Mobilröntgen: Ett multiprofessionellt samarbete som dessutom sparar pengar

16 december, 2019 av Gästbloggare

Jag börjar alltid min dag med att ta på mig nya rena kläder och få en fräsch start.

På senare tid har jag utfört en del undersökningar på avdelningar, hos de patienter som är för sjuka att komma till röntgenavdelningen för att undersökas.

Jag vet att det finns flera sjukhus i Sverige som är utrustade med mobilröntgenapparater och som åker runt till de olika boendena. Vanligtvis går en eller två röntgensjuksköterskor på morgonen igenom de remisser som kommit in och planerar arbetsdagen. Röntgensjuksköterskorna utför röntgenundersökningarna och skickar bilderna via nätet till röntgenavdelningen på sjukhuset.

Vinsterna är många särskilt när det gäller för patienter och ekonomin. Äldre och sjuka patienter slipper åka långa vägar, ligga och vänta på röntgenavdelningar som brukar ta många timmar. De slipper också bli stressade, förvirrade, trötta och hungriga.

Med mobilröntgen kan vi spara på resurser. Det behöves inte avsättas resurser som ska följa med patienter till röntgenavdelningen.

Idag används mobilröntgen i akutsituationer och på olika sportarenor. En del diskussioner finns att även använda mobilröntgen inom Kriminalvården. Så i en snar framtid kan vi arbeta på olika platser och inte bara på röntgenavdelningarna.

Jag tror också att det ska känns positivt för oss röntgensjuksköterskor att besöka andra enheter och samarbeta med andra yrkesgrupper. Det är en utav de fina sakerna med att arbeta inom sjukvården.

Vi är många olika yrkesgrupper som tillsammans bidrar till bättre patienthälsa. När vi jobbar tillsammans med andra yrkesgrupper kan det leda till ökat samarbete och ökad kommunikation kan bidra till ökad förståelse för varandras arbete.

/Mats Rönnqvist

Jag är stolt röntgensjuksköterska!

8 november, 2019 av Gästbloggare

Idag är är internationella röntgensjuksköterskedagen och idag berättar jag, Vanessa Franck mer om mitt yrke som legitimerad röntgensjuksköterska!

Jag är 26 år och verksam legitimerad röntgensjuksköterska sedan 2016 och arbetar idag på barnröntgen på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Mitt val att utbilda mig till röntgensjuksköterska skedde av en slump. Jag har länge vetat att jag vill arbeta med människor och när röntgensjuksköterskeprogrammet uppdagades för mig och jag blev antagen till programmet öppnades en ny värld för mig med högteknologi och en viktig roll inom diagnostik och terapeutiska metoder. Det jag trivs bäst med på mitt jobb är variationen mellan olika unde

rsökningar, modaliteter men framförallt patientmötena. Jag möter människor i olika åldrar. Tjusningen med att jobba med barn ligger i variationer i patientmöten. Hur verkligen varje situation har sin individuella lösning.

Sedan höstterminen 2018 går jag en vidareutbildning inom medicinskt ultraljud, det är 60 hp på halvfart. Så till sommaren har jag en ny roll i den diagnostiska processen. Det är en krävande utbildning parallellt till heltidsarbete men så stimulerade att få lära sig nytt hela tiden och anförtros med större ansvar.

Under mina år som röntgensjuksköterska har jag lärt mig att arbetet verkligen är vad man gör det till. Kunskap är nyckeln och utvecklingen är livslång, vänj er med ödmjukheten att man aldrig är färdiglärd. Man kan gå till jobbet och röntga eller så kan gå till jobbet och vara legitimerad röntgensjuksköterska. Jag har valt det sistnämnda och det gör jobbet mycket roligare!

Till er som valt att utbilda er till röntgensjuksköterskor, grattis! Ta för er, världen är vår! /Vanessa

Grattis på röntgensjuksköterskans dag!

8 november, 2019 av Parvin Olofsson

Idag är den internationella yrkesdagen för röntgensjuksköterskor! Jag är röntgensjuksköterska och arbetar som kvalificerad handläggare på Vårdförbundet. Jag hoppas att ni också känner er glada och stolta över ert yrkesval. Under november månad uppmanar Vårdförbundet er som är röntgensjuksköterskor att synas lite extra. Se hur du kan göra det i filmen nedan:

Jag tycker att vår internationella yrkesdag är ett ypperligt tillfälle att upplysa allmänheten om vilka vi röntgensjuksköterskor är och vad vi gör.

Röntgensjuksköterskor arbetar inom huvudområdet radiografi och ansvarar för att genomföra olika typer av radiologiska undersökningar och behandlingar i syfte att framställa bildmaterial med hög kvalité som underlag för diagnos eller ge olika typer av interventionsbehandlingar. Hög patientsäkerhet och personcentrerat etiskt förhållningssätt präglar röntgensjuksköterskans arbete oavsett om hen arbetar med diagnos eller behandling.

Röntgensjuksköterskor möter patienter i en högteknologisk miljö där utvecklingen går allt snabbare med nya avancerade undersökningsmetoder. Jag har hört av många kollegor att just dessa möten är det bästa med att arbeta som röntgensjuksköterska och att tjusningen är att inget möte är likt det andra. Som röntgensjuksköterska möter man patienter i olika åldrar, kön och från olika kulturer och det i olika situationer. En del är friska och en del multisjuka, en del lider av kroniska åkommor och en del är akutsjuka och alla har olika behov och förmågor. Röntgensjuksköterskans arbete präglas av korta möten och i varje möte identifierar röntgensjuksköterskan snabbt behoven och förmågan hos den enskilde personen, för att kunna individanpassa sin undersökning och ge personcentrerad vård.

Ni gör ett fantastiskt arbete!

Grattis till er, alla fantastiska strålande röntgensjuksköterskor, på er internationella yrkesdag!

Parvin Tavakol Olofsson

Alla ska få våra bästa insatser

6 november, 2019 av Gästbloggare

Ni sitter säkert liksom jag, och tänker tillbaka på de sköna stunderna i somras. Det är därför det är viktigt med avkoppling under sommaren; för att ladda batterierna för att orka med arbetet till hösten.

Jag skrev i mitt förra blogginlägg att jag längtar tillbaka till arbetet – och det är sant. Det är så stimulerande och lärorikt, jag tycker om att analysera röntgenbilderna. Om jag hinner studerar jag tidigare bilder och läser utlåtanden en liten stund innan vi tar in dagens första patient. Alla unika individer som kommer för att bli röntgade. Alla dessa patienter har en unik historia, en del vill gärna dela med sig, en del har mist talet efter en stroke men kan ändå förstå vad vi säger, alla skall få personcentrerad vård och våra bästa insatser.

Våra arbetsgivare vet vad som gäller för att vi ska må bra och det finns oftast något att se fram emot, som till exempel en höstkickoff eller olika fester för att fira framgångar eller uppnådda mål. Försök att gå på en fest eller fler om du kan, ibland hinner man inte prata om allt som hänt under semestern eller varför inte passa på att knyta nya kontakter?

Vi har några fester och andra aktiviteter på min arbetsplats i höst, gemensamma med hela sjukhuset, de tillfällena tänker jag utnyttja för att knyta nya kontakter, tänker du?

Självfallet ska vi också fira vår yrkesdag.
STORT GRATTIS ALLA RÖNTGENSJUKSKÖTERSKOR PÅ VÅR DAG.

Mats Rönnqvist

Kan man längta till jobbet?

12 augusti, 2019 av Gästbloggare

Att arbeta som röntgensjuksköterska är något av det mest stimulerande yrken som finns. Om du håller med mig fortsätter du antagligen att läsa på den här raden, eller också kanske du tycker att jag är lite galen, och fortsätter att läsa av den anledningen.

Arbetet innebär både fysisk och mental träning, vi arbetar med både kroppen, hjärtat och hjärnan. Det betyder att vi får fysisk träning av jobbet och undersökningarna innebär också att vi ställs inför unika problem en stor del av tiden.

Grundutbildningen på universitetet gav oss verktygen och kunskaperna för att utföra jobbet, men det är det dagliga jobbet som allteftersom ger oss känslan i händerna och ”röntgenblicken”. Det är precis de sakerna som jag gillar med röntgen, det verkar inte finnas någon övre gräns för hur mycket man kan lära sig, och jag har insett hur mycket jag har att lära mig.

Det är de dagliga utmaningarna och svåra undersökningarna som är det sköna med röntgen, jag gillar problemlösning och stortrivs på jobbet. En stor glädjekälla är även att kunna dela med sig av kunskaper, även om man är nybörjare.

Den här sommaren har jag haft min första ledighet på 4-5 år, det är jag mycket tacksam för! Ledigheten är uppdelad i två delar, den andra delen blir i England, snart åker jag med scouterna och våran yngsta son till England för en veckas aktiviteter, det brukar bli ”jobb” nästan dygnet runt som ledare, men det är kul!

Efter en vecka i tält ska det bli skönt med några hotellnätter innan hemfärd 😉

Jag hoppas att ni alla har (eller har haft) en fin sommar!

/Mats Rönnqvist

Hur ska vi använda AI i praktiken?

8 maj, 2019 av Parvin Olofsson

Artificiell intelligens (AI) används i våra vardagsföremål såsom bilar, filmkameror, mobiltelefoner och appar. AI används också i många av tillämpningar, men de flesta av oss märker inte det. Några exempel på dessa tillämpningar är kundtjänst och IT support, datainsamling, analys, prognostisering, prioritering av inkommande e-post, schemaläggning, personlig assistent för mötesbokningar, etc. Med andra ord har Artificiell intelligens (AI) eller maskininlärning (ML) blivit en del av vårt dagliga liv, men vad innebär det?
AI kan kategoriseras som antingen svag eller stark (eng. weak or strong). Svag AI, även känd som smal AI, är ett AI-system som är utformat och designat för en viss uppgift. Virtuella personliga assistenter, som Apples Siri, är en form av svag AI.
Starkt AI, även känt som artificiell allmän intelligens, är ett AI-system med förenklat mänsklig kognitiv förmåga. När det kommer i kontakt med en obekant uppgift kan det hitta en lösning utan mänsklig intervention.

Tillämpningar av AI inom sjukvården

Digitalisering av vården har börjat för ca. 30 år sedan. Ett resultat av digitalisering av vården är digitala hälsotjänster. Vårdgivarna försöker kontinuerligt att förbättra patientens hälsa och samtidigt minska vårdkostnaderna. Ett kostnadseffektivt sätt är tillämpning av maskininlärning för att bättre och snabbare göra diagnoser. Ett exempel på tillämpningar av AI är IBM Watson som är en av de mest kända vårdteknikerna som finns i dagsläget. Den förstår naturligt språk och kan svara på frågor som ställs.

Tillämpningar av AI inom röntgenverksamheter

Många studier visar att AI har stor potential att effektivisera och förbättra hälso- och sjukvården, och ett attraktivt område för AI är bilddiagnostik inom röntgenverksamheter. En studie i Acta Orthopaedica från Karolinska Institutet i samarbete med KTH och Danderyds sjukhus visade att självlärande datorprogram kan göra lika säkra röntgenbildbedömningar som en ortopedläkare. I denna studie har forskarna låtit AI-algoritmer för bildigenkänning gå igenom 256 000 bilder på fotleder, handleder och händer i Danderyds sjukhus bildarkiv. Första steget var att träna AI-programmet eller datorn att upptäcka frakturer i två tredjedelar av bilderna, under handledning av forskarna. Sedan fick AI-programmet självständigt bedöma den resterande tredjedelen av bilderna. Kontrollgruppen bestod av två överläkare som parallellt bedömde samma bilder. Resultatet visade att i över 80 % av fallen kunde både doktorerna och AI-programmet fastställa samma diagnos.
AI kan också vara till hjälp för röntgensjuksköterskor. Till exempel kan AI- programmet slå larm när det finns rörelseartefakter eller andra störningar i bilden som kräver omtag, dvs. att undersökningen skall göras om. Dessa upplysningar höjer undersökningarnas kvalité och patientsäkerhet, samt sparar tid.

SÅ, är AI hot eller möjlighet för verksamma professioner inom röntgen? Det finns inte ett enkelt svar på denna fråga och det behövs mer forskning inom området.
Mot denna bakgrund vill jag tipsa er om en uppsats på grundnivå inom ämnet AI. Mats Rönnqvist och Magnus Johansson är författarna. Båda Mats och Magnus är idag verksamma röntgensjuksköterskor. Syftet med uppsatsen är att sammanställa vid vilka radiologiska modaliteter AI används som stöd. Metoden är en litteratursammanställning och titeln är ”Artificiell Intelligens inom medicinsk bilddiagnostik”.

Magnus Johansson

Mats Rönnqvist

Är du intresserad av att läsa uppsatsen? Så klicka på länken.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-72969

Mer fakta om AI

Arend Hintze, en biträdande professor i integrativ biologi och datavetenskap och teknik vid Michigan State University, kategoriserar AI i två huvudkategorier; de som finns idag och de som är under utveckling, dvs. de som inte finns ännu. Dessa kategorier innefattar fyra typer.
Typ 1: Reaktiva maskiner (eng. Reactive machines). Ett exempel är Deep Blue, IBM- schackprogrammet som slog Garry Kasparov på 1990-talet. Deep Blue kan identifiera schackpjäser på schackbrädet och göra förutsägelser, men det har inget minne och kan inte använda tidigare erfarenheter. Det analyserar möjliga drag, dvs. egna och motståndarens och väljer det mest strategiska draget. Deep Blue och Googles AlphaGO konstruerades för smala ändamål och de kan inte lätt tillämpas på en annan situation.
Typ 2: Begränsat minne (eng. Limited memory). Dessa AI-system kan använda tidigare erfarenheter för att påverka framtida beslut. Några av de beslutsfattande funktionerna används i självkörande bilar.
Typ 3: Sinnets teori (eng. Theory of mind). Denna term avser att förstå att olika personer har egna övertygelse, önskningar och avsikter som påverkar deras beslut. Denna typ av AI finns ännu inte.
Typ 4: Självmedvetenhet (eng. Self-awareness). I denna kategori har AI-system en känsla av medvetenhet. Denna typ av AI finns ännu inte.
Definition:
Artificiell intelligens är intelligens som uppvisas av maskiner. Det kan också definieras som program som efterliknar mänskligt beteende och tänkande. IT-ord. Ord och uttryck i it-branschen
Maskininlärning är ett begrepp som ofta används istället för artificiell intelligens. Detta går ut på att ett program lär sig ta in mängder data och dra slutsatser från dem.

Parvin Olofsson
Med. Dr., PhD
Kvalificerad yrkeshandläggare Vårdförbundet

I skolbänken igen!

5 februari, 2019 av Gästbloggare

Jag har tagit examen som röntgensjuksköterska, tjoho!

I höst fick jag ett infall att söka till en masterutbildning på Uppsala Universitet, och jag blev antagen! Vi hade avslutning på röntgensköterskeutbildningen den 18:e januari, den 21:a satt jag i skolbänken igen, med nya böcker…som anlände efter några dagar.

Först kändes det tungt när jag skulle börja plugga igen, men jag har haft den här utbildningen i baktanken hela tiden, min första huvudhandledare på Akademiska i Uppsala tipsade mig om utbildningen och det är jag tacksam för, tack!

Utbildningen är välplanerad och ämnena känns mycket intressanta, bland annat patologi i både CT och MR. Jag gillar särskilt böckerna om Sectional Anatomy, men främst gillar jag MR-fysiken som är min personliga favorit och enkel att fatta. Medan jag sitter och pluggar på kvällarna och hänger på föreläsningar dagtid dimper det ned bilder från olika delar av världen i Facebook, – när mina gamla klasskompisar varvar ned på olika platser runt jorden.

Uppsala Universitet är Sveriges äldsta, enligt de själva. Lunds Universitet har samma åsikt om sitt universitet och jag låter det vara osagt vilket universitet som har titeln, men jag tänker engagera mig lite i någon nation och kår, de äldsta nationerna är från 1600-talet och de har verkligen imponerande byggnader, de tillhör de mest intressanta i Uppsala, enligt min egen smak, kanske inte delas av alla?

Båda universiteten har utmärkta botaniska trädgårdar, mitt studentkort ger mig fritt inträde till växthusen i Uppsala under vintern och det tänker jag utnyttja.

Rembrandt van Rijn levde under samma tid som de första nationerna startade här, dvs under renässansen. Jag skulle kunna berätta mycket om hans liv, men det skulle vara ett annat forum i så fall.

Nu har jag läst MRI två veckor och sen blir det två veckor CT, det ser jag fram emot.

Vi hörs!

/Mats Rönnqvist

Återseenden och önskningar som uppfyllts

17 december, 2018 av Gästbloggare

Den tredje veckan har passerat och det här var även min sista praktikperiod i utbildningen. De sista dagarna har i början präglats av akuta undersökningar och trauman, det är även temat på den här VFU-perioden.

Det är när alla agerar snabbt och precist och spelar ihop som en orkester under ledning av traumaledaren som traumavården fungerar som bäst, detta samarbete baserat på kunskap och erfarenhet räddar liv och höjer livskvalitén för patienterna genom att lindra eventuella senare effekter.

Till den här kursen har jag köpt några extraböcker på rea, förutom kurslitteraturen. Det har bidragit till att jag fick ett större personligare utbyte av dagarna på traumalabbet.

För dig som vill läsa mera om trauma och traumahanteringen på NKS går det bra att läsa på deras hemsida. NKS.se

Personalen här på traumalabbet nickade igenkännande när jag klev in genom dörren, vi hade ju setts tidigare när jag sprang in på det första traumat vecka 47 (första VFU-veckan) och sedan återkommit för att se bilderna, för att följa upp patientens återhämtning.

Måndag och tisdag var jag även med på akut-CT undersökningar, utrustningen är ny och jag har inte träning på fabrikatet. Gantryt fungerar ungefär som de andra fabrikaten jag kört på andra VFU-placeringar, men sedan skiljer det sig en del i protokollen och rekonstruktionsarbetet.

Onsdag, torsdag och halva fredag fick jag en bonus, MRI-labben på NKS. Det var ett önskemål jag hade att få lite MRI-praktik. Det var verkligen givande, att diskutera protokoll och teknik stod högst på min önskelista med denna MRI-placering, vi gick även igenom säkerhet och lite ny undersökningsmetodik som jag inte är säker på att jag kan berätta om här, men det är absolut i framkant och det var intressant att ta del av, dessutom dök det upp en del bekanta från föregående VFU-veckor på NKS.

Kul att ses igen, ni som läser det och känner igen er här vet vilka jag menar! 😉

Detta bildspel kräver JavaScript.

Labben här är skolboksexempel på hur det ska se ut, perfekt ordning, skåp till allting och för patienterna har det byggts fina och rymliga ombytesrum. Det är inte bara min åsikt, även patienterna som jag mötte här berättade hur mycket de uppskattar miljön.

Jag upplevde ett mycket stort engagemang hos personalen och jag fick svar på alla mina frågor, de testade mig även på MRI-teori och olika artefakter. (Jag gick även i ”fettfällan” som de flesta nybörjare/studenter inom MRI erfar). Nivån och kunnandet här känns som på ett forskningslabb, och visst pågår det forskning här. Medan jag väntade på personalen den första dagen pratade jag med en läkare som befann sig mitt uppe i ett intressant projekt.

Även här måste jag berätta om hur trevlig personalen var och jag kände mig verkligen välkommen!

Innan jag åkte hem den sista dagen tog en bild på entrén, men det är numera så ovanligt att folk tar upp en kamera och tar en bild så jag fick lite blickar på mig när jag lyfte upp kameran och riktade den mot huvudentrén. 😉

I min förra blogg skrev jag om att det finns många fina saker att fotografera och jag har bifogat några bilder även denna gång. Entrén är fotograferad med min Polariod Impossible I-1.

Helt apropå…

Jag har skapat en bild som beskriver vad C-uppsatsen handlar om…du som är intresserad får gärna höra av dig så berättar jag gärna.

Nu börjar det lacka mot jul så jag tänkte passa på att önska alla studenter och personal som läser det här…

God Jul! Och Gott Nytt År!

VFU bloggen NKS tredje veckan, v49, Mats Rönnqvist T6, LTU

Det här är min sista termin på Röntgensjuksköterskeprogrammet, jag läser på distans vid LTU, Luleå Tekniska Universitet. Det har varit en väldigt rolig och givande tid som jag inte skulle vilja byta mot något annat, ett utav mina bästa val i livet.

En fot i historien och en i framtiden

10 december, 2018 av Gästbloggare

Mina härliga kollegor!

VFU på NKS andra veckan, v48, Mats Rönnqvist T6, LTU

Två tredjedelar av min VFU har passerat och jag har några fler intressanta saker att berätta. Man skulle kunna säga att jag har stått med en fot i historien och en i framtiden.

Den här veckan har jag varit både i nya och gamla huvudbyggnaderna. Det finns lite olika åsikter som för och nackdelar med gammalt och nytt men personligen föredrar jag gärna nytt. Jag upplevde dock själv en del nostalgi pga våra söner föddes här och jag har även haft ett par uppdrag som IT-konsult förut.

En dag inleddes lite oväntat med en inbjudan till en lektion med en del av en klass T3-elever som läser röntgen vid KI. De har veckomöten för reflektioner och någon uppgift att diskutera vid de tillfällena. Det var intressant och trevligt att höra hur de har lagt upp sin utbildning och jag fick även tillfälle att dela med mig av mina egna studietips och några egna söktips för litteratursökning.

Jag kunde leverera färska söktips pga att jag och min skrivkompis ska skicka in våran C-uppsats denna fredag.

Jag tror att det är bra att möta studenter från olika terminer ibland, vi hade även ett sånt tillfälle på LTU. Det känns kul att dela med sig och även att höra andras erfarenheter av sina VFU placeringar.

Personalen som jobbar på barnröntgen är väldigt välkomnande och jag fann min plats direkt och hade även tid att ta en fika i deras eget café, café Tesla. (Nördvarning!)

Här är kunnandet väldigt djupt och känslan är att personalen kan utnyttja utrustningen till max, och stämningen så gemytlig att jag skulle inte tveka att lämna in min ansökan så fort jag tagit min examen. Personligen tycker jag att MR-fysiken är väldigt intressant och har funderingar att läsa vidare, men först vill jag få lite erfarenhet från yrket.

Ett MR labb med projiceringar

Vi hade ett antal intressanta undersökningar i de olika MR-labben och jag måste säga att labben som finns där är något i särklass, väldigt pedagogiskt med färgade och dämpbara lampor i många olika färger och möjlighet att projicera animationer och filmer av olika slag. För barnen finns det förutom animationer och filmer även en mini-MR med pedagogiska filmer på ett dussin språk, barnet kan själv lägga in ett djur, tex en elefant så startar en film om undersökningen.

När man är student gäller det att försöka spara pengar genom till exempel ta med lunchlåda, men jag gjorde ett undantag och hängde med personalen från barnröntgenavdelningen, det kändes dumt att sitta och äta själv när jag kunde hänga med dem istället, dessutom var det ett utav de sista tillfällena att äta i den gamla matsalen som ska stängas ned inom några dagar.

Jag kan förstå de som gillar den gamla byggnaden efter att ha ätit i matsalen, den har en stor väggmålning från 50-talet, uppskattningsvis är höjden 6-7 meter. En sådan väggmålning (fresk) har jag bara sett i gamla chokladfabrikens matsal i Sundbyberg.

Det finns en kilometerlång kulvert som förbinder de båda huvudbyggnaderna, det vill säga gamla och nya Karolinska, i början känns det lättare att gå ovan jord mellan byggnaderna men egentligen är skyltningen så tydlig att det inte är något problem att hitta vägen.

Mini-MR

Första gången jag gick genom kulverten följde en av handledarna med, hon tar sig tid att hjälpa mig med allt, och medan vi gick där så blev vi omkörda av en färgglad clown på sparkcykel som spelade reagge musik på hög volym!

I nya NKS fick jag möjligheten att delta i några undersökningar på CIVA, det är en strikt och kontrollerad miljö som kräver att olika yrkeskategorier samsas på en ibland trång yta runt patientsängen och mycket stor hänsyn måste tas till alla kablar och slangar som patienterna har anslutna på kroppen.

Hela den här VFU:n känns som en väldigt unik upplevelse och jag tänkte ta lite bilder på både gamla och nya byggnaderna. Jag har skaffat mig en polaroidkamera som jag fotat klassen med på examinationerna och tänkte använda den för att ta lite bilder medan jag är här, det finns många intressanta vinklar att rikta kameran mot.

/Mats Rönnqvist T6, LTU

Varför jag som röntgensjuksköterskestudent valde Nya Karolinska för min VFU

26 november, 2018 av Gästbloggare

Mats Rönnqvist Termin 6

Den första VFU veckan är redan klar, men den gick så fort så det känns som att jag har snabbspolat dagarna.

Jag trivs jättebra här på Nya Karolinska Sjukhuset, allt är nytt och toppmodernt. Personalen är supertrevlig och det är lätt att finna sig tillrätta. I fikarummet står det alltid framställt något snacks, även om jag försöker gå ned i vikt kan jag inte låta bli att smaka lite.

Det bästa med VFU är att som student har man chansen att prova olika sjukhus, om man är beredd att kliva ur sin trygghetszon. Det vågade jag och det rekommenderar jag alla. Prova något nytt och varför inte prova NKS?

Varför valde jag NKS? Främst för att på stora sjukhus kommer det ett större patientflöde, det förekommer fler ovanliga fall och du har chansen att följa, till exempel, ett traumafall hela vägen, eftersom patienten i regel inte skickas någon annanstans. Här finns alla modaliteter och här bedrivs forskning.

I våras tog jag chansen att lyssna på en utav de öppna föreläsningarna som hölls dagarna innan den officiella invigningen, bara för att jag var nyfiken på hur det ser ut här.

Entrén är verkligen imponerande och nuförtiden möts man även av doften av nybakade bullar, – tänker ta en fika här någon dag innan jag åker hem.

Det är lätt att ta sig hit, om några år kommer det att finnas en tunnelbana i närheten om jag inte minns fel, men fram till dess kan man välja att åka bil, eller som jag åka kommunalt. Jag tar pendeltåg från Knivsta, kliver av vid Odenplan och tar bussen den sista biten.

Det här är min sista termin på Röntgensjuksköterskeprogrammet. Jag läser på distans vid LTU, Luleå Tekniska Universitet. Det har varit en väldigt rolig och givande tid som jag inte skulle vilja byta mot något annat, ett utav mina bästa val i livet.

/Mats Rönnqvist T6, LTU

Nästa sida »