Biomedicinska analytikerbloggen

Biomedicinska analytikerbloggen

Biomedicinska analytikerbloggen

Vårdförbundet vill ändra SSYK:s placering av biomedicinska analytiker!

by 4 Comments

Vi är många biomedicinska analytiker som har reagerat på rapporten från Jämställdhetsmyndigheten*. Flera av reaktionerna handlar om grupperingen som yrket placerats i och jämförelserna som gjorts med andra, enligt rapporten, likvärdiga yrken. Biomedicinsk analytiker ses som likvärdiga med arkivarie, bibliotekarie, brandman, förskollärare, journalist, universitets- och högskolelärare – en bredd av yrken med varierande utbildningsnivå och längd på utbildningen. 

I rapporten, som heter ”Indikator för likvärdigt arbete”, har man utgått från SSYK (standard för svensk yrkesklassificering) för att ta fram yrkesstatistik, där biomedicinska analytiker placeras i yrkesområde 3 som definieras som ”yrken med krav på̊ högskolekompetens eller motsvarande (praktiska eller yrkesspecifika eftergymnasiala utbildningar om 2-3 år)”. SSYK:s yrkesområde 2 (dit bland andra sjuksköterskor, barnmorskor och röntgensjuksköterskor hör) innefattar däremot ”yrken med krav på̊ fördjupad högskolekompetens vilket innebär teoretiska eller forskarförberedande eftergymnasiala utbildningar.”

Vårdförbundet menar att biomedicinska analytiker ska grupperas i samma område som sjuksköterskor, barnmorskor och röntgensjuksköterskor då samtliga yrkesgrupper har krav på teoretisk eftergymnasial utbildning om minst tre år.

Det är inte enbart en fråga om utbildningens längd, utan också den kompetensnivå som krävs för att utföra sitt yrke och även här finns ingen tvekan om att biomedicinska analytiker tillhör yrkesområde 2. Bakgrunden till denna skillnad i SSYK är att den svenska standarden bygger på den internationella standarden ISCO (International Standard Classification of Occupations) där vi är felklassificerade, eller egentligen bara finns som laboratorieassistent eller variant på biolog. 

Vårdförbundet har tillsammans med IBL haft dialog med statistiker på SCB för att ändra SSYK-grupperingen för biomedicinska analytiker. Genom IFBLS (International Federation of Biomedical Laboratory Science), den globala organisationen för biomedicinska analytiker bedriver vi också påverkan mot ISCO för att öppna upp för revidering av systemet. 2018 beslutade statistiker på ISCO:s världskongress att inte ändra på systemet, så nästa möjlighet ligger några år framåt i tiden.

Vi behöver ta upp dialogen med SCB igen och IFBLS fortsätta sin påverkan.  

Biomedicinska analytiker är inte den enda professionen som utvecklats och akademiserats sedan ISCO senast reviderades, men uppenbarligen finns ett stort motstånd att ändra på statistiksystemet. Det är oförklarligt för oss, då statistiken omöjligen kan återspegla verkligheten, vare sig nationellt eller internationellt, i nuvarande form.

Det kan kännas tungrott och ogörligt, men det är komplexa system. Vårt alternativ är att fortsätta påverka, att ge upp är inte ett alternativ.  

Det är över 100 år sedan att yrket kvinnligt tekniskt biträde inrättades, den första officiella, statliga titeln för biomedicinska analytiker. 100 år kan kännas längesedan men vi är ett ungt yrke och vi tar oss framåt. Rapporten från Jämställdhetsmyndigheten har lyft vikten av ojämlika löner och nödvändigheten att förändra dessa. Jämförelsen mellan olika yrken baserat på kunskap, färdigheter och ansvar synliggör den felaktiga grupperingen för oss. Det finns ingen avsikt i rapporten att klassa biomedicinsk analytiker och vår utbildning på lägre nivå än den är, det är ju tyvärr konsekvensen av SSYK och ISCO.  

Fortsätt att prata om dessa viktiga frågor, ju fler vi är desto större blir trycket! 

* Rapporten ”Indikator för likvärdigt arbete” är ett underlag till Jämställdhetsmyndigheten för att följa upp ekonomisk jämställdhet, ett av delmålen för jämställdhetspolitiken, men också för att synliggöra nedvärderingen av kvinnodominerade yrken och ge förslag till hur värdediskrimineringen kan minska.  I rapporten används en metod för att få fram en indikator för likvärdigt arbete, bland annat genom att 428 yrken på hela arbetsmarknaden delas in i 13 grupper.  Vad som definieras som likvärdigt arbete finns i diskrimineringslagen som bygger på en enhetlig definition inom EU-rätten. Två arbeten kan ses likvärdiga om en sammantagen bedömning av kraven arbetet ställer samt dess natur kan anses ha lika värde. Kraven baseras på kriterier som kunskap, färdigheter, ansvar och ansträngning. Rapportens analys visar att den strukturella löneskillnaden, dvs. att i yrken som domineras av kvinnor är den genomsnittliga lönen lägre jämfört med den genomsnittliga lönen i likvärdiga övriga yrken. Metoden utgår från yrkesklassificeringen Standard för svensk yrkesklassificering, SSYK 2012 som bygger på ISCO, ett internationellt system som används för att bland annat producera yrkesstatistik. 

Om vi någonsin kommer kunna påverka våra löner, så är det nu!

by 4 Comments

Vi arbetar som biomedicinska analytiker på Klinisk mikrobiologi på Norra Älvsborgs Länssjukhus. Idag är det vår och alla er andra biomedicinska analytiker internationella yrkesdag. Så idag slår vi ett extra slag för vår yrkesframtid.

De senaste två åren har vår löneökning varit så dålig att vi inte längre kunde stå och titta på. Allt fler frågor uppstod och vi började bli mer och mer oroliga inför framtiden. Hur kommer löneutvecklingen för biomedicinska analytiker se ut inom några år? Kommer det fortsätta vara brist på biomedicinska analytiker? Kommer yrket som finnas kvar eller kommer man försöka ersätta det med liknande yrkeskategorier? Vad kommer hända när vi går i pension? Kommer vi klara oss ekonomiskt? Vi har fortfarande flera år kvar att arbeta och därför är lönefrågan extra viktig för oss. Vi har kollegor som går i pension med cirka 33 000 kronor/månad efter ett helt yrkesliv, andra väljer att sluta och byta yrke och detta sammantaget gör oss oerhört oroliga.

Nikolina P, Dhara och Stina på Norra Älvsborgs Länssjukhus.

Vi bestämde oss till slut för att försöka göra något åt detta, att försöka höja lönen för ALLA biomedicinska analytiker.  Vi tänkte att om vi någonsin kommer kunna påverka våra löner, så är det nu under pandemin, då vårt yrke blivit uppmärksammade.

Vi skrev en text som vi bland annat skulle skicka ut till regionpolitiker, arbetsgivare, Vårdförbundet och HR. Med andra ord till alla som på något sätt kunde påverka vår lön. I texten beskrev vi vad som krävs för att bli biomedicinsk analytiker, att det är brist på biomedicinska analytiker i nästa alla Sveriges regioner, att vi går 12 procent back i livslön jämfört med gymnasieutbildade, hur viktiga vi är för vården och hur akut löneläget är.

Texten har mailats ut till cirka 200 personer. Vi har även mailat våra kollegor som jobbar inom Västra Götalandsregionen då vi vill att så många som möjligt stöttar oss i vårt arbete att försöka höja lönen för alla biomedicinska analytiker. Ju fler vi är desto större chans att något händer.

Hittills har vi fått med oss 15 andra laboratorier som stöttar oss vilket vi är väldigt glada över.

Hittills har vi fått svar från Socialdemokraterna, vilka vi även har haft ett digitalt möte med. Vi har fått svar från Vänsterpartiet som vi ska ha ett digitalt möte med. Sjukhusledningen, HR och personalutskottet har också svarat. Vi har även fått respons ifrån Vårdförbundet NÄL som ledde till att vår text lades upp på Facebook-sidan ”Vårdförbundet avdelning Västra Götaland”.

Vi lade upp ett inlägg på Facebook-sidan ”Biomedicinska analytiker i Vårdförbundet”, där vi försökte få med oss fler biomedicinska analytiker inom Västra Götalandsregionen. Det ledde till att vi blev kontaktade av en journalist på Vårdfokus som intervjuade en av oss. Intervjun och vår text publicerades på Vårdfokus webbplats och därmed har vår text fått ännu större spridning! Intervjun i sin tur ledde till att SVT Nyheter Väst de nämnde vårt arbete vilket gjorde oss väldigt glada och ännu mer taggade!

Vi har fortfarande väldigt mycket kvar att göra. Vi planerar att skriva en insändare, kontakta tidningar för den och för reportage. Vi kommer att fortsätta dela vår text i olika kanaler, ha möte med Vänsterpartiet, svara de personer som är kvar att svara bland de som vi fått respons av och fortsätta försöka få fler biomedicinska analytiker att stå bakom vårt initiativ. Vi får också erbjudanden att vara med på olika aktiviteter som kan sprida vårt arbeta vidare, och det är vi är väldigt tacksamma för.

Det här är med andra ord ett arbete som kommer att pågå länge, men som kommer att vara värt i slutändan om vi når vårt mål.

Om vi lyckas kommer bristen på biomedicinska analytiker minska, fler kommer söka till utbildningen, fler kommer välja att fortsätta jobba som biomedicinska analytiker och vårt livsviktiga yrke kommer fortsätta finnas kvar. 

Vi tycker om vårt arbete som biomedicinska analytiker, det är ett väldigt roligt och intressant arbete. Vi trivs på vår arbetsplats då vi bland annat har underbara kollegor som vi arbetar ihop med. Dock vet vi alla att lönen spelar en stor roll. Det måste löna sig att utbilda sig till detta viktiga yrke.

Vi uppmanar alla våra kollegor runt om i Sverige att även ni försöker att kontakta era politiker. Som vi även nämnde tidigare: ju fler vi är desto större chans att något händer! Och vad kan passa bättre än att fortsätta/börja arbeta för detta på vår yrkesdag? Grattis till oss! Fortsättning följer…

Dhara I, Stina S och Nikolina P
Biomedicinska analytiker
Klinisk mikrobiologi
Norra Älvsborgs Länssjukhus

Utbildningen är tuff, möjlighet till vidareutbildning är begränsad. Reglerade specialistutbildningar saknas. Men tillsammans kan vi ändra det!

by 6 Comments

Tycker du att du som legitimerad biomedicinsk analytiker har för låg lön? Har arbetsbördan ökat och antalet legitimerade biomedicinska analytiker minskat?

Hösten 2012 är jag en nyutexaminerad biomedicinsk analytiker och har arbetat i cirka ett år i primärvården, innan jag söker en fast tjänst på sjukhuset i Halmstad. Mina första år gör jag mitt bästa för att vara en bra kollega och försöker lära mig så mycket som möjligt. En sak jag märker när lönesamtalen kommer under våren, är många ledsna miner på min arbetsplats och ett fåtal som är heligt förbannade.

”Varför pratar vi inte om det? De få gånger vi gör det så är vi arga eller besvikna. Varför pratar vi inte ihop oss som grupp?”

Året är 2014 och jag har några års erfarenhet i yrket. Jag är trött på att sitta och se på när mina kollegor är arga, ledsna, deprimerade eller en kombination av alla dessa saker. Jag bestämmer mig för att göra någonting åt det. Jag kallar till ett medlemsmöte för Vårdförbundets medlemmar och säger till dem att vi behöver välja en förtroendevald. Jag kan tänka mig att ställa upp om mina kollegor vill det. Medlemmarna säger ”Ja!”. ” Yes!” tänker jag.” Yes, we can!”

Som förtroendevald får jag en utbildning av mitt fackförbund och en insyn i min verksamhet, som jag inte visste var tillgänglig. Jag börjar förstå hur arbetsgivaren tänker och varför vissa beslut fattas, trots att de är obegripliga för arbetstagarna. Jag får möjligheten att förändra och hjälpa min arbetsplats. Under mina år som förtroendevald i Vårdförbundet märker jag tre stora återkommande utmaningar på laboratorierna; legitimation, rekrytering och lön.

Legitimationsfrågan börjar bli ett allt större problem. Det arbetsgivaren beskriver är att bristen på biomedicinska analytiker leder till att den överväldigande majoriteten av arbetssökande är individer som saknar legitimationen. Vi i Vårdförbundet anser att situationen är bedrövlig.

Jag personligen är djupt besviken på att min yrkeskunskap inte värderas.

Legitimationen är ett intyg från en statlig myndighet att personen som har legitimationen kan arbeta med arbetsuppgifter som för med sig ett stort ansvar. Det är ett dokument en individ får av svenska folket att personen i fråga kan dessa arbetsuppgifter och i biomedicinska analytikers fall: att de förlitar sin hälsa och sina liv i vår omsorg.

Rekrytering är en bekymmersam process för arbetsgivaren. Det utbildas alldeles för få i förhållande till de som går i pension eller väljer att lämna yrket. En rapport från Universitetskanslersämbetet beskriver en verklighet där det behövs ungefär 500 nyexaminerade biomedicinska analytiker per år för att möta kommande behov i samhället. En annan rapport från samma myndighet beskriver att drygt 300 studenter tar sin examen per år.

Utbildningen är tuff, möjlighet till vidareutbildning är begränsad.  Reglerade specialistutbildningar saknas.

Lönen är en brinnande och ofta infekterad fråga för biomedicinska analytiker, en grupp som i pandemins skugga har börjat lyftas fram mer. Det är ett yrke vars arbete och uppoffringar alltid har legat dolt för samhällets ögon.

Enligt SACO:s livslönerapport 2020 måste en biomedicinsk analytiker arbeta fram till att han eller hon fyllt 72 år för att kunna undvika förlust gentemot en gymnasieutbildad (NV-program) – ur ett livslöneperspektiv. Den gymnasieutbildade antogs i rapporten ha gått i pension vid 65 års ålder. Bruttolönen för biomedicinska analytiker måste höjas med 16% om yrket ska gå jämnt upp med en gymnasieutbildning under ett helt yrkesliv. Det är en hård dom gentemot hur Sveriges arbetsgivare har belönat en yrkeskår som alltid har varit viktig och som under årens lopp blivit allt viktigare. I dagsläget klarar sig ett sjukhus inte utan laboratorierna och de biomedicinska analytiker som bemannar dem. Kompetensen vår yrkeskår besitter är nödvändig för att sjukhusen ens ska fungera. Vem ska höra oss? Vem ska se oss i arbetsgivarnas enorma organisation?

Problemet är komplext och behöver tacklas från flera håll samtidigt för att det ska bli förändring:

  • Medarbetarna måste engagera sig fackligt för att sätta press på arbetsgivaren att förbättra villkoren för de anställda. Starkare fackförbund sluter starkare avtal med arbetsgivaren. Det finns inga andra vägar att gå på den svenska arbetsmarknaden.
  • Med hjälp av fackförbund och aktioner kalla till möten och sätta press på politiker att genomföra förändringar i både politik och ekonomi som gynnar vårt yrke.
  • Vi som yrkeskår måste via fackligt engagemang värna om vår legitimation och yrkestitel. När arbetsgivaren söker personal skrivs arbetsannonser ofta med orden att man söker ”biomedicinsk analytiker eller annat likvärdigt yrke”.

Genom fackligt engagemang kan vi som medlemmar i ett fackförbund sätta press på arbetsgivaren att sprida vår röst upp till politikerna, så att våra verksamheter kan få till en löneutveckling som vi kan vara nöjda med. På sikt kommer det generera en bättre livslön. Om arbetsgivaren skulle ge 10 000 kr i löneökning i snitt per person skulle många känna sig nöjda. Men de underliggande lönepolitiska problemen skulle arbetsgivaren fortsätta brottas med.

De problem och utmaningar jag beskrev är vad Vårdförbundets och SKR:s kollektivavtal HÖK-19 (Huvudöverenskommelse 2019) försöker komma åt. Det hjälper inte att skjuta upp problemet med 10 000 kr och sedan vara nöjd. Då kommer vi om 10–20 år att befinna oss i samma situation igen.

Vi har samsyn med arbetsgivaren på central nivå i detta, de ser problemet men behöver vår hjälp att förändra vår situation.

Arbetsgivaren har en enorm organisation som anställer tiotusentals medarbetare. För att det ska bli en förändring för alla deras anställda i vården så måste de ha fackligt engagemang som stöd från vår sida. Om inte vi är med på banan händer ingenting.

Vad har arbetsgivaren för ansvar i detta?

  • Din arbetsgivare leder och fördelar arbetet. Med det har de även ansvar för att sätta lönerna och göra det på ett avtalsenligt sätt.
  • Arbetsgivaren på lokal nivå måste i sitt led sprida informationen upp i organisationen för att få till de medel som behövs för att lönerna ska bli bättre.
  • Arbetsgivaren måste engagera sina medarbetare att vara delaktiga i löneprocessen. Lön ska vara någonting man ska prata om hela året, inte två gånger om året då det är dags för medarbetarsamtal och lönesamtal.

Jag har skrivit ur den offentliga sektorns synvinkel, men de privat anställda berörs också av frågorna. Den privata och den offentliga sektorn lever inte i enskilda bubblor utan påverkar varandra. De kämpar om att rekrytera samma yrkeskategorier. Det är först till kvarn med de bästa förmånerna som lockar en arbetssökande.

Vårdförbundets mål är att nå en lönekvot på 2.0. Det vill säga att om någon går i pension i dag, så har den individen relativt till en nyanställd dubbelt så mycket betalt. I dagsläget är vi långt ifrån det målet för Vårdförbundets yrkeskategorier. Just nu driver vi kampanjen #tackamedlön, där vi sätter press på politiker och arbetsgivare att belöna sina trogna och slitna medarbetare för deras enorma insats under pandemin. Samtidigt bedriver vi ett hårt arbete på nationell nivå att arbetsgivarna ska leva upp till vårt gemensamma kollektivavtal som ska ge oss en bättre livslön. Vi ger oss inte förrän vi når framgång.

Vägen till framgång är lång, men den finns där. Allt vi måste göra som biomedicinska analytiker är att göra det vi är riktigt duktiga på. Vi måste kavla upp ärmarna, vara modiga och jobba hårt för vårt yrke och vår framtid.

”Vem har ansvaret för lönerna”, har jag hört ett antal gånger från kollegor och medlemmar. Svaret är:

  • Politikerna.
  • Arbetsgivarna.
  • Jag.
  • Du.

Engagera dig i Vårdförbundet.

Branko Banović
Biomedicinsk Analytiker
Styrelseledamot
Vårdförbundet Avd. Halland

Biomedical Laboratory Science Day 2020 – Coronavirus, fladdermöss och genpistoler

by 4 Comments

Michel Silvestri, 80-tal

Virusanalys på 80-talet
När jag för fjärde eller femte gången denna vecka ser Matti Sällberg, biomedicinsk analytiker och professor på Karolinska Institutet, bli intervjuad i TV om det nya coronaviruset och jakten på ett vaccin, så flyttas jag plötsligt flera decennier tillbaka i tiden. Det är i slutet av 80-talet och jag går ”praktik” på Statens Bakteriologiska Laboratorium i Solna. Under några veckor ska jag då vara på hepatit-labb under handledning av en kille som är bara några år äldre än jag själv. Redan första dagen frågar han om jag vill medverka i ett litet projekt – nämligen försöka utveckla en ny ELISA, en analysmetod för att detektera antikroppar mot ett specifikt virus. Självklart vill jag det! Min handledare har inventerat kylskåpet med reagens och kommit fram till att vi ska testa en ELISA i åtta steg (!) Detta eftersom de reagens som råkar finnas tillgängliga är från kanin, marsvin, råtta, get, med flera. Som Kajsa Warg brukade säga – man tager vad man haver!
Reagens är i detta fallet detsamma som antikroppar från olika djurslag, specifikt riktade antingen mot viruset, eller mot andra antikroppar.

Vi fick aldrig denna ELISA att fungera (det normala är 2-3 steg), men än idag är det ett roligt minne av en lite galen (blivande) forskare som inte var rädd för att kreativt tänja gränserna. Och så har det fortsatt! Min unga handledare var just Matti Sällberg. Senare hade jag förmånen att få samarbeta med honom när vi båda var doktorander. Jag syntetiserade viruspeptider på dagarna, och Matti – som då studerade vidare till tandläkare – kom till labb efter sista föreläsningen och tog över syntetiserandet under natten. Imponerande!

En annan biomedicinsk analytiker, tillika professor, som synts en hel del de senaste veckorna är Ali Mirazimi, en riktig ”outbreak-forskare” – dessutom med svart bälte i karate – som varit ansvarig för landets enda P4-labb, dvs högsta säkerhetsklassen, för arbete med de allra farligaste smittämnena. Ali och jag doktorerade båda på cytomegalovirus och delade ibland både labb-bänk och pipetter på Laborantskolan på Kungsholmen.

Corona och dess infektioner
Jag bryter mig loss från nostalgitrippen – önskar Matti och Ali varmt lycka till med vaccinforskningen! – och hoppar fram i handlingen till dagens coronakris. Först några ord om namnet; Den pandemi som drabbat oss orsakas av ett coronavirus som kan leda till sjukdomen covid-19 (Corona virus infectious disease 2019). Själva viruset benämns SARS-CoV-2 vilket står för Severe Acute Respiratory Syndrome – Corona Virus 2.

SARS-CoV-1 drabbade oss 2002-2004 och kring 2012 var det dags för MERS (Middle Eastern Respiratory Syndrome, med dromedar som troligt värddjur). Namnet corona (latin för krona, krans) har denna virusfamilj fått pga hur det ser ut i elektronmikroskop.

Vi kan konstatera idag att SARS-CoV-2 är mer infektiöst än de tidigare SARS respektive MERS. Däremot så är det nya viruset inte lika dödligt, tack och lov. WHO har för en månad sedan uppskattat dödligheten till drygt 3% att jämföra med ca 10% för SARS-1 och 34% för MERS. Säsongsinfluensa ligger normalt under 0,1% i dödlighet.

SARS-CoV-2 antas ha uppkommit i staden Wuhan i Kina, på en fiskmarknad där även vilda djur såldes. Det är troligt att viruset har sitt ursprung hos fladdermöss som i sin tur smittat ett annat värddjur (myrkott?) där en rekombination skett av arvsmassa från två olika coronavirus. Det nya viruset har sedan infekterat från värddjuret till människa, och sedan har spridning uppstått från människa till människa.

Coronavirus har, i likhet med influensavirus, arvsmassa i form av RNA, i detta fallet plus-strängat RNA liknande det messenger-RNA som bildas i våra celler då gener uttrycks. Det innebär att denna typ av virus, när det infekterar en cell, kan direkt utnyttja sin arvsmassa för translation till nya virusproteiner, bl a de så kallade ”spike proteins” som ger det typiska corona-utseendet.

SARS-CoV-2 tar sig förmodligen in i cellen genom att, med hjälp av sina spike proteins, binda till cellens ACE2-receptor (Angiotensin converting enzyme 2).

Virusinfektion och immunitet
När man har haft en virusinfektion blir man normalt immun, dvs skyddad mot ny infektion med samma virus. Denna immunitet kan i bästa fall vara livslång. Immuniteten uppstår främst genom att immunförsvaret bildar specifika antikroppar (neutraliserande antikroppar) som binder specifikt till områden på viruspartikeln på ett sätt så att virus inte kan infektera celler. Virus kan också aktivera det cellulära immunförsvaret som kan känna igen och döda virusinfekterade celler.

Ironiskt nog så kan det också vara en del av vårt immunförsvar som orsakar svår sjukdom vid covid-19. SARS-CoV-2 orsakar nämligen så kallade cytokinstormar, med Interleukin-6 som ”överproduceras” och orsakar inflammation och skada, främst i lungorna. Därav de typiska lungsymtomen vid svår covid-19.

Virusdiagnostik och metoder
Diagnostiken av SARS-CoV-2 grundar sig på PCR, en molekylärbiologisk metodik för påvisande av specifik sekvens av nukleinsyra i form av DNA eller RNA. Ett positivt test av det slaget visar att man har en aktiv infektion och därmed kan smitta andra. En annan typ av diagnostik som vi snarast behöver i stor omfattning är antikroppstest som visar om man har haft SARS-CoV-2, och att man då förhoppningsvis är immun mot viruset.

Några rapporter från andra länder antyder, dels att man efter genomgången infektion trots allt kan sakna specifika antikroppar, dels att man kan utsöndra virus och vara smittsam även om man saknar symtom. Oroväckande, men allt detta är fortfarande mycket osäkert och måste tas med en nypa salt innan vi har mer och bättre forskningsdata.

En sak som är säker är ändå att en stor andel av världens befolkning, kanske en majoritet, kommer bli infekterad av SARS-CoV-2 förr eller senare. Sannolikt kommer pandemin ta några varv runt jorden de närmaste åren. Förhoppningsvis har vi inom 1-2 år ett fungerande vaccin tillgängligt, åtminstone för oss i den rika delen av världen…

När får vi vaccin?
Vaccinforskningen grundar sig på några olika plattformar. Förr i tiden odlade man fram virus och behandlade så att det inte längre var infektiöst. Sedan använde man det som vaccin för att inducera immunitet. Numera använder man sig ofta av genteknik för att i bakterier producera specifika virusproteiner av intresse. Dessa proteiner renas fram för att användas i vaccin. Ytterligare en strategi är att direkt använda arvsmassa som vaccin. Det amerikanska företag, Moderna Inc, som tycks ha kommit längst i jakten på ett covid-19-vaccin, framställer ett mRNA som kodar för virusets spike protein. Nukleinsyravaccin av detta slag kan injiceras men det kan eventuellt även administreras genom att mikroskopiska guldkulor klädda med vaccinet, skjuts in genom huden med hjälp av en luftdriven ”gene gun”.

Oavsett vilken vaccinvariant som kommer visa sig tillräckligt bra på kortast möjliga tid så är det av stor hjälp att sekvenseringen av de 30 000 baserna i genomet hos SARS-CoV-2 var rekordsnabb, klar redan i mitten av januari.

Vad är flockimmunitet?
Begreppet flockimmunitet nämns emellanåt i dessa dagar. Med detta menas att en tillräckligt stor andel av befolkningen är immun så att smittspridning upphör. Smittsamhet för ett virus anges som R-noll-värdet (R0) – för SARS-CoV-2 är R0 = ca 2,3 vilket innebär att en smittad individ i sin tur sprider smittan vidare till i snitt 2,3 andra individer. Den matematiska formeln för flockimmunitet är 1-1/R0 vilket för SARS-CoV-2 ger värdet 0,57 dvs nästan 60%. Med andra ord så behöver ca 60% av befolkningen bli immun för att smittspridningen ska upphöra. Detta givet att R0-värdet är korrekt.

Eftersom jag numera arbetar på E-hälsomyndigheten så ser jag också på denna pandemi med särskilda ”glasögon” fokuserade på e-hälsa och digitalisering. Det kan röra ökande användning av nätläkare, digital smittspårning via våra mobiltelefoner, eller artificiell intelligens (AI) för att snabbare se varningssignalerna för en pandemi. Men det är ett separat blogginlägg som kanske kommer längre fram.

Nästan exakt 100 år efter spanska sjukan (ett influensavirus) drabbas vi av en ny världsomspännande pandemi, pga ett kulturfenomen i form av marknad för viltfångade djur i kombination med dagens globaliserade värld, där vi reser kors och tvärs.

SARS-CoV-2 kommer påverka våra liv ytterligare ett tag framöver, när det rullar fram i vågor över världen, ända tills vi har ett effektivt vaccin eller har nått flockimmunitet på naturlig väg. Förhoppningsvis kan vi dra lärdom av denna pandemi så vårt samhälle står ännu bättre förberett nästa gång – om 100 år, eller redan om 5 år?

Tack alla biomedicinska analytiker!
Avslutningsvis – med särskild tanke på vår internationella dag den 15 april – vill jag rikta ett stort varmt tack till alla biomedicinska analytiker som bidrar till att rädda liv och lindra sjukdom, runtom i vårt land och i världen! Ni gör skillnad!

Michel Silvestri 2020


// Michel Silvestri
Leg. biomedicinsk analytiker, med dr

Förbundsstyrelseledamot, Vårdförbundet
Enhetschef, E-hälsomyndigheten

Gästblogg: Att bygga rälsen medan tåget går

by 17 Comments

Att bygga rälsen medan tåget går är ett begrepp jag ofta använder i mitt arbete som utvecklingsledare. Att jobba med ständiga förbättringar innebär just att agera sig in i situationer och förbättra allt eftersom. Men nu rullar tåget alldeles för fort och både byggarbetarna och passagerarna hoppar på och av i samma takt.

Maysae Quttineh

Mitt i all krisberedskap och siffror som tickar med antalet smittade, döda och friskförklarade kan ändå Biomedicinska analytikern i mig inte låta bli att tycka att det är det här jag utbildade mig till. Att finnas när världen behöver mig och min kompetens är ett privilegium. Vi kan upplevas som en ”osynlig” profession, men att vi som nu, mer än någonsin, står i händelsernas centrum och är navet i vården, är rätt paradoxalt.

Allmänhetens frustration över varför man inte får testa sig om man inte är riskpatient slår mig rakt in i hjärtat. Samtidigt som jag har full förståelse för varför man till en början var restriktiv med provtagningen. För vi bygger ju upp rälsen medan tåget går… Laboratorierna i Sverige har sedan januari förberett sig för att kunna analysera stora mängder prover. Folkhälsomyndigheten hade en metod i början på januari, tre veckor senare hade åtta laboratorier från norr till söder ställt om och satt upp analysen och för varje vecka som gått har fler och fler anslutit sig till denna skara.

Vad är det för metod vi använder och varför kan vi inte testa alla?
Vi använder en molekylärbiologisk analys för att påvisa virusets gener med en metod som kallas Polymerase chain reaction (PCR). Viruset angriper cellerna i våra luftvägar, till en början i de övre luftvägarna och vid en komplicerad form i nedre luftvägarna där det orsakar lunginflammation. När man tar ett näsprov samlar man upp slem från övre luftvägarna och i slemmet finns celler och i cellerna finns viruset. Provet ankommer till laboratoriet där man renar fram virusets gener från cellerna genom en kemisk process. För den här processen är laboratorierna i Sverige rustade med olika instrument som har olika kapacitet. Vissa instrument kan endast köra 6 prover åt gången medan andra klarar 96 prover. Bara där har vi en stor skillnad, ju mindre instrument desto längre tid tar det att preparera stora mängder prover, vilket kan kräva längre handpåläggning.

I nästa steg i processen sker själva PCR-analysen för att i varje prov leta efter SARS-COV-2-genen med hjälp av specifika primers (enkelsträngade DNA-bitar) och prober (fluoresencemärkta sökfragment). Även här körs allt från 30-96 prover åt gången och analysen tar 1-2 timmar. Prover som innehåller virus detekteras av molekylerna och kopieras i så stora mängder att det kan visualiseras som en kurva i tillhörande mjukvara. Biomedicinska analytiker bedömer kurvan och lämnar svar via produktionssystemet på sjukhuset. I vissa fall kan prov behöva omköras om man inte kan säkra kvaliteten genom de kontroller man kör vid varje analystillfälle. INGEN Biomedicinsk analytiker lämnar ut ett svar som inte kontrollerats noga innan, oavsett hur lång tid det må ta. Så totalt tar detta 6-7 timmar för att kunna få ut stora mängder prover från ankomst till svar.

Varför har man inte fått testa alla?
Men varför har man inte fått testa alla när kapaciteten ökar kan man fråga sig? Ja, bara på mitt labb där jag jobbar har vår metodspecialist som är Biomedicinsk analytiker tillsammans med en molekylärbiolog slitit hårt med att utvärdera tre olika metoder för att rena fram virus-RNA. Det beror på att material inte kan levereras när hela världen behöver samma typ av reagens samtidigt. När vi pratar om molekylärbiologiska metoder så är det inte bara för företagen att ”öka produktionen”. Det är en oerhört krävande process och allt måste vara kvalitetssäkras till 100% innan det kan skickas ut… och tåget rullar väldigt fort ute i världen. Därför var vi tvungna att prioritera riskpatienter för att inte riskera att reagens tar slut och just riskpatienter inte kan få rätt diagnos.

Att använda resurserna rätt
En annan aspekt är att använda resurserna rätt. Varje provtagningstillfälle är faktiskt också ett vårdtillfälle där någon ska möta en potentiellt smittsam patient/anställd, bedöma läget och ta provet. Använder vi verkligen resurserna rätt om vi alla ska provtas vid misstanke? Att tillägga till det här är ju att när debatten kring detta var som värst, var det endast 2-10 % som var positiva bland alla analyserade prover. Det talade för att många hade helt vanliga förkylningar orsakade av andra virus. Om vi kan få till självprovtagning på ett bra sätt kan det vara en bra effektivisering.

Analysen är en färskvara
Ytterligare en aspekt, som man absolut inte får glömma, är att analysen är en färskvara. Den är en ögonblicksbild som bara berättar om du bar på viruset just vid stunden för provtagning. Inget säger att du inte strax efteråt går ut och blir smittad av viruset, läget försämras och du tänker att det är en vanlig förkylning och råkar smitta andra riskpatienter. Falsk trygghet är bland det mest riskfyllda i detta.

Utan Biomedicinska analytiker stannar vården
En sak är säker, Sveriges laboratorier rustar sig för det som komma skall. Vi är redo för att validera, utvärdera och implementera de mest effektiva och säkraste metoderna för att stödja vården att hantera denna kris. Vårt arbete kanske börjar med att påvisa SARS-COV-2 men det i sig räddar inte patienten. Det står minst 10 andra Biomedicinska analytiker som ska analysera lungfunktionen, syresättningen i blodet, hjärt-, njur- och leverstatus, infektionsparametrar och även leta efter sekundära infektioner för att kunna rädda patienten. Även diagnostik för cancerpatienter, blodsjukdomar, allergier, hormonella problem och ultraljud måste utföras för att sjuka patienter som har annat än covid-19 ska få den hjälp de behöver. Vi Biomedicinska analytiker är en diagnostisk partner i kampen mot covid-19 och alla andra sjukdomar. Vare sig vi syns eller inte, om tåget står still eller rullar – utan oss stannar vården.  

/Maysae Quttineh
Biomedicinsk analytiker, Mikrobiologen, Jönköping
Ordförande Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap (IBL)

Dr Tedros: Solidarity. Solidarity. Solidarity. We are in this together.

by Leave a Comment

I början av februari hölls WHO:s Executive Body- möte i Genève. Världens hälso- och sjukvårdsrepresentanter samlades för att besluta om WHO:s kommande arbete och självklart också för att dela information om covid-19. Biomedicinska analytikers yrkesinternational, IFBLS (International Federation of Biomedical Laboratory Scientists) har officiellt samarbete med WHO och som President för IFBLS var jag på plats med President Elect Alan Wainwright och Past President Marie Nora Roald. WHO:s Secretary General, Dr. Tedros, sa vid upprepade tillfällen med anledning av coronaviruset ”Solidarity. Solidarity. Solidarity. We are in this together”. I det läget var det inte fullt klart hur mycket världen skulle komma att påverkas.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är 90021395_2756220997807915_5289354565504729088_n-1.jpg

Nu en dryg månad senare är många regioner, länder och människor satta i karantän. Gränser är stängda. Gator i städer är tomma. Arbetsgivare uppmanar den som kan att arbeta hemifrån, något som självklart inte är möjligt för vårdpersonal.

Olika länder har agerat på olika sätt utifrån olika beslutsgrunder

Människor har reagerat olika, men många av oss känner nog osäkerhet, vilsenhet och många gånger rädsla. Vi hör om reaktioner då barn med astma hostat på allmän plats, vi hör om orimligt hamstrande av olika varor, vi frågar oss om vi inte kommer att kunna träffa våra äldre på flera månader.

Men vi hör också om hur antalet laboratorier som kör coronadiagnostik ökar. Vi vet att biomedicinska analytiker tack vare vår breda utbildning, snabbt kan ställa om till att köra nya analyser än de man vanligtvis gör. Vi kan läsa hur Professor Agnes Wold uppmanar den som har åsikter om vilka coronaanalyser som ska köras och hur lång tid det borde ta att söka till biomedicinska analytikerprogrammet senast 15 april. Och på Dagens Nyheters vetenskapssida skriver Karin Bojs ”Runt om i Sverige står biomedicinska analytiker och testar allt vad de orkar för covid-19. De tillhör pandemins hjältar och använder teknik som är alldeles ny”.

Ingen av oss vet hur denna situation kommer att utvecklas under de kommande veckorna och månaderna. Det är helt klart att vi behöver hjälpas åt. Vad som är rätt eller fel i regeringars beslut får utvärderas efteråt, men besluten som tas baseras på expertråd från WHO, Folkhälsomyndigheten, ECDC.

Som biomedicinska analytiker kan vi kommunicera till alla vi känner att det är vi och våra yrkeskollegor som ansvarar för den säkra coronadiagnostiken.

We are in this together.

”Jag är inte van med att vi biomedicinska analytiker får det erkännandet som vi får nu”

by 1 Comment

”Möten och resor utanför Blekinge ska inte genomföras. Redan bokade möten och resor ska avbokas.” Jag läser meddelandet från regiondirektören flera gånger. Är det på riktigt? Det tar ett tag innan jag tar mig för att avboka resan till mötet jag skulle till i Stockholm på fredagen. Får senare samma dag besked om att en arbetsrelaterad nätverksträff som skulle skett i april är inställd. WHO hade nu klassat utbrottet av covid-19 som en pandemi.

Folk hamstrar toalettpapper. Twitter svämmar över av spekulationer och alternativa fakta. För varje dag som går stänger ytterligare ett land sina gränser. SAS-chef står i direktsändning och säger att 90 procent av de anställda permitteras. MSB tar emot erbjudanden om hjälp med utrustning och material till sjukvården. Det känns som jag bevittnar en surrealistisk film.

Att jag känner en viss overklighetskänsla även när biomedicinska analytiker lyfts fram och hyllas, visar hur ovan jag är att vi får ett så tydligt erkännande för vad vi gör. Agnes Wold skriver på Twitter: ”Kan folk som har åsikter om vilka analyser av corona som ska köras och i vilken takt, vänligen anmäla sig senast 15 april till utbildningen som biomedicinsk analytiker.” Det viktiga arbete biomedicinska analytiker utför och den kunskap vi besitter synliggörs och värdesätts – med all rätt. Om du inte har varit det innan, är nu läge att vara en stolt biomedicinsk analytiker. 

Utan vår yrkeskår hade den smittspårning, som till en början begränsade spridningen av covid-19 i Sverige, inte varit möjlig. Genom att yrkesskickliga kollegor runt om i landet har satt upp metoden för att analysera viruset, har fler och fler regioner fått möjlighet till snabba provsvar. Vi har inte bara varit viktiga för diagnos, utan också för jämlik vård. I Norge sprids en bild där en bioingeniør (vår norska yrkestitel) framställs som en superhjälte.

Vi är i en pandemi. Det kommer komma en tid efter covid-19, även om det inte kanske inte känns så just nu. Om vi ens har tid att känna efter. Det är viktigt att komma ihåg vår betydelse, och att många såg den. Inte minst när det är dags för nästa löneöversyn. För den kommer lika säkert som det overkliga numera är verkligt.

Åsa Gyberg-Karlsson
Leg. Biomedicinsk analytiker/eHälsostrateg
Region Blekinge

Tillsammans skapar vi den bästa vården!

by 9 Comments

Vi hör dagligen om problem inom sjukvården med en ansträngd arbetssituation för vårdens personal och patienter som är missnöjda med bland annat tillgänglighet. Det kliniska laboratoriets leverans av kvalitetssäkrade provsvar är helt avgörande för patientens vård och behandling och för en effektiv vårdkedja. Jag tror att det ännu finns en stor potential att tillsammans utveckla våra gemensamma vårdkedjor för att bidra till en bättre vård, men även till en bättre arbetssituation.

I min roll som verksamhetsutvecklare har jag under senaste tiden medverkat i flera utvecklingsarbeten inom det kliniska laboratoriet med ett tydligt uppdrag att öka patientnyttan. Utgångspunkten i arbetet har varit patientens och vårdens behov av en ökad tillgänglighet för laboratoriediagnostik ”24/7” och som normalt endast utförs under dagtid. Genom att skapa en gemensam 24/7-verksamhet där olika ämnesspecialiteter samverkar skapas nya sätt att arbeta, vilket har resulterat i kraftigt förbättrade svarstider för bland annat blododlingar och influensadiagnostik. I en artikel som jag läste nyligen beskrivs hur överlevnaden ökar för patienter ju snabbare rätt antibiotikabehandling kan sättas in, så våra svarstider är verkligen viktiga. Att förbättra tillgängligheten av laboratoriediagnostik är ett arbete som pågår runt om i landet och är av stort värde för patienten.

Ett annat utvecklingsarbete som har varit framgångsrikt under de senaste åren och skapat stor patientnytta är kvalitetssäkringen av patientnära analyser PNA (laboratoriediagnostik som utförs utanför det ackrediterade laboratoriet). Här tar laboratoriets kompetenser idag ansvar för att stödja och utbilda andra vårdprofessioner att hantera PNA på ett patientsäkert sätt. Och troligen når vi idag visionen som formulerades för flera år sedan ”att alla patienter har rätt till ett kvalitetssäkrat provsvar oberoende av vem och var det utförs inom vården”. Förra veckan läste jag ett fint exempel på just detta, om en biomedicinsk analytiker som arbetar i Umeå kommun. Hennes uppdrag är att stödja verksamheten med kompetens för att säkra provtagning och provhantering för ett rättvisande provresultat, vilket ger en säkrar vård och behandling.

Är nästa steg ett nytt systematiskt arbetssätt tillsammans med patienter för att säkra patientens egen provtagning och analys?

Det finns två utvecklingsområden som pågår just nu och som jag upplever att jag har dålig koll på och där jag inte vet hur vi deltar i utvecklingsarbetet. Det gäller dels arbetet som pågår att driftsätta nya vårdinformationssystem, dels den omställning som skall ske till ”en nära vård”. Medverkar vi på ett bra sätt med vår kunskap tillsammans med patienter och andra vårdprofessioner som möjliggörare när nya arbetssätt och nya digitala lösningar utvecklas? Kanske inte, eller så är det bara min egen okunskap som gör sig gällande. Det kliniska laboratoriet finns alltid på plats och självklart kan vår kompetens utnyttjas i utvecklingen till ”en nära vård”, vi har ju både process- och logistikkunskap, kvalitetssäkring och laboratoriediagnostik som specialitet.

Ja, ni förstår kanske vart jag vill komma; laboratoriets kompetenser behövs för att vi tillsammans ska kunna skapa den bästa vården!

// Roine Hernbrand
Leg. biomedicinsk analytiker och verksamhetsutvecklare,
Karolinska Universitetslaboratoriet

Gästblogg: Från Chile via Påskön till Kalmar

by 2 Comments

Jorge Hernández är Biomedicinsk analytiker, yrkesverksam i Kalmar, styrelseledamot i avdelning Kalmar och IBL:s styrelse. Han utsågs till Årets Biomedicinska analytiker 2017. Jorge har skrivit ett spännande blogginlägg om sin väg från Chile, via Påskön till Kalmar och om att vara Biomedicinsk analytiker hela livet.

Gymnasist som skulle bli byggnadsarbetare, påbörjar universitetsstudier.
Jag minns när jag, nyfyllda 19 år, slutade gymnasiet och hade hela livet framför mig. Mina valmöjligheter då var, antingen börja som byggnadsarbetare och blanda sand och cement till hus åt andra eller påbörja mina 4 års universitetsstudier till Biomedicinsk analytiker. Jag valde studier och 1975, utan en krona på fickan, utrustad endast med en ryggsäck som jag själv hade sytt ihop av materialet från en olivgrön militärskjorta, gav mig iväg. Resan gick till Norra Chile, Atacamaöknen, staden Antofagasta belägen vid kusten, 1250 km från föräldrahemmet. Havet kom att i krisläge bli en bra näringskälla för en fattig student, där fiskekunskaper, simkunnighet, dykningsfärdighet och improviserade redskap kom till användning.

En kombinerad studie/arbetsresa påbörjades då och motiverad som jag var klarade jag mitt första och svåraste år som student utan problem. Diverse arbeten som jag fick hoppa in på i lediga stunder, gjorde livet lättare då jag hade möjligheter att bekosta en del utgifter som jag ändå hade som student. Det blev att gå ärende åt andra, städa hos välmående familjer, marknadsundersökningar, stå i kassan på fotbollsarenan när den lokala klubben spelade hemmamatcher, sälja en del av överskottet av fiskar till restauranter när jag hade fiskelycka eller stå till förfogande när klasskamrater behövde en hjälpande hand hemma, då jag blev bjuden att sitta med familjen och äta lunch eller fika, och det lindrade en ofta tom portmonnä.

På sommaren, fick jag lifta de 1250 km hem för att vara tillsammans med familjen under studieledighet, ta ett sommarjobb och umgås med syskonen och släkten mellan januari och mars. Jag lyckades trots allt bli klar med studierna nästan på den studietid som var planerad, om det inte var för min examination som blev förflyttad ett tag, på grund av de känsliga läge då vi befann oss i, en militärdiktatur som hade tagit makten i Chile i september 1973. Med ett väl godkänt studieresultat och med en optimism som bara en 24-årig ung man kan bära efter avklarade universitetsstudier, vände jag 1979 blicken tillbaka till mina hemtrakter och började söka jobb som nyutexaminerad Biomedicinsk Analytiker i huvudstaden Santiago de Chile.

Stolt nyutexaminerad Biomedicinsk Analytiker in i yrkeslivet
Några års arbete på olika privat kliniska laboratorier, ledde mig in på att leta jobb i den offentliga sektor i jakt på en tjänst som gav mig en säker månadsinkomst och eventuella bättre villkor. En annons om att jobba som Biomedicinsk Analytiker på Påskön halkade jag på av en slump och sökte. Jag fick jobbet och fick förmånen att sätta upp laboratorieverksamhet på Hanga-Roa sjukhuset på ön.

På några veckor lyckades jag damma av en del instrument, kollade i kemikalie- och substratförråd och att mikroskop och fotometer fungerade. Snart hade jag ett sortiment av analyser som doktorer fick stödja sig på i sina diagnoser. Dessutom fick jag erbjuda röntgenbilder av bra kvalité för bedömning av mjuka och hårda (ben) kroppsdelar. Parasitdiagnostik, bakterieodlingar, mikroskopianalyser och en del kemiska och enzymatiska determinationer plus blodtappning för transfusioner vid kirurgiska ingrepp. Jag fick en laboratorietekniker till mitt förfogande och tillsammans lyckades vi ha en välfungerande kliniskt laboratorium som dessutom kunde vara tillgängligt dygnet runt alla dagar i veckan. Det var inte ovanligt att bli väckt mitt på natten för röntgenundersökningar när motorcyklister råkat tappa kursen och hamnat i diket eller kolliderat med en häst. Den bästa skolan jag någonsin haft. Ensam drivande av hela laboratorieverksamheten, där all biomedicinsk analytikerkunskap kom till användning till glädje för patienten, doktorer, övrig vårdpersonal och inte minst mig själv. Det politiska läget och mitt personliga engagemang mot det, med militärer som kontrollerade offentligt anställda som om de var ett förband på ett regemente, tvingade mig bort från den paradisiska Påskön. Situationen blev inte bättre på kontinenten och efter några få år var vi 1987, hela familjen, mamma, pappa och två små barn på väg till tryggheten i Sverige.

Från Påskön, till hamnstaden Valparaiso och det trygga Sverige
I Sverige, var det inte ens värt en tanke att vilja jobba som Biomedicinsk Analytiker när man kom från ett utvecklingsland. Industrijobbet eller skolbänken var mina valmöjligheter återigen, samma som när jag avslutade gymnasiet. Väntetid på besked att stanna gjorde inte saken bättre och efter två års väntan kom äntligen beskedet om uppehållstillstånd för hela familjen. Jag hade skickat in mina intyg till invandrarverket som efter två års värdering, genom universitet och högskoleämbetet (UHÄ) kom med utlåtandet att mina studier motsvarade dagens Laboratorieassistentutbildning, dock räknades ett år bort av de fyra jag hade studerat på universitet. Mitt första jobb som Biomedicinsk Analytiker var ett tre månaders vikariat på Klinisk Mikrobiologiska laboratoriet på Kalmar länssjukhuset. Lite nervös och med stor förväntan kom jag till intervjun och anställdes av chefen på stående fot så jag fick börja veckan efter. En måndag i januari månad 1991, infann jag mig på min nya arbetsplats för presentation och introduktion. Sen dess har det rullat på i ett tempo som är ofattbart snabbt. Från min första lön då på långt under 20 000 kr i månaden och efter 28 år verksam som Biomedicinsk Analytiker, utan att jag kostat Sverige en enda krona vad gäller utbildning, har jag idag 2019, en månadslön på 34 315 kr i månaden och närmar mig pensionsålder.

30 år som yrkesverksam Biomedicinsk Analytiker, utveckling, studier, karriär och lön
Vad har hänt med mig på dessa nästan 30 år i yrket i Sverige?
Jag har bidragit med min arbetskraft, kunskap, tillgänglighet, flexibilitet och kompetens att utveckla den mikrobiologiska verksamheten som har avancerat enormt kvalitetsmässigt och tekniskt under dessa år och som krävt engagemang från Biomedicinsk Analytikerna för att etablera Lab-verksamheten på den nivå som hälso- och sjukvården behöver, av högsta kvalité med patienten i centrum. Biomedicinsk Analytiker har en central roll i prov- och patientundersökningar med vår djupa kunskap i Biomedicinsk Laboratorievetenskap, något som ingen annan yrkesgrupp är bättre på. Tyvärr, värderas inte den höga kompetensen som Biomedicinsk Analytiker har och patienten och Lab-verksamheten behöver rätt avseende lönevillkoren.

Avtalsrörelse 2019, skulle äntligen kunna ge den lön man förtjänar; innan pensionering
En livslångt facklig och samhällsengagemang har präglat min tid i Sverige som medborgare och yrkesmänniska. Ett handledarskap som har varit nästan lika långt som yrkeslivet har jag engagerat mig i och skaffat både erfarenhet, kunskap och formell kompetens med handledarstudier på universitet. Jag har också skaffat mig formell pedagogisk kompetens med studier i vuxenpedagogik på universitet samt diverse kurser som var intressanta och nödvändiga för att bättre prestera i ett yrke som ständigt utvecklas. Mitt huvudhandledarskap, krävde en magisterexamen i biomedicin som jag fick förmånen att studera på universitet och sedan för att visa att Biomedicinsk Analytiker också är rustad att bli akademiker på hög nivå tog jag en doktorsexamen i Medicinska vetenskaper vid Uppsala Universitet. Nästan varje studieframsteg jag har haft som Biomedicinsk Analytiker har belönats med en löneförhöjning som i ett annat fall inte hade blivit möjligt, om jag inte hade studerat dessa kurser och program. Sannolikt hade inte min månadslön passerat 30 000 kr-strecket efter 28 år yrkesaktivitet. Inte för att jag inte tycker att mina kollegor förtjänar den lön de har idag, jag kan bara konstatera att jag ligger under lönemässigt med alla dessa studier, jämfört med än en del som inte har haft chans, lust eller möjligheten att genomföra.

Löneutveckling i relation med yrkeskunnande, erfarenhet och vidarestudier
Löneutvecklingen har inte varit proportionell till mitt bidrag till verksamhetsutveckling, mångårigt handledarskap, tillgänglighet, kompetens till uppdraget, flexibilitet som yrket innebär, breda kunskaper som huvudämne medför, patientsäkerhet som verksamhetsförlagda utbildning ger och legitimationen som placerade professionen Biomedicinsk Analytiker som den yrkesgruppen inom hälso- och sjukvården som mest lämpad att utföra patientprov och patientundersökningar. Legitimationen som Biomedicinsk Analytiker är garant för både patientsäkerhet och analyskvalité enligt gällande sjukvårds-, kvalitets- och patientsäkerhetslagar. Yrkets värdering, vad gäller lönevillkor, borde uppdateras till den rätta nivå för Biomedicinsk Analytiker som yrkesgruppen som har kämpat så länge för att ge professionen den status som vi förtjänar.


Legitimerad Biomedicinsk Analytiker, 28 år yrkesverksam i Sverige
Huvudhandledare med 7,5 + 7,5 hp handledarutbildning på universitet
Ph. Magister i biomedicinvetenskap på Linneuniversitet
Vuxenpedagogik 7,5 hp. på Linneuniversitet
Diverse enstaka kurser på Linne- och Uppsalauniversitet
Ph. Doktor i Medicinska Vetenskaper på Uppsala Universitet
Månadslön 2019, 34 315 kr

/Jorge Hernández
Legitimerad Biomedicinsk Analytiker
Styrelseledamot Vårdförbundet avdelning Kalmar
Styrelseledamot Institutet för Biomedicinsk laboratorievetenskap (IBL)
Ph magister i Biomedicinvetenskap
Huvudhandledare för VFU Biomedicinsk Analytiker studenter
PhD. Medicinska Vetenskaper
IBL kontaktombud
Diagnostisk Centrum (Klinisk Mikrobiologi)
Kalmar läns Sjukhus
073-756 28 98

Biomedicinsk analytikerstudent – Se hit!

by Leave a Comment

Du som är student på biomedicinska analytikerprogrammet och medlem i både Vårdförbundet och IBL, har nu en möjlighet att ansöka om att representera Sverige vid två olika internationella Studentforum i höst.

NML Conference 2019
Nordisk Medisinsk Laboratoriegruppe (NML),Vårdförbundet och IBL arrangerar en Nordisk utbildningskonferens 25-26 september i Borås.
Du kommer ha möjlighet att delta i programmet och på studentforumet som har temat: Clinical education and supervision.
Ansvarig för Studentforumet är Sophia Godau, ordförande för Vårdförbundet Student. Du kan läsa mer om programmet https://ibl-inst.se/nml-conference-2019/

EPBS

Maud Brönnimann, Biomedicinsk analytikerstudent

EPBS (European Association of Professionals in Biomedical Science) håller sitt årliga möte, General Governing Body (GGB), i Genua, Italien, 10-12 oktober. Du kommer att delta vid Studentforumet som genomförs under GGB. Inklusive resdagar behöver du ta ledigt 9-13 oktober (onsdag – söndag). På EPBS:s Studentforum hålls postertävlingen Martin Nicholson Award där du kan delta med en poster om ditt examensarbete, om du är nyexaminerad. Du kan läsa mer här http://epbs.net . På Biomedicinska analytikerbloggen kan du läsa om Mauds erfarenheter från 2017 års Studentforum i Salzburg.

Vi har en plats på varje konferens och du kan välja att söka till båda konferenserna eller en av dem. Vårdförbundet står för dina kostnader, det vill säga kongressavgift, resa, boende och måltider i samband med mötet. Om du vill kommer du att kunna resa tillsammans med andra.

Eftersom dessa konferenser inkräktar på dina studier eller arbete är det viktigt att du förankrar att du kan få ledigt.

Inför båda Studentforumen kommer någon typ av förberedelse att göras. Information om det kommer efter att du har antagits av Vårdförbundet och IBL och du är registrerad för kongressen.

För att anmäla ditt intresse att delta behöver du maila Tanja Wijkmark på IBL (tanja.wijkmark@ibl-inst.se) och ange följande:

  • Namn
  • Personnummer
  • Kontaktinfo
  • Om du söker att delta vid NML eller EPBS (eller möjligen båda och hur du i så fall prioriterar alternativen)
  • En kort presentation av dig själv
  • Motivering till varför just du ska bli utsedd att vara studentrepresentant
  • Hur du tänker dela med dig av din erfarenhet efter kongressen

    Deadline för din ansökan är 4 september. Du kommer att få besked och förväntas bekräfta senast 9 september.