigt 90-tal. Av erfarenhet vet många av oss att digitalisering är en krävande process som innebär målmedvetet arbete på många nivåer. Jag minns till exempel fortfarande att användningen av de digitala verktygen, framförallt RIS och PACS, till en början var ett hinder som fick personalen att tappa fart istället för att bli mer effektiva i sitt arbete. För det är ju som jag tidigare skrev; nya sätt att utföra arbetet på kräver ny kompetens. Därför är det nödvändigt att ha en strategi kring kompetensutveckling och omställning för att minimera de risker som vi tidigare brottats med.  

Röntgensjuksköterskor befinner sig i framkant av den digitaliserade och moderna vården. Inom vårt yrke finns kunskap av avancerad medicinsk teknik och digitalisering. Vår kunskap är också avgörande för vårdens fortsatta digitalisering och det gynnar både god, nära vård och den högspecialiserade vården. Vårdförbundet vill därför att röntgensjuksköterskor intar en nyckelroll inom digitalisering och teknikutveckling och bidrar till att vården flyttar närmare patienten/personen. Utveckling av mobila röntgenenheter med stöd av digitalisering och modern teknik bidrar till en mer säker, god, nära, personcentread och jämlik vård. Utveckling av mobila röntgenenheter och sjukvård i hemmet, finns redan idag och med största sannolikhet kommer det att öka.  

Att omställningen till en mer digitaliserad vård tar tid och kanske inte ens sker i önskvärd takt, är inte konstigt men vi vill framåt och vi är nu förberedda inför de kommande förändringarna. Vårdförbundet välkomnar nya mobila arbetssätt. I nuläget ger de nya arbetssätten ingen ekonomisk vinst för röntgenverksamheter, men vården och samhället i stort kammar stora vinster; det leder till en effektivare och säkrare vård, minskat gap mellan diagnos och behandling, färre vårddygn, färre transporter till sjukhuset och sist men inte minst; nöjdare patienter.

Som nyfärdig sjuksköterska 1990,  frustrerades jag över att jag inte hade de förutsättningar som jag behövde för att kunna känna att jag gjorde ett bra och patientsäkert arbetet som jag lärt mig under min utbildning.

Jag engagerade mig ganska snart som förtroendevald i Vårdförbundet för att tillsammans med kollegor ge röst för och påverka vår situation.

På Vårdförbundet började vi redan på 90-talet prata om en modell som vi kallade för Närvård. Den tog utgångspunkt i att hälso- och sjukvården skulle organiseras utifrån den enskilde individens behov. Den skulle vara nära och utgå från en helhetssyn med hälsan som grund. Flödet av kompetenser som den enskilde var i behov av, oavsett huvudman, skulle finnas i ett system som hängde ihop där vi arbetade i team.

Vi benämnde multisjuka som guldkortskunder

Att läsa huvudbetänkandet som kom den 1 april, från Utredningen för Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) med Anna Nergårdh som särskild utredare, och den proposition som ligger för riksdagsbeslut, kan jag konstatera att Vårdförbundet påverkar och gör skillnad.

Utredningen har haft i uppdrag att stödja regioner, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården.

Vad händer nu? Huvudbetänkandet finns nu ute på remiss hos olika organisationer och myndigheter för synpunkter. Vårdförbundet är en av dem. Utifrån svaren kommer sedan regeringen att bereda frågan och förhoppningsvis blir det en proposition till riksdagen som går i den här riktningen.

Vårdförbundet vill inte bara påverka för vår egen skull, eller för dem vi möter inom hälso- och sjukvården. Det handlar också om att i vår yrkesgärning bidra till ett hållbart samhälle. Ett samhälle där det finns möjlighet för alla att uppleva hälsa, livskvalitet och mening.

Rätten till hälsa är grundläggande för att människor ska kunna leva det liv de vill leva

Pandemin har utmanat hälso- och sjukvården och omsorgen, flera saker har ställts på sin spets och bekräftar att vi behöver en omställning som möter dagens behov. En omställning som utgår från ett personcentrerat förhållningssätt. En organisation som litar till professionernas autonomi för att kunskapen ska komma invånarna till gagn, utan att vi själva riskerar vår hälsa.

En omställning tar tid och kräver uthållighet, men tillsammans som medlem i Vårdförbundet kan vi förändra. Nu behöver vi tillsammans göra orden till verklighet.

Vill du veta mer läs på Vårdförbundets hemsida 

Allt gott,
//Annika Wåhlin
Leg. sjuksköterska, Vårdstrateg
Vårdförbundet