Vill du lära dig leda?

Etisk reflektion kan man göra enskilt men det har sina fördelar att göra det i grupp. I grupp får man möjlighet att kalibrera sina åsikter med andra och om man använder sig av ett verktyg, en ”modell” så kan man komma fram till mer välgrundade beslut än utan. Nu har du möjligheten att lära dig att leda strukturerad etisk reflektion.

bildVad: Vårdförbundet och IBL bjuder gemensamt in till en workshop i att leda enligt den etiska reflektionsmodell som är en del i etikmaterialet för biomedicinska analytiker.

När: Det är en endagarsworkshop som ges vid två tillfällen: 14 september eller 15 september.

Vem: Du behöver inte ha några förkunskaper men har du ett intresse för etik och vill lära dig mer, så är det en fördel. Vi välkomnar dig som är yrkesverksam biomedicinsk analytiker och dig som är biomedicinsk analytiker och chef. Vi ser att du är medlem.

Hur: Information och anmälan hittar du här.

Frågor: kontakta mig på anne.berndt@vardforbundet.se

 

-We will always have Falun!

Även om jag inte har barn i skolan längre, så kan jag inte motstå att dela in arbetsåret i terminer, hösten innebär alltid en nystart och början på juni ett avslut. Detta fick mig att fundera på vad är det jag har gjort och varit med om under året som har varit viktigast eller som har gjort störst intryck. Somligt var uppenbart, men det som fortfarande får mig att småle och känna glädje var litet överraskande.

Tre saker har på olika vis haft stor utrymme i min kalender.

1. Etikmaterialet för biomedicinska analytiker Det tog oss nästan två år från ax till limpa att få fram ett material för distribution. I arbetsgruppen behövde vi kläcka idén, planera för den, samla in material, för att inte tala om vad vi skulle ha med i broschyren och sedan skriva det. När vi väl hade en text skickades den ut på remiss till utvalda personer och tillbaka fick vi både ris och ros som vi hanterade och inkluderade för att texten skulle bli så bra som möjligt. Parallellt med detta arbete körde vi pilottester på den etiska reflektionsmodellen på fem platser runt om i landet för att få återkoppling av biomedicinska analytiker och för att se om modellen fungerade. I oktober var materialet redo för distribution och då hade det tagit ytterligare sex månader av finslipning, design och layout av kortleken och broschyren.Sedan dess har jag fått mycket positiv återkoppling. På en arbetsplats i Västernorrland till exempel, har man satt etik på agendan på arbetsplatsmötena. Man diskuterar ett av de etiska dilemmana varje gång (i mån av tid) och dokumenterar diskussionerna så att de som inte är med på mötet ändå kan ta del av diskussionen. Jag har fått förmånen att presentera materialet och hur det kan användas för lärarkollegiet på Karolinska Institutet, de ska bedöma studenternas etiska förhållningssätt och tänker att materialet kan bidra till studenternas lärande. Jag har kontaktats av flera danska lärosäten som vill ta del av vårt material.

2. Specialistutbildning och akademisk specialisttjänstgöring för biomedicinska analytiker. Detta arbete är på sikt, inte i en avlägsen framtid, men några år framåt. Jag har tillsammans med kollegor pratat om varför specialistutbildning/AST behövs med biomedicinska analytiker, med chefer, med politiker av olika slag, med utbildare, med mina vänner, familj, inom Sverige, utom Sverige. Ja, med vem som än kommit i min väg. Att automatisering skulle minska behovet av biomedicinska analytiker tror jag inte alls på, utan tvärtom kommer det att ställa krav på fördjupad specialistkunskap. Många har självklart specialistkunskap efter lång yrkeserfarenhet och ett livslångt lärande, men utveckling och forskning torde ställa andra krav. Med möjlighet till specialistutbildning får vi till karriärvägar och löneutveckling som i sin tur gör yrket attraktivt och därmed kan vi komma tillrätta med den brist som ställer till både det ena och det andra på många arbetsplatser.

3. Personcentrerad vård och jämlik hälsa – Vårdförbundets idé om vården. Även detta var ett arbete som tog lång tid. Vi på Vårdstrategiska avdelningen behövde lära oss scenarioteknik, en metod som fick åtminstone mig stundtals att misströsta. Att vrida och vända på många aspekter av hälso- och sjukvård, påverkande trender, politik och samtidigt försöka se var biomedicinska analytikerna kom in. Idag är jag stolt över att ha fått vara med om detta arbete som jag lärt mig personligen så mycket av, men också insikten av att biomedicinska analytiker är nyckelspelare i personcentrerad vård, som del i teamet runt personen, men kanske än mer som diagnostisk partner mot andra yrken och professioner i vården. Kanske inget nytt, men det är dags att sätta namn på det vi bidrar med i vården och stå för bidraget och kommunicera det, mot andra men kanske allra mest mot oss själva.

Men det som får mig då att le. Som sagt, det var något annat än dessa uppenbara frågor under året som gör mig glad och får mig att le vid blotta tanken. Och det är alla möten med biomedicinska analytiker jag har haft under året. Det har varit möten av alla slag, i grupper och enskilt, med tydliga teman eller mer spontant. Ibland har det varit allvarliga samtal, ibland ett hejdlöst skrattande. Ett tillfälle då det blev mycket hejdlöst skrattande men också bra diskussioner var en sen onsdagkväll i december i Falun då en grupp biomedicinska analytiker verkligen bjöd på sig själva.

Det är dessa möten som sätter guldkant på mitt arbete. Jag är privilegierad. Och jag ser fram mot ett nytt arbetsår efter sommaren då jag hoppas på att få möta än fler av mina yrkeskollegor.

Med önskan om en skön sommar,

Anne

FullSizeRender

Glad midsommar!

IMG_6206Ute regnar det som bäst och i morgon är det midsommarafton. Ganska traditionsenligt kan man kanske tänka. Jag går inte på semester ännu, det finns ett och annat att göra klart nästa vecka, men det är bra att det blir litet av nedtrappning så att reseräkningar blir inlämnade och skrivbord och epost rensat.

Under midsommarhelgen räknar jag med att komma på ett bra inlägg till denna blogg. Tills dess önskar jag er alla en riktigt trevlig midsommar, med eller utan regn, med eller utan sill och jordgubbar, med eller utan stång. Men en tanke kan vi nog ägna åt vad vi vill minnas efter denna sommar så att vi prioriterar som vi vill.

Glad midsommar!

Gästblogg: Dags att bryta den onda cirkeln

”Så du läser till biomedicinsk analytiker… Det lät avancerat! Vad gör en sån?” Detta är en fråga som ständigt slår mig i ansiktet när någon frågar vad jag studerar på universitetet. Men inte kan jag klandra dem för det för inte ens jag visste fram till någon månad innan det var dags att skicka in ansökningen vad en biomedicinsk analytiker var och ännu mindre vad de gjorde.

År efter år karaktäriseras biomedicinska analytikerprogrammen av låga antagningspoäng och få antal sökande. De låga antagningspoängen leder även till att studenter avbryter utbildningen i förtid på grund av de förväntade kunskapskraven som inte avspeglas på antagningspoängen. De få som alltså söker och kommer in på programmet blir ännu färre på grund av de missvisande antagningspoängen och antagningspoängen är låg just på grund av det låga antalet sökande. Det är en ond cirkel som måste brytas, och det snabbt. Bristen på biomedicinska analytiker är idag ett faktum. Inom några få år tackar vi av ytterligare flera stora klasser som avverkat sina tjänstedagar och nu ska avnjuta den stundande pensionen. De har nu tagit hand om oss men vem ska ta hand om dem när det är så få biomedicinska analytiker som examineras i dagsläget?

En anledning till varför antalet sökande är så pass lågt som det är idag beror till stor del beror på ovetskapen om yrket. Det är få som vet vad en biomedicinsk analytiker gör, det finns också dem som knappt hört titeln förut. Inte ens jag, som läste naturvetenskapligt program med inriktning natur på gymnasiet, hade hört talas om yrket förrän sista året då det var dags att skicka in ansökan till universitetet. För att bryta den onda cirkeln krävs det att både biomedicinska analytikerstudenter samt att yrkesverksamma biomedicinska analytiker kommer ut i gymnasieskolor för att informera och intressera gymnasieelever och öppna deras ögon för utbildningen och yrket. Det krävs också lite arbete från Vårdförbundets studentstyrelses sida. Att förbättra studietiden för våra biomedicinska analytikerstudenter leder till att de blir både nöjdare och klokare. Ju nöjdare studenterna blir desto bättre allmänt rykte får utbildningen. Ju bättre rykte desto fler får upp ögonen och söker sig mot detta livsviktiga yrke.

11328976_10203500965679743_1688810304_nBiomedicinska analytiker oavsett inriktning spelar en huvudroll i vårdkedjan. Vi ser bland annat till att proverna som används för att diagnostisera patienter upprätthåller den standard som krävs för att få ett korrekt provresultat. Neurologiska undersökningar, EKG och spirometrier är också moment en biomedicinsk analytiker har som arbetsuppgifter. En biomedicinsk analytiker är alltså essentiell i flera steg från undersökning till diagnostik.
Det är dags att göra något. Det är dags att förändra och förbättra. Det är dags att bryta den onda cirkeln nu.

/Sofia Skröder

Biomedicinsk analytikerstudent inriktning klinisk fysiologi vid Örebro Universitet
Studentrepresentant Vårdförbundet avdelning Örebro
Styrelseledamot i Vårdförbundet Student

En svensk, en norsk och en Bellman…

Eller nääää…. Det var en svensk och en norsk och båda var de biomedicinska analytiker. Eller, den norska var bioingeniør för att vara exakt. På IBL:s programpunkt på Vårmötena i patologi/klinisk kemi pratade vi om likheter och skillnader på vem som gör vad på laboratorierna i respektive länder. Det mesta är mycket likt, men inte förrän i eftersnacket efter presentationen insåg vi en tydlig skillnad.

Örebro_slottVårmötena i patologi och klinisk kemi kombinerades till ett möte i Örebro onsdag-fredag förra veckan. På fredag morgon höll Marie Nora Roald och jag ett samtal kring vem som gör vad på laboratorierna i våra respektive länder, nu och i framtiden. Under våra förberedelser kunde vi konstatera att det inte är särskilt mycket som skiljer oss åt, precis som väntat. Det är nog snarare andra faktorer som påverkar de skillnader som finns, till exempel att NITO/BFI är den enda organisationen (både facklig och yrkesorganisation) för bioingeniører och att man organiserar näst intill alla som är verksamma inom vården och därmed får man stor kraft i de frågor man driver.

 Den arbetsuppgift som tydligast skiljer Sverige och Norge är provtagningen. Bioingeniørerna sköter största delen av provtagningen, medan i Sverige man på många håll lämnat det till andra yrkeskategorier. Jag har rent av hört att blotta tanken på att gå ut på avdelningarna för att ta prover vore som att gå 20 år tillbaka i tiden. En annan skillnad är att de arbetsuppgifter som i Sverige görs av biomedicinska analytiker inom klinisk fysiologi görs av andra än bioingeniørerna. De arbetsuppgifterna anses gammeldags i Norge.

När det gäller frågan om andra yrkeskategorier på laboratorierna i Norge så är det i princip endast inom molekylärgenetik som molekylärbiologer är verksamma. Annars är det bioingeniørerna som sköter alla arbetsuppgifter.

Men som så ofta, så var det i eftersnacket det mest intressanta diskussionerna uppstod. Marie fick många frågor av en representant för kliniska kemister om deras närvaro på norska laboratorier.

-Det finns inga kliniska kemister, bara bioingeniører, svarade Marie.

Den kliniska kemisten frågade då om hur programmet ser ut, kunskap och kompetens inom kemi, metoder, teorierna, tekniken.

-Den som har fallenhet och intresse för detta är den som jobbar med dessa metoder, underhåll och utveckling, svarade hon. Nästan med en axelryckning.

Efteråt konstaterade vi att sannolikt handlar det, återigen, om tradition och gammal hävd. Den som är först eller mest på en arbetsuppgift kan förklara den som sin. Ju mer högljudd man är, desto mer skapas ägande sannolikt.

Så, biomedicinska analytiker- dags att höja rösterna? Eller vara först på bollen när nya arbetsområden utvecklas?

Inte till Norge, men vart tar vi vägen?

Att många sjuksköterskor arbetar i Norge bland annat på grund av löner och arbetsmiljö vet vi. Men vart tar alla biomedicinska analytiker vägen eftersom arbetsgivare över hela landet har svårt att rekrytera några?

Det senaste året har förtroendevalda från norr till söder kontaktat mig och Vårdförbundet och frågat efter argument och stöd då arbetsgivare avsett att, eller rent av ersatt, biomedicinska analytiker på kliniska laboratorier med annan, ”motsvarande” personal. Självklart har inte dessa ”motsvarande”, som kan vara biomedicinare (med utbildning primärt riktad mot läkemedelsindustri), medicinska biologer, molekylärbiologer osv, anställts på biomedicinska analytikertjänster gubevars, men i praktiken förefaller de göra mer eller mindre samma arbetsuppgifter. Och frågan är om det inte också förefaller med något högre lön. Trots att deras utbildning inte primärt är riktad mot kliniska laboratorier. Trots att inte samhället ansett deras utbildning säkrar patientsäkerheten fullt ut och därför gett dem legitimation.

På individnivå är jag helt övertygad om att dessa ”motsvarande” gör ett utmärkt arbete, men om inte deras utbildning är riktad mot biomedicinsk laboratorievetenskap, hur vet de då vad de inte vet? Och vad är det som får arbetsgivare att se mellan fingrarna när de anställer? Är det för att arbetsgivare inte har koll på skillnaden mellan yrkena och den kompetens man har? För att man är nöjd med att ha ”utförare” och inte tycker att rimlighetsbedömningar och kvalitetssäkring är prioriterat? Eller är man nöjd med att ta risken? För att man inte vill höja lönerna för biomedicinska analytiker och därmed bli attraktiv som arbetsgivare? Jag vet inte men kan inte låta bli att spekulera.

Det lär finnas runt 180 biomedicinska analytiker med utbildning utanför Sverige som väntar på svensk legitimation. Den processen kräver sin tid, men är den effektiv eller är det mycket väntan? Väntan på besked om vad som behöver kompletteras, väntan på information. 180 biomedicinska analytiker är nästan en halv årskull från programmet.

Enligt SCB:s senaste prognos arbetar två tredjedelar av biomedicinska analytiker inom hälso- och sjukvården. Det är drygt 10 % färre än som sagts under många år. Var är den återstående tredjedelen? Läkemedelsindustrin har avvecklats i stor utsträckning. Jag tror knappast veterinärmedicin vuxit så markant. Livsmedelsindustri? Annan forskning? Och eftersom det endast är 129 svenska biomedicinska analytiker som har norsk auktorisation, så är det inte dit vi flyttar.

Kanske är det så att många biomedicinska analytiker jobbar med helt andra saker. Men jag tror att om lönerna höjdes och karriärvägarna utvecklades så skulle det gå alldeles utmärkt att rekrytera biomedicinska analytiker till de kliniska laboratorierna.

FullSizeRenderDet kombinerade vårmötet i patologi och klinisk kemi startar i Örebro idag. På fredag talar min norska kollega Marie Nora Roald och jag om ”Vem som gör vad – nu och i framtiden?” och gör en jämförelse för hur det ser ut i våra respektive länder idag och hur vi tar oss an framtida utmaningar. Du som är på vårmötet, kom gärna och delta i diskussionerna som kommer att hållas.

Framtiden är vår gemensamma.

EPBS studentforum 2015

Du som är biomedicinsk analytikerstudent och medlem i både Vårdförbundet och IBL, har nu en möjlighet att ansöka om deltagande vid EPBS:s studentforum i Zagreb, Kroatien 8-10 okt.

Dag 1 kommer att innebära deltagande vid EPBS:s endagarskonferens på temat ”Point of Care Testing – the Patient is the Point” den 8 oktober och sedan studentforumet de efterkommande två dagarna. Du som blir utvald kommer att dels få en uppgift att göra på forumets tema som också är POCT  (PNA, Patientnära analyser på svenska), dels får du möjlighet att presentera en poster på ditt examensarbete (eller någon annans som du har kontaktat) och delta i postertävlingen Martin Nicholson Award.

Det du behöver göra är att maila Anne Berndt (anne.berndt@vardforbundet.se) eller Tanja Wijkmark på IBL (tanja.wijkmark@ibl-inst.se) och förutom namn, personnummer och kontaktinfo skriva en kort presentation om dig själv och motivering till varför just du ska bli utsedd att vara Sveriges studentrepresentant. Vi vill också att du berättar hur du tänker dig att dela med dig av din erfarenhet efter kongressen.
Vårdförbundet står för dina kostnader, det vill säga konferensavgift, resa och boende. Tänk på att du behöver vara ledig från dina studier 7-11 oktober.
Deadline för din ansökan är 5 juni. Du kommer att få besked senast 12 juni och förväntas bekräfta senast 16 juni.
Om du har frågor är du välkommen att kontakta anne.berndt@vardforbundet.se annars ser jag fram mot din ansökan.

EPBS studentforum finns på facebook också!

Gästblogg: Avdelningschefens tankar om deltid och pension

SLNär jag fick frågan om jag kunde skriva några rader på bloggen till BMA dagen, började jag av någon outgrundlig anledning att tänka på pensionen. Inte bara på min egen, som visserligen är i antågande utan på mina medarbetares pensioner.

Det känns som om vi måste ta en rejäl fundering på vad som väntar oss, både nyutbildad och ”gammal” erfaren Biomedicinsk analytiker. Vi är många som arbetar eller arbetat deltid i vården och deltidsarbete, självvalt eller ofrivilligt, får oanade konsekvenser. Det kan jag tydligt se i min egen vänkrets och i min egenskap som avdelningschef.

Jag tror på en flexibel arbetsmarknad där alla bidrar med just det man kan, därför är det viktigt att möjligheten till deltid finns. Som exempel på en varierad arbetsmarknad är arbetsförmåga, studier och familjeförhållanden. Ur ett arbetsgivarperspektiv, framför allt i en lågkonjunktur, finns det måhända inget ekonomiskt utrymme att anställa någon till 100 %.
Det är tyvärr fortfarande så att många arbetsgivare inom offentlig sektor erbjuder deltid. Det gäller områden med företrädesvis kvinnor anställda och då handlar det oftast om vård- och omsorgsarbeten. Jag kan konstatera att det mer sällan erbjuds deltid inom traditionellt manliga yrken som t.ex. teknisk förvaltning, vaktmästeri mm.

SACO gjorde en utredning som baserades på 2009 års löner som visar, med all önskvärd tydlighet, att det är stora skillnader i livslön mellan män och kvinnor inom den akademiska världen. Kvinnor tjänar i genomsnitt 2,6 miljoner kronor mindre än män över livet. Livslönen för en manlig Biomedicinsk analytiker är i genomsnitt ca 1 miljon kr högre än för en kvinnlig. Detta innebär att den totala livsinkomsten blir lägre och det är den pensionssystemet bygger på, vilket får till följd att ersättning vid sjukdom, a-kassa och pension faktiskt blir sämre, i flera fall, urdålig. Det kan också leda till att den som deltidsarbetar får ett ökat beroende av partner eller stat för sin försörjning.

Det är ju självklart så att pensionsdagen är ganska avlägsen för många nyblivna föräldrar och är av förklarliga skäl inte aktuellt i den fasen av livet. Här vill jag faktiskt passa på att lobba för möjligheten att dela pensionspoäng med den arbetande partnern vid föräldraledigheten.

Av de som tar ut pension i dag så får kvinnorna kring svid 60 % av vad männen får. Därför finns det många frågor som är värda att ställa men svåra att besvara. Ska den person i en familj som tar större ansvar för barnen få mindre att röra sig med som pensionär? Vad händer vid en skilsmässa? Hur skall man kompensera för inkomstbortfall som påverkar pensionen? Har offentlig sektor större ansvar?
Ja som ni ser så är funderingarna många och frågan är inte OM morgondagens fattigpensionärer är (deltidsarbetande) kvinnor. Frågan måste bli, NÄR ska förändringen av pensionssystemet och skillnaderna i livslöner för nästkommande generation utjämnas.

Nu gäller det att sätta på alla tänkbara skydd, så man håller sig flytande. Saknar visserligen flytvästen på bilden men den ska på, var så säker. Ingen vet säkert vad som händer när man går i pension.

/Susanne Lundgren
Avdelningschef, klinisk fysiologi
Karlskrona

Gästblogg: En gång lab ass – alltid biomedicinsk analytiker

Foto_Stewen_Steve_2364028Jag gick genom vårt laboratorium i Eskilstuna nyligen och funderade på vad som egentligen fanns kvar sedan jag kom dit direkt från min utbildning till laboratorieassistent inom klinisk kemi för nästan 40 år sedan. Efter att ha tittat mig runt ett tag så kunde jag konstatera att det inte fanns någonting kvar mer än ett mikroskop som kunde påminna mig om min första arbetsplats.

Tittar man ytligt så har det alltså hänt väldigt mycket inom laboratoriemedicinen. Idag pratar vi om processkoder, LEAN, EDI-flöden, dokumentstyrning och ackreditering. Ord som var helt okända för oss som gick utbildning i mitten av sjuttiotalet. De första datorerna och automatiska analysinstrumenten dök visserligen upp på våra laboratorier då men jag är övertygad om att den tidens sammanlagda datorkapaciteten på ett större centrallaboratorium var mindre än i den billigaste mobiltelefon du kan hitta idag.

Innebär detta med all ny teknik och automatik att laboratoriemedicinen har blivit så mycket bättre som stöd för diagnostik och behandling inom sjukvården? Gagnar allt detta den patient som vi ytterst är till för? Ja, jag vill tro det men det måste kombineras med de kvalitetssystem som byggts upp och där har utvecklingen gått hand i hand med teknikutvecklingen som tur är. Det finns fortfarande delar i kedjan som behöver förbättras och jag tänker då på tiden innan provet ens kommer till laboratoriet eller då analysen utförs hos eller av patienten.

Det vi vet är att vi inte skulle kunna hantera de provmängder vi har idag på det sätt vi utförde analyser på under sjuttiotalet. Även om vi har lärt oss att även avancerade analysinstrument och olika former av ”banor” kräver en hel del underhåll så är det inte så illa som den första SMA-12/60 Autoanalyzer som vi hade på vårt laboratorium där det stod ”Detta instrument utför tio personers arbete men kräver skötsel av tolv personer”. Så illa var det inte i verkligheten men vissa dagar kändes det så.

Även om jag personligen tycker teknikutvecklingen är spännande så tycker jag man mer ska titta på vilka egenskaper hos varje biomedicinsk analytiker som gjort professionen oumbärlig i vården. Till syvende och sist måste den enskilde biomedicinske analytikern kunna hantera all teknik för att säkerställa patientsäkerheten. Det gäller också att ha kontroll över hela kedjan från provtagning till provsvar och den kompetensen finns hos en biomedicinsk analytiker. Jag tror man måste sätta den kompetensen i relation till teknikutvecklingen för att förstå helheten och vad som skapar förutsättningar för rätt diagnostik.

Så den tekniska utvecklingen i all ära men när det nu är den Internationella biomedicinska analytikerdagen den 15 april så vill jag istället lyfta fram alla de fantastiska biomedicinska analytiker jag mött genom åren. De finns inom alla möjliga arbetsuppgifter både på och utanför våra laboratorier. De drivs av en kombination av djup kunskap om diagnostik och en vilja att göra skillnad varje dag för alla de patienter som kommer i kontakt med sjukvården. De är verkligen värda att lyftas fram.

Jag tror att även om många biomedicinska analytiker precis som jag har hamnat vid sidan om själva analyserandet ändå känner att en stor del av ens yrkesidentitet handlar om det som är själva kärnan i arbetet som biomedicinsk analytiker. Det handlar också om en stark samhörighet både med alla som har funnits i yrket och som idag finns där och som man är stolt över att vara en del av.

Även om själva utbildningen var viktig så har jag trots allt lärt mig mest av alla de som jag fått arbeta tillsammans med genom åren. För trots all teknik så är det fortfarande ett yrke som kräver stor hantverksskicklighet och en förmåga att bedöma vad som är rimligt och riktigt och just det kommer vi alltid i första hand lära oss av varandra.

Vad ska man då tro om framtiden? Det är naturligtvis så att teknikutvecklingen och datoriseringen kommer att fortsätta. Automatiseringen kommer att bli ännu större men de stora tekniksprången är svåra att förutse. Kanske in vitro-diagnostiken kommer att gå mot in vivo-diagnostik? Kanske bilddiagnostiken tar ett stort steg framåt och underlättar screening? Vad som än händer så väljer jag att se all teknisk utveckling som något som snarare utvecklar professionen än ersätter den. Vilka fantastiska innovationer vi än kommer att få se i framtiden så kommer det alltid krävas rätt kompetens för att säkra kvaliteten och kunna se nyttan för patienten. Jag tror att patienten tänker på samma sätt. Och även en biomedicinsk analytiker blir sannolikt patient en dag.

/Steve Gräsberg
IT-kundkoordinator Labmedicin
Unilabs
Mälarsjukhuset
631 88 Eskilstuna

Gästblogg: Biomedical Scientists as Diagnostic Partners

Marie Culliton

Dear Colleagues,
The European Association for Professions in Biomedical Science (EPBS) has been examining its vision of our future role in healthcare. This was addressed in Dublin in October 2014 at our inaugural conference day. This meeting was a sharing of ideas from members of our profession coming from 10 European countries and attended by members from over 20 countries. In spite of the different language, cultural and educational backgrounds I was very taken by the single thread which ran through this entire meeting.

  • Biomedical Scientists are Diagnostic Partners
  • Biomedical Scientist have a major contribution to make to patient health and wellbeing
  • Biomedical Scientists are adopters of change and new technologies
  • Biomedical Scientists are experts in their field; they need to recognise and use their expertise.
  • Biomedical Scientists need to share, and be proud of, their knowledge, skills and competencies.

So on this the 15th April, Biomedical Science Day, I ask each of you to consider:

  • What difference can I make to improve patient care?
  • What added value do I bring to the healthcare team?
  • What do I need to do to ensure that I reach my full potential as a Biomedical Scientist

Now I know there is ‘no I in team’ but if each of us does not consider ‘what do I bring to the team?’ then the team does not perform to its full potential.

So today take 15 minutes to consider your role and your future. What am I going to achieve to improve patient care this year?
Write it down and let’s look at it again next year!

Best wishes to all my colleagues in Sweden on Biomedical Science Day 2015.

Marie Culliton
President EPBS