Patientsäkerhet börjar innan något går fel - gästinlägg Gabriela Fernandez

När vi talar om patientsäkerhet hamnar fokus ofta på det som redan har hänt. På vårdskador, avvikelser och situationer där patienten inte fick den vård som var tänkt.

Men patientsäkerhet är också allt det som gör att skadan aldrig uppstår.

Det är strukturerna, kompetensen, kommunikationen och kvaliteten i varje steg av patientens väg genom vården. Det är provet som tas på rätt sätt. Undersökningen som utförs korrekt. Informationen som når fram. Svaret som blir tillförlitligt. Diagnosen som kan ställas i tid.

Det är också där biomedicinska analytiker spelar en stor roll.

Som biomedicinsk analytiker har jag länge sett hur mycket av vårdens säkerhet skapas i det arbete som sällan syns. När allt fungerar är det lätt att det inte uppmärksammas. Patienten får sin undersökning, provsvaret kommer, diagnosen styrks eller utesluts och vårdkedjan fortsätter. Men bakom det som ser självklart ut finns legitimerad kompetens, metodkunskap, kvalitetssäkring och ett ständigt ansvar för att resultatet ska vara tillförlitligt.

Det är en av anledningarna till att jag skrev min bok. Biomedicinska analytiker, patientsäkerhet och vårdens ekonomi 

Jag ville synliggöra en profession som varje dag bidrar till patientsäkerhet, men som ofta blir osynlig just när arbetet fungerar.

Så länge kvaliteten håller, svaren kommer i tid och vården kan luta sig mot laboratoriediagnostik och klinisk fysiologi, finns en risk att arbetet tas för givet.

Men vården har inte råd att ta den kompetensen för given.

När digitalisering skapar nya risker

I min masteruppsats i hälsoinformatik undersökte jag införandet av digitala kallelser i vården ur ett jämlikhets- och patientsäkerhetsperspektiv. Studien visade att digitalisering kan skapa effektivare arbetssätt, men också nya risker när information inte når fram, inte förstås eller inte anpassas efter patientens förutsättningar.

Resultatet visade bland annat en signifikant ökning av uteblivna patienter med två procentenheter efter införandet av digitala kallelser, samtidigt som studien pekade på risker för försämrad patientsäkerhet och ökad ojämlikhet, särskilt bland äldre patienter och personer som har svårt att ta till sig digital information (låg e-hälsolitteracitet).

En kallelse kan verka som en administrativ detalj. Men om patienten inte ser den, inte förstår den eller inte uppfattar viktiga förberedelser kan konsekvensen bli att undersökningen inte kan genomföras som planerat. Det kan leda till försenad diagnostik, ombokningar, oro för patienten och en ökad belastning på vården.

Det visar något viktigt: patientsäkerhet finns inte bara i det direkta vårdmötet. Den finns också i systemen runt patienten.

Personcentrerad vård handlar om att se patientens behov, förutsättningar och livssituation. Då räcker det inte att digitalisera för att något ska gå snabbare eller bli billigare. Vi måste också fråga oss om patienten faktiskt kan använda lösningen, förstå informationen och komma förberedd till sin undersökning.

Diagnostik är en central del av vården

Samma sak gäller diagnostiken.

Bakom varje provsvar och varje undersökning finns en patient som väntar på besked. Någon som hoppas på ett svar. Någon vars fortsatta vård är beroende av att resultatet är rätt. Därför måste kvalitet i provtagning, analys, metod, undersökning och svar ses som en central del av personcentrerad och patientsäker vård.

Biomedicinska analytiker arbetar ofta i det förebyggande patientsäkerhetsarbetet. Vi upptäcker risker innan de når patienten. Vi kvalitetssäkrar metoder. Vi följer upp avvikelser. Vi kontrollerar att undersökningar och analyser håller den nivå som krävs för att vården ska kunna fatta rätt beslut.

Det är inte en stödfunktion vid sidan av vården.

Det är vård.

När vården saknar tillräckligt många biomedicinska analytiker, när kompetensutveckling prioriteras bort eller när arbetsmiljön pressas för hårt, påverkas inte bara professionen. Det påverkar patienten. För en hållbar patientsäkerhet kräver hållbara professioner.

Kvalitet behöver både tid och synlighet

Därför behöver vi bredda samtalet om patientsäkerhet. Det handlar inte enbart om att rapportera när något har gått fel. Det handlar om att skapa förutsättningar för att det ska bli rätt från början.

Det kräver tid för kvalitet. Tid för metodutveckling. Tid för uppföljning. Tid för kompetens. Och det kräver att vården ser hela kedjan bakom patientens diagnos och behandling.

Patienten möter kanske inte alltid den biomedicinska analytikern. Politiker gör det sannolikt ännu mer sällan.

Men patientens vård påverkas varje dag av vår kompetens.

Patientsäkerhet är inte bara frånvaro av fel. Det är närvaro av kvalitet.

Och den kvaliteten måste både få tid och synas.

/Gabriela Fernandez

Biomedicinsk analytiker på Växjö sjukhus