15 april -vår yrkesdag!

Den internationella biomedicinska analytikerdagen instiftades av vår internationella yrkesorganisation IFBLS 1996. Syftet var att vi denna dag ska informera allmänheten om vad vi gör och vilken roll vi spelar i hälso- och sjukvård.

Tema för dagen är etik, precis som förra året. Det etiska arbetsmaterialet för biomedicinska analytiker är så gott som klart (om än inte tryckt ännu) och den som vill ta en förhandstitt på delar av materialet hittar det här.

På Vårdförbundets webbsida kan ni läsa om hur dagen firas och uppmärksammas runt om i landet, det är allt från medlemsmöten där aktuella frågor diskuteras till kompetensutvecklingsdagar och utställningar och tipspromenader för både patienter och annan vårdpersonal.

Att ha en yrkesdag ger oss anledning att fundera själva över vårt arbete och vårt bidrag till vård, forskning och utveckling. Därför vill jag påminna er om IFBLS:s världskongress i Taiwan 3-7 oktober och att ni funderar på om ni har projekt och/eller förbättringsarbeten som ni skulle kunna presentera på kongressen, antingen som poster eller som muntlig presentation (ett val som oftast ligger på arrangören).  IFBLS:s kongress är liksom den nordiska NML-kongressen och IBL:s Diagnostikforum våra egna arenor där vi som biomedicinska analytiker spelar huvudrollen och därför behöver alla bidra till efter bästa förmåga. Tycker jag.

Deadline för abstract till kongressen i Taiwan är 30 april. Du hittar mer information om IBL:s stipendieutlysning här. Om du har några frågor får du gärna höra av dig till mig (anne.berndt@vardforbundet.se).

grattis bma 15april

Platsbanken: över 70 tjänster och vikariat-Edit: 172 tjänster!

På Platsbanken finns för närvarande över 70 tjänster under rubriken biomedicinska analytiker med flera. I ca 60 av dem söker man biomedicinsk analytiker (Edit: jag har förstått att det handlar om ca 70 annonser och 172 tjänster/vikariat!!!). Tidigare år så tycker jag mig dra till minnes att antalet tjänster/vikariat så här års har legat runt 40-50. Förra veckan, inom loppet av två dagar, blev jag kontaktad om, eller fick veta, att på flera håll i landet uttrycker arbetsgivare att om kommande rekryteringar misslyckas, så kommer man att anställa personer med ”motsvarande utbildning”. Så det var detta med att det går lika bra med selleri igen… Ni, som kanske minns Werner & Werner från Nöjesmassakern på 80-talet, vet vad jag menar.

Vad är då ”motsvarande utbildning”? Finns det fler legitimationsyrken för arbete inom laboratoriemedicin och klinisk fysiologi som vi inte känner till? Finns det fler program som utbildar inom biomedicinsk laboratorievetenskap varefter man får ett samhällsansvar? Finns det andra som också har kunskap och kompetens om patient/patientprov från preanalys via analys till postanalys? Som rimlighetsbedömer och kvalitetssäkrar hela processen?

Mig veterligen är svaret nej.

Låt vara att det inte finns någon enkel lösning på bristen på biomedicinska analytiker. Bristen som varit ”kommande” men som nu uppenbarligen är här.

-Eller vänta…! Det kanske visst finns en ”enkel” lösning!?!

Hur vore det om biomedicinska analytikers kunskap och kompetens och bidrag till patientens trygga och kvalitetssäkrade väg genom vården värderades till dess rätta värde? Att programmet blev mer attraktivt tack vare intressanta arbetsuppgifter, karriärvägar och bra villkor! Kanske blev det färre avhopp från programmet då rentav? Och därmed fler som sökte tjänster och vikariat?

IBL och Vårdförbundet arbetar nu för specialistutbildning och akademisk specialistutbildning för biomedicinska analytiker, en del i möjliga karriärvägar. Det finns arbetsgivare som är medvetna om behovet av karriärvägar och jobbar för nya tjänstestrukturer. Jag vet att det finns många biomedicinska analytiker som står upp för och kommunicerar sin kunskap och kompetens, kanske att det behövs en gemensam satsning där? Ett gemensamt arbete för att beskriva och kommunicera vad vi gör mot målgrupper på alla plan?

För detta med att anställa ”med motsvarande utbildning”, det är då rent nonsens. För hur ofta anställs någon med motsvarande utbildning när man söker läkare, lokförare, revisorer? Inte särskilt ofta skulle jag tro. Och på laboratorier och klinisk fysiologiska avdelningar ska vi ha legitimerade biomedicinska analytiker. Punkt.

När kvinnorna kom in i männens värld

En del av er känner kanske igen titeln på Bodil Persson doktorsavhandling i rubriken. Hela titeln lyder:

När kvinnorna kom in i männens värld.
Framväxten av ett kvinnligt tekniskt yrke – Laboratorieassistent under perioden 1880-1941
.

Biomedicinska analytikers verksamhetsområden är i ständig utveckling, ständig förändring. Men det är inte bara interna förändringar som påverkar oss utan också sådana som sker i vår omvärld; demografin förändras, miljön och sjukdomar förändras, patienterna blir mer pålästa och ställer andra krav och det lär komma att påverka de som arbetar på laboratorier och klinisk fysiologiska kliniker. Med all denna förändring på gång, så kan det vara intressant att ta sig en titt bakåt och fundera på varifrån vi kommer som profession.

Biomedicinska analytikeryrket startade i slutet av 1800-talet i samband med att den experimentella vetenskapen växte fram. Den första yrkestiteln som användes var ”tekniskt biträde” och den första fasta tjänsten som ”kvinnligt tekniskt biträde”. Under den här tiden förändrades många förutsättningar för kvinnor, delvis förändringar i näringsstrukturen men också på grund av att många män hade utvandrat, ett ”kvinnoöverskott” hade uppstått. Och därmed minskade möjligheterna för kvinnor att ”bli gifta” och försörjda.

Forskarna vid de olika forskningslaboratorierna som växte fram, var de som gjorde det möjligt för kvinnor att komma in i laboratorierna och där få ett kvalificerat och tekniskt yrke. Staten steg fram och skapade tjänster för ”kvinnliga tekniska biträden”, tjänster som blev betalt marknadsarbete med kvinnlig lön. Och kvinnlig lön betydde redan då lågavlönat.

Under åren 1912-1925 var det bara kvinnor som kunde ha dessa tjänster. Vid 1925 års Riksdag beslutades att även en man kunde arbeta som tekniskt biträde, men att han ändå skulle få en kvinnlig lön. För man visste att det fanns en risk att om män började söka dessa tjänster, så skulle de också komma att begära högre löner, för det hade ju män. Och detta skulle man inte ha råd med. Så trots att det nu var möjligt för både män och kvinnor att ha tjänsterna som tekniskt biträde, så kopplades arbetsuppgifterna ihop med kvinnor. Men det var lönen som enligt Bodil Persson, blev det kriterium med vilket man sanktionerade ett kvinnoyrke i Sverige.

Om vi då tar en titt på hur det ser ut idag, så presenterar SACO siffror kopplat till livslön och män och kvinnors lön på sin webbsida. Där kan vi bland annat se att inom vård och omsorg så är skillnaderna mellan män och kvinnors löner minst, men att även här tjänar män mest, upp till 7 % mer (skattade kronor) under en livstid. Det vill säga 1000 000 kr.

Vi kan på SACO:s sida också se att det med hänsyn till livslön inte lönar sig att utbilda sig till biomedicinsk analytiker jämfört med en samhällsvetenskaplig gymnasieutbildning.

I morgon är det 8 mars, den internationella kvinnodagen. Det är mer än 100 år sedan att yrket kvinnligt tekniskt biträde inrättades, men fortfarande märks det att biomedicinska analytiker värderas utifrån att vi har ett ”kvinnoyrke”, istället för att vi värderas utifrån våra arbetsuppgifter, vår kunskap och vårt bidrag till verksamheten.

Det är dags för ändring!

Detta är en av Vårdförbundets viktigaste frågor inför valåret 2014.

 

 

Nationellt reglerad specialistutbildning och AST

Vi arbetar på att få fram nationellt reglerad specialistutbildning även för biomedicinska analytiker.  Inspirationen kommer från Vårdförbundets idé om akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor. Drivande i frågan är Vårdförbundet tillsammans med IBL.

För drygt ett år sedan presenterade Vårdförbundets förbundsstyrelse Vårdförbundets ide om akademisk specialisttjänstgöring (AST) för sjuksköterskor. Iden innebär att specialistutbildning fortsatt ges på universitet och högskola, den ger akademisk examen och en skyddad specialistbeteckning, att utbildningsanställningar inrättas och att dessa regleras i kollektivavtal och att utbildningen har stor del förlagd i verksamheten. Anledningen att sjuksköterskor var först ut är b.la för att det redan finns nationellt reglerade specialistutbildningar för sjuksköterskor och för att antalet specialistsjuksköterskor har sjunkit för att det sällan funnits ekonomisk incitament för individen att genomgå specialistutbildning. Iden om AST har sedan dess genom starkt påverkansarbete fått stort genomslag, den finns i de flesta politiska partiers valprogram och det finns några arbetsgivare som påbörjat utbildningsanställningar för sjuksköterskor.

Då för ett år sedan när idén om AST presenterades deltog även IBL och Svensk Förening för röntgensjuksköterskor (SFR) och Barnmorskeförbundet vid mötet. Samtliga var intresserade av att tillsammans med Vårdförbundet arbeta för AST för respektive profession.

Och vi är där nu när det gäller biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor.

För några veckor sedan möttes Vårdförbundet och IBL och SFR. Anledningen till denna konstellation är att det idag saknas nationellt reglerade specialistutbildningar för dessa två professioner och därför kommer påverkansarbete för införande av det samordnas med att formen för utbildningen ska bli AST. Att en specialistutbildning behöver vara reglerad är för att den som går utbildningen efter examen ska få en skyddad specialistbeteckning som gäller överallt. Man blir specialistbiomedicinsk analytiker, inte bara som möjlig beteckning på sin nuvarande arbetsplats utan överallt där man söker en tjänst. Självklart ska det då finnas sådana specialisttjänster att söka. Samtidigt som vi vill att utbildningen ska regleras och krav för utbildningens innehåll tillföras högskoleförordningen vill vi att formen för utbildningen blir AST. Alltså att utbildningsanställningar införs som man under sin utbildningstid kan inneha.

Örebro Universitet startade ett mastersprogram i klinisk laboratorievetenskap som mycket väl skulle kunna utgöra en reglerad specialistutbildning. Med det innehåll programmet har och den tjänstestruktur Agneta Colliander (biträdande verksamhetschef för laboratoriemedicin vid länskliniken, Örebro) håller på att rigga, har vi ett utmärkt exempel på hur detta kan se ut i ”verkligheten”.

IBL och SFR är Vårdförbundets samarbetspartners och kommer att driva frågan på sina arenor, Vårdförbundet på våra arenor och där vi kan göra gemensam sak, där gör vi det.

Om du har frågor, oavsett om du som läser är biomedicinsk analytiker eller röntgensjuksköterska, så är du välkommen att kontakta oss. Min kollega Förbundsombudsman Annica Magnusson (annica.magnusson@vardforbundet.se) kan svara dig som är röntgensjuksköterska och du som är biomedicinsk analytiker kan kontakta mig, Anne Berndt (anne.berndt@vardforbundet.se).

Fototävling: tema Biomedicinska analytiker!

EPBS (European Association for Professions in Biomedical Science), det vill säga, den europeiska organisationen för biomedicinska analytiker har utlyst en fototävling på temat biomedicinska analytiker, Bakgrunden till detta är dels att uppmuntra biomedicinska analytiker till att fotografera sin verksamhet men också att faktiskt få fram fotografier som är representativa för vår verksamhet. Om ni någonsin har googlat på fotografier med sökord som biomedicinsk analytiker (eller liknande) så får man antingen upp 12-åringar iklädda labbrockar som litet käckt kikar ner i ett mikroskop eller äldre herrar med stetoskop runt halsen som lyser på ett föremål med ficklampa. Ja, nu raljerar och överdriver jag en smula, men inte alltför mycket. Därför vill EPBS skapa en bildbank, i första hand för egen användning, men som också medlemsorganisationerna kan använda, i syfte att ge en verklig bild av biomedicinska analytiker. Och nu har du möjlighet att bidra till detta.

EPBS fototävling är öppen för alla, men tävlingsbidrag ska skickas in efter att kontakt tagits med antingen mig på Vårdförbundet eller med Tanja Wijkmark på IBL (tanja.wijkmark@ibl-inst.se).

Deltagarformulär och alla kriterier för tävlingen kan du hitta på EPBS webbsida som du hittar här: www.epbs.net . Du kan också hitta information på EPBS:s Facebook-sida som du också kan passa på att ”gilla” för att hålla dig uppdaterad.

Något du behöver vara uppmärksam på när det gäller fototävlingen är att du ger EPBS fri nyttjanderätt av ditt bidrag när du skickar in det till tävlingen.

-Och vad kan man vinna?

Ära och berömmelse! Och det blir fina priser till den eller de som vinner tävlingen!

Förändring på gång?

Jag har fått siffror på antalet biomedicinska analytiker som examinerades 2012 och konstaterade att 19 % var män!

Intressant.

Är en utjämning på gång inom professionen? I åratal har vi haft 5-6 % manliga biomedicinska analytiker, men en ökning till 19% är markant. Mitt intryck har varit att fler män har sökt sig till yrket, men inte förrän nu har jag fått fakta för detta. Vi får se vad 2013 års siffror säger.

Det kom en kommentar till bloggen…

Ett blogginlägg från i våras angående det ökade antalet sökande till biomedicinska analytikerprogrammet har fått en ny kommentar. Jag tyckte att kommentarer var så positiv, med en längtan att bli just biomedicinsk analytiker hos den som kommenterade, att jag vill lyfta fram den här:

Jag är en tjej på 38 år som länge har funderat på vad jag ska bli ”när jag blir stor”, har velat lite hit och dit och det har inte blivit något alls. Känner dock att jag måste utbilda mig lite för att få ett bättre och mer stimulerande jobb än det jag har idag (har mest jobbat med städning och vaktmästeri). I våras satt jag och bläddrade i utbildningskatalogen från Karolinska institutet och fastnade plötsligt för biomedicinsk analytiker. Kollade upp kursförteckning på nätet och det sa liksom klick, det här är intressant, det här vill jag läsa! Möjligheter finns ju att bygga på utbildningen också, just nu låter masterprogram i forensisk vetenskap, infektionsbiologi och toxikologi intressant. :-)

Tyvärr hann jag inte få med biomedicinska analytikerprogrammet i höstens ansökan, jag blev placerad bland de sena anmälningarna och chansen att komma in var obefintlig. Hade jag sökt i tid hade jag kommit in både i betygskvoten och högskoleprovskvoten.

Det är positivt att utbildningen får fler sökande, men jag hoppas att inte alltför många hittat till utbildningen, det gör ju att betygskravet stiger och det kanske också krävs högre poäng från högskoleprovet – så att jag har chans att komma in till hösten 2014.

Vad gäller lönen så är det väl en nackdel att den är så låg, men jag tror att det gäller att visa framfötterna, vidareutbilda sig och få mer ansvar. Idag jobbar jag treskift på och har en tjänst som lokalvårdare, och har säkerligen lika mycket i lön som en biomedicinsk analytiker, pga natt- och helgtillägg. Jag skulle ändå välja att utbilda mig i tre år för att få göra något som kan ge mig så mycket mer än pengar tillbaka.

//Malin

Jag hoppas och tror att du blir antagen till hösten 2014 Malin, och du får gärna återkomma och berätta hur dina tankegångar går.

Världskongress i Taiwan

Egentligen är det verksamhetsberättelse som borde ligga mest i fokus och möjligen en reflektion över året som gått, men trots det fladdrade funderingarna iväg till kommande Världskongress i Taipei, Taiwan. Och det trots att den inte går av stapeln förrän i oktober.

Men, tiden går som bekant fort, så om någon av er är intresserad av att läsa mer, så finns nu en webbsida för kongressen som ni hittar här.

Viktiga datum är:

30 april: deadline för abstract

20 maj: besked om abstract har accepterats

31 maj: deadline för Early Bird anmälan

3-7 oktober: IFBLS:s Världskongress

Och, det kommer att hållas ett studentforum också!

Gästbloggare: Biomedicinsk analytiker på jobbresa i Asien, del 2

SwedenSitter nu vid köksbordet och reflekterar över den 3 veckor långa jobbresa jag gjort i Asien. Det är skönt att komma hem och falla in i alla rutiner igen, samtidigt som en del av mig gärna skulle vara ute och resa mycket mer, både i jobbet och privat! Man lär sig mycket och träffar många trevliga människor, och plötsligt har man en mängd nya vänner, från intressanta platser!

Senaste veckan i Singapore har det varit möte i ISO/TC 212 (Clinical laboratory testing and in vitro diagnostic test systems) som arbetar med laboratoriemedicin. Det har varit både arbetsgruppsmöten och plenarmöten där alla gemensamt tar beslut kring både nya och gamla projekten.

MTE_ED~1Mötena denna gång har varit litet turbulenta, med mycket diskussioner. Det beror främst på några europeiska deltagare som både kraftigt ifrågasatt protokoll från tidigare möten och även vad arbetsgrupper har arbetat med när dessa deltagare inte kunnat vara med. Det blev ganska tjatigt och den franska chefsdelegaten ifrågasatte dessa saker om och om igen, med support från Tyskland och Nederländerna. Vad handlade nu detta om? Jo, den ISO-standard som handlar om patientnära analysverksamhet (ISO 22870) som håller på att revideras. Det har under arbetsgruppsmötena varit två läger i diskussionerna där Frankrike, Tyskland och Nederländerna varit på ena sidan och Sverige, Australien, New Zeeland och Storbritannien på den andra, alla andra länder har hållit sig ganska neutrala. Den europeiska gruppen vill göra standarden så tung som möjligt och knyta an så mycket till laboratorieverksamheten att antagligen ingen kommer att utföra PNA. Medan den globala gruppen har ett vidare perspektiv och försöker få till en standard som ger patientsäkerhet i den värld vi har nu, med en mängd PNA som utförs på alla möjliga ställen av ”vem som helst”. Det mest bisarra var när den franska delegaten plötsligt frågande varför det står i dokumentet att man utför analyser utanför laboratoriet??? Så ni kan förstå vilken intressant diskussion vi hade av och till.

MEN det hela avslutades i samförstånd med ett reviderat dokument som nu ska ut till de olika medlemsländerna för kommentarer!!

Svenska delegationen hade också framgång med att få våra NWIP (new work item proposal) om färgkodning av säkerhetskorkar och provtagningslansetter för kapillärprovtagning. Lansettfrågan är nu föreslagen att man ska arbeta med i ISO/TC76 (Transfusion, infusion and injection, and bloodprocessing equipment for medical and pharmaceutical use) som arbetar med diverse olika förbrukningsmateriel kring provtagning och läkemedelsadministration. Även säkerhetskorkarna har flyttats till den kommittten,(ISO/TC76) med en rekommendation av revidering av ISO 6710:1995 som handlar om vaccumrör för humanprover, och arbeta in vår färgkodningstandard i den, så den blir fullständig. Den sistnämnda är föreslagen att vara ett samarbete mellan ISO/TC 76 och ISO/TC 212 Laboratoriemedicin. Så vi tycker att vi har nått framgång kring detta, det kunde ha blivit nedröstat helt men det var 19 länder som röstade för att ta upp och arbetet med våra förslag!

Under veckan har man också diskuterat en teknisk rapport som ska handla om grundläggande kunskaps- och andra krav kring provtagning och transport, en standard om Bio risk assessment, en flerdelad standard om pre-analytiska rekommendationer för provtagning för molekylärbiologiska analyser och en del till….

Lena_Co_edÄven denna vecka var mycket givande och mina kollegor Ewa Larsson och Kerstin Nordlöf gjorde båda ett mycket bra arbete, tillsammans lyckades vi få fram Sveriges syn i flera av arbetsgrupperna!

Tack för en trevlig vecka, Kerstin och Ewa!

Nedan finns länkar till de olika tekniska kommittéerna inom ISO som detta handlar om. Tveka inte att höra av er om ni undrar något!

Lena Morgan, leg biomedicinsk analytiker, projektledare på SIS (Swedish Standards Institute)

ISO/TC76

http://www.iso.org/iso/home/standards_development/list_of_iso_technical_committees/iso_technical_committee.htm?commid=50044

ISO/TC212

http://www.iso.org/iso/home/standards_development/list_of_iso_technical_committees/iso_technical_committee.htm?commid=54916