Hålls ställningarna på laboratorierna?

DilemmaaskMed en ”jourdag” mitt i semestern passar jag på att ta mig en titt på bloggen, något som jag inte hann med under veckorna före semestern. Det var mycket som skulle göras, som det alltid tenderar att vara så års, men mest fokus låg på fortsatt arbete för Akademisk specialisttjänstgöring för biomedicinska analytiker, förberedelser för Världskongressen i Taiwan där vi är flera som ska presentera både postrar och muntliga presentationer och slutarbete med det etiska arbetsmaterialet för biomedicinska analytiker. Etikmaterialets dilemmakortlek är helt klar, foldern kommer att tryckas i augusti. Därefter görs ett utskick till många arbetsplatser gemensamt av IBL och Vårdförbundet. Den medlem som önskar beställa egen version av materialet kommer att kunna göra det via medlemsbutiken.

En del av er har kanske läst sjuksköterskan Matildas blogginlägg om en natt på akuten som har delats via Facebook men också i pressen? Hur ser det ut för er på laboratorierna sommartid? Min erfarenhet var att det inte var tal om några lugna puckar på patologen i alla fall med halva styrkan på plats men ändå med en hel del utredningar och operationer. Har ni några sommarsituationer att berätta om?

I kommentarsfältet till föregående blogginlägg ställer Daisy, en nyexaminerad biomedicinsk analytiker några frågor om hur hon skulle kunna tänka kring sin karriärplanering. Det vore roligt om några fler ville dela med sig av sina tankar och erfarenheter.

Med det önskar jag er en fortsatt skön sommar!

/Anne

 

IBL:s nya styrelse

Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap, IBL, är biomedicinska analytikers yrkesorganisation som ni säkert vet. IBL:s årsmöte hölls för ett par veckor sedan och förutom att det skedde ett ordförandebyte, så fick styrelsen flera nya ledamöter. I samband med årsmötet beslutades det att IBL numera tillåter sektioner inom sin organisation och första sektionen bildades samma kväll, nämligen Riksföreningen för klinisk kemi och transfusionsmedicin som numera kallas ”sektionen” inom samma specialområde.

IBL:s styrelse har numera denna konstellation:

Ordförande Agneta Colliander (fyllnadsval 1 år)
Vice ordförande Maysae Quttineh (fyllnadsval 1 år)
Senior ordförande Ewa Grodzinsky

Ledamöter
Monica Fröjd
Kristina Loven
Ann-Sofie Källberg
Inga-Lill Sparr
Caroline Landhage (fyllnadsval 1 år)
Anne Berndt (fyllnadsval 1 år)

Om du vill läsa mer om IBL kan du besöka webbsidan www.ibl-inst.se  eller gå med i Facebookgruppen Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap. På båda dessa sajter kan du läsa om traineestipendiet i Japan som du som IBL-medlem kan söka just nu. Deadline för ansökan är 1 juni.

Ny förbundsstyrelse

Vårdförbundets kongress 2014 är nu avslutad och för mig som var med som medarbetare för första gången så var det en mycket positiv och imponerande erfarenhet. Att iaktta vad demokrati innebär på riktigt nära håll, med metoder där alla ombuden kom till tals var väldigt lärorikt. Och spännande. Och framför allt kul.

 

En ny förbundsstyrelse är vald och jag ser fram mot att stödja dem alla i de kommande årens arbete. Men som biomedicinsk analytiker kan jag inte låta bli att glädjas litet extra åt det faktum att det nu finns två biomedicinska analytiker i förbundsstyrelsen; Susi Nilsson, Skåne och Michelle Dobos Sandell från Kalmar län. Självklart jobbar de för alla Vårdförbundets medlemmar, men de vet vad det innebär att vara biomedicinsk analytiker också, något som inte alltid är helt uppenbart när man ser det ”utifrån”.

Antagningsstatistik igen

En snabbtitt på antagningsstatistiken på antagning.se visar att biomedicinska analytikerprogrammet har 830 förstahandssökanden totalt sett över alla lärosäten till höstterminen 2014. Detta är en liten ökning 6.5% jämfört med förra året, inte mycket men ändå en ökning.

Totalt är det 5565 som har sökt till programmet.

15 april -vår yrkesdag!

Den internationella biomedicinska analytikerdagen instiftades av vår internationella yrkesorganisation IFBLS 1996. Syftet var att vi denna dag ska informera allmänheten om vad vi gör och vilken roll vi spelar i hälso- och sjukvård.

Tema för dagen är etik, precis som förra året. Det etiska arbetsmaterialet för biomedicinska analytiker är så gott som klart (om än inte tryckt ännu) och den som vill ta en förhandstitt på delar av materialet hittar det här.

På Vårdförbundets webbsida kan ni läsa om hur dagen firas och uppmärksammas runt om i landet, det är allt från medlemsmöten där aktuella frågor diskuteras till kompetensutvecklingsdagar och utställningar och tipspromenader för både patienter och annan vårdpersonal.

Att ha en yrkesdag ger oss anledning att fundera själva över vårt arbete och vårt bidrag till vård, forskning och utveckling. Därför vill jag påminna er om IFBLS:s världskongress i Taiwan 3-7 oktober och att ni funderar på om ni har projekt och/eller förbättringsarbeten som ni skulle kunna presentera på kongressen, antingen som poster eller som muntlig presentation (ett val som oftast ligger på arrangören).  IFBLS:s kongress är liksom den nordiska NML-kongressen och IBL:s Diagnostikforum våra egna arenor där vi som biomedicinska analytiker spelar huvudrollen och därför behöver alla bidra till efter bästa förmåga. Tycker jag.

Deadline för abstract till kongressen i Taiwan är 30 april. Du hittar mer information om IBL:s stipendieutlysning här. Om du har några frågor får du gärna höra av dig till mig (anne.berndt@vardforbundet.se).

grattis bma 15april

Korrigering!

Efter litet funderande med vän och yrkeskollega har vi kommit fram till att det för närvarande är ca 70 annonser där man söker biomedicinska analytiker på platsbanken, men 172 tjänster!!!

172 tjänster.

Det är nästan overkligt.

Platsbanken: över 70 tjänster och vikariat-Edit: 172 tjänster!

På Platsbanken finns för närvarande över 70 tjänster under rubriken biomedicinska analytiker med flera. I ca 60 av dem söker man biomedicinsk analytiker (Edit: jag har förstått att det handlar om ca 70 annonser och 172 tjänster/vikariat!!!). Tidigare år så tycker jag mig dra till minnes att antalet tjänster/vikariat så här års har legat runt 40-50. Förra veckan, inom loppet av två dagar, blev jag kontaktad om, eller fick veta, att på flera håll i landet uttrycker arbetsgivare att om kommande rekryteringar misslyckas, så kommer man att anställa personer med ”motsvarande utbildning”. Så det var detta med att det går lika bra med selleri igen… Ni, som kanske minns Werner & Werner från Nöjesmassakern på 80-talet, vet vad jag menar.

Vad är då ”motsvarande utbildning”? Finns det fler legitimationsyrken för arbete inom laboratoriemedicin och klinisk fysiologi som vi inte känner till? Finns det fler program som utbildar inom biomedicinsk laboratorievetenskap varefter man får ett samhällsansvar? Finns det andra som också har kunskap och kompetens om patient/patientprov från preanalys via analys till postanalys? Som rimlighetsbedömer och kvalitetssäkrar hela processen?

Mig veterligen är svaret nej.

Låt vara att det inte finns någon enkel lösning på bristen på biomedicinska analytiker. Bristen som varit ”kommande” men som nu uppenbarligen är här.

-Eller vänta…! Det kanske visst finns en ”enkel” lösning!?!

Hur vore det om biomedicinska analytikers kunskap och kompetens och bidrag till patientens trygga och kvalitetssäkrade väg genom vården värderades till dess rätta värde? Att programmet blev mer attraktivt tack vare intressanta arbetsuppgifter, karriärvägar och bra villkor! Kanske blev det färre avhopp från programmet då rentav? Och därmed fler som sökte tjänster och vikariat?

IBL och Vårdförbundet arbetar nu för specialistutbildning och akademisk specialistutbildning för biomedicinska analytiker, en del i möjliga karriärvägar. Det finns arbetsgivare som är medvetna om behovet av karriärvägar och jobbar för nya tjänstestrukturer. Jag vet att det finns många biomedicinska analytiker som står upp för och kommunicerar sin kunskap och kompetens, kanske att det behövs en gemensam satsning där? Ett gemensamt arbete för att beskriva och kommunicera vad vi gör mot målgrupper på alla plan?

För detta med att anställa ”med motsvarande utbildning”, det är då rent nonsens. För hur ofta anställs någon med motsvarande utbildning när man söker läkare, lokförare, revisorer? Inte särskilt ofta skulle jag tro. Och på laboratorier och klinisk fysiologiska avdelningar ska vi ha legitimerade biomedicinska analytiker. Punkt.

När kvinnorna kom in i männens värld

En del av er känner kanske igen titeln på Bodil Persson doktorsavhandling i rubriken. Hela titeln lyder:

När kvinnorna kom in i männens värld.
Framväxten av ett kvinnligt tekniskt yrke – Laboratorieassistent under perioden 1880-1941
.

Biomedicinska analytikers verksamhetsområden är i ständig utveckling, ständig förändring. Men det är inte bara interna förändringar som påverkar oss utan också sådana som sker i vår omvärld; demografin förändras, miljön och sjukdomar förändras, patienterna blir mer pålästa och ställer andra krav och det lär komma att påverka de som arbetar på laboratorier och klinisk fysiologiska kliniker. Med all denna förändring på gång, så kan det vara intressant att ta sig en titt bakåt och fundera på varifrån vi kommer som profession.

Biomedicinska analytikeryrket startade i slutet av 1800-talet i samband med att den experimentella vetenskapen växte fram. Den första yrkestiteln som användes var ”tekniskt biträde” och den första fasta tjänsten som ”kvinnligt tekniskt biträde”. Under den här tiden förändrades många förutsättningar för kvinnor, delvis förändringar i näringsstrukturen men också på grund av att många män hade utvandrat, ett ”kvinnoöverskott” hade uppstått. Och därmed minskade möjligheterna för kvinnor att ”bli gifta” och försörjda.

Forskarna vid de olika forskningslaboratorierna som växte fram, var de som gjorde det möjligt för kvinnor att komma in i laboratorierna och där få ett kvalificerat och tekniskt yrke. Staten steg fram och skapade tjänster för ”kvinnliga tekniska biträden”, tjänster som blev betalt marknadsarbete med kvinnlig lön. Och kvinnlig lön betydde redan då lågavlönat.

Under åren 1912-1925 var det bara kvinnor som kunde ha dessa tjänster. Vid 1925 års Riksdag beslutades att även en man kunde arbeta som tekniskt biträde, men att han ändå skulle få en kvinnlig lön. För man visste att det fanns en risk att om män började söka dessa tjänster, så skulle de också komma att begära högre löner, för det hade ju män. Och detta skulle man inte ha råd med. Så trots att det nu var möjligt för både män och kvinnor att ha tjänsterna som tekniskt biträde, så kopplades arbetsuppgifterna ihop med kvinnor. Men det var lönen som enligt Bodil Persson, blev det kriterium med vilket man sanktionerade ett kvinnoyrke i Sverige.

Om vi då tar en titt på hur det ser ut idag, så presenterar SACO siffror kopplat till livslön och män och kvinnors lön på sin webbsida. Där kan vi bland annat se att inom vård och omsorg så är skillnaderna mellan män och kvinnors löner minst, men att även här tjänar män mest, upp till 7 % mer (skattade kronor) under en livstid. Det vill säga 1000 000 kr.

Vi kan på SACO:s sida också se att det med hänsyn till livslön inte lönar sig att utbilda sig till biomedicinsk analytiker jämfört med en samhällsvetenskaplig gymnasieutbildning.

I morgon är det 8 mars, den internationella kvinnodagen. Det är mer än 100 år sedan att yrket kvinnligt tekniskt biträde inrättades, men fortfarande märks det att biomedicinska analytiker värderas utifrån att vi har ett ”kvinnoyrke”, istället för att vi värderas utifrån våra arbetsuppgifter, vår kunskap och vårt bidrag till verksamheten.

Det är dags för ändring!

Detta är en av Vårdförbundets viktigaste frågor inför valåret 2014.

 

 

Nationellt reglerad specialistutbildning och AST

Vi arbetar på att få fram nationellt reglerad specialistutbildning även för biomedicinska analytiker.  Inspirationen kommer från Vårdförbundets idé om akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor. Drivande i frågan är Vårdförbundet tillsammans med IBL.

För drygt ett år sedan presenterade Vårdförbundets förbundsstyrelse Vårdförbundets ide om akademisk specialisttjänstgöring (AST) för sjuksköterskor. Iden innebär att specialistutbildning fortsatt ges på universitet och högskola, den ger akademisk examen och en skyddad specialistbeteckning, att utbildningsanställningar inrättas och att dessa regleras i kollektivavtal och att utbildningen har stor del förlagd i verksamheten. Anledningen att sjuksköterskor var först ut är b.la för att det redan finns nationellt reglerade specialistutbildningar för sjuksköterskor och för att antalet specialistsjuksköterskor har sjunkit för att det sällan funnits ekonomisk incitament för individen att genomgå specialistutbildning. Iden om AST har sedan dess genom starkt påverkansarbete fått stort genomslag, den finns i de flesta politiska partiers valprogram och det finns några arbetsgivare som påbörjat utbildningsanställningar för sjuksköterskor.

Då för ett år sedan när idén om AST presenterades deltog även IBL och Svensk Förening för röntgensjuksköterskor (SFR) och Barnmorskeförbundet vid mötet. Samtliga var intresserade av att tillsammans med Vårdförbundet arbeta för AST för respektive profession.

Och vi är där nu när det gäller biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor.

För några veckor sedan möttes Vårdförbundet och IBL och SFR. Anledningen till denna konstellation är att det idag saknas nationellt reglerade specialistutbildningar för dessa två professioner och därför kommer påverkansarbete för införande av det samordnas med att formen för utbildningen ska bli AST. Att en specialistutbildning behöver vara reglerad är för att den som går utbildningen efter examen ska få en skyddad specialistbeteckning som gäller överallt. Man blir specialistbiomedicinsk analytiker, inte bara som möjlig beteckning på sin nuvarande arbetsplats utan överallt där man söker en tjänst. Självklart ska det då finnas sådana specialisttjänster att söka. Samtidigt som vi vill att utbildningen ska regleras och krav för utbildningens innehåll tillföras högskoleförordningen vill vi att formen för utbildningen blir AST. Alltså att utbildningsanställningar införs som man under sin utbildningstid kan inneha.

Örebro Universitet startade ett mastersprogram i klinisk laboratorievetenskap som mycket väl skulle kunna utgöra en reglerad specialistutbildning. Med det innehåll programmet har och den tjänstestruktur Agneta Colliander (biträdande verksamhetschef för laboratoriemedicin vid länskliniken, Örebro) håller på att rigga, har vi ett utmärkt exempel på hur detta kan se ut i ”verkligheten”.

IBL och SFR är Vårdförbundets samarbetspartners och kommer att driva frågan på sina arenor, Vårdförbundet på våra arenor och där vi kan göra gemensam sak, där gör vi det.

Om du har frågor, oavsett om du som läser är biomedicinsk analytiker eller röntgensjuksköterska, så är du välkommen att kontakta oss. Min kollega Förbundsombudsman Annica Magnusson (annica.magnusson@vardforbundet.se) kan svara dig som är röntgensjuksköterska och du som är biomedicinsk analytiker kan kontakta mig, Anne Berndt (anne.berndt@vardforbundet.se).

Fototävling: tema Biomedicinska analytiker!

EPBS (European Association for Professions in Biomedical Science), det vill säga, den europeiska organisationen för biomedicinska analytiker har utlyst en fototävling på temat biomedicinska analytiker, Bakgrunden till detta är dels att uppmuntra biomedicinska analytiker till att fotografera sin verksamhet men också att faktiskt få fram fotografier som är representativa för vår verksamhet. Om ni någonsin har googlat på fotografier med sökord som biomedicinsk analytiker (eller liknande) så får man antingen upp 12-åringar iklädda labbrockar som litet käckt kikar ner i ett mikroskop eller äldre herrar med stetoskop runt halsen som lyser på ett föremål med ficklampa. Ja, nu raljerar och överdriver jag en smula, men inte alltför mycket. Därför vill EPBS skapa en bildbank, i första hand för egen användning, men som också medlemsorganisationerna kan använda, i syfte att ge en verklig bild av biomedicinska analytiker. Och nu har du möjlighet att bidra till detta.

EPBS fototävling är öppen för alla, men tävlingsbidrag ska skickas in efter att kontakt tagits med antingen mig på Vårdförbundet eller med Tanja Wijkmark på IBL (tanja.wijkmark@ibl-inst.se).

Deltagarformulär och alla kriterier för tävlingen kan du hitta på EPBS webbsida som du hittar här: www.epbs.net . Du kan också hitta information på EPBS:s Facebook-sida som du också kan passa på att ”gilla” för att hålla dig uppdaterad.

Något du behöver vara uppmärksam på när det gäller fototävlingen är att du ger EPBS fri nyttjanderätt av ditt bidrag när du skickar in det till tävlingen.

-Och vad kan man vinna?

Ära och berömmelse! Och det blir fina priser till den eller de som vinner tävlingen!