Linda och Angelica skriver examensarbete i Italiens gröna hjärta

Detta bildspel kräver JavaScript.

Snart kan Linda Rama och Angelica Sahlin titulera sig biomedicinska analytiker. Efter att ha pluggat de senaste tre åren på biomedicinska analytikerprogrammet vid Karlstad universitet återstår nu bara för dem att slutföra sina respektive examensarbeten. Både Linda och Angelica ville resa utomlands och valde därför att söka till varsitt forskningsprojekt vid Universita degli studi di Perugia. Det beskriver Perugia där de befinner sig just nu som en liten och otroligt vacker medeltidsstad. Regionen Umbrien ligger mitt i Italien och brukar också kallas för ”Italiens gröna hjärta”.

Berätta om era examensarbeten
-Mitt handlar om effekten av att tysta komponenter i NRON komplexet i dendritiska celler som har stimulerats med Aspergillus fumigatus. Detta är viktigt för exempelvis forskning kring immunitet mot svampinfektioner berättar Linda.
-Syftet med mitt arbete är att identifiera molekyler potentiella att påverka konformation och funktion hos indolamin 2,3-dioxygenas (IDO), ett tryptofan-degraderande enzym som är involverat i tumörimmunitet, virusinfektioner och även autoimmuna sjukdomar berättar Angelica.

En dag på labbet börjar oftast från klockan nio till halv tio och fram till allt mellan klockan fyra och åtta på kvällen. Vi labbar helt olika och våra handledare är också väldigt olika. Min handledare är väldigt målmedveten, strukturerad, och en god lyssnare, precis som jag ville ha det berättar Linda. Ibland brister det i kommunikationen vilket har med språket att göra men min handledare är väldigt välkomnande och hjälpsam säger Angelica.

Hur trivs ni i Italien?
-Ett två tre: JÄTTEBRA!
Det är annorlunda i Italien jämfört med Sverige med avseende på landets politiska struktur vilket avspeglas mycket i offentliga aspekter så som vägar, bussar, byggnader ja det mesta. Det är också skillnad på maten, kulturen och människorna. Världens trevligaste människor är nog italienarna!

Har ni några tips till andra studenter som också funderar på att skriva examensarbete utomlands?
-Vi tycker att ni ska sluta fundera, åk! Och eftersom att vi är medlemmar i Vårdförbundet så sökte vi också deras resebidrag och fick 3000 kronor var. Det var verkligen till stor hjälp för oss eftersom att vi inte fick några andra bidrag som t.ex. Erasmus.

 

Läs mer i Linda och Angelicas blogg 

Du som är studerandemedlem kan söka resebidrag om du ska göra din verksamhetsförlagda utbildning eller skriva ditt examensarbete utomlands

 

Vill du gå på Röntgenveckan?

Student broschyr grattis N54A8912Erbjudande för dig som läser till röntgensjuksköterska

Bli studentrepresentant för Vårdförbundet och åk gratis till Nordisk Kongress med Röntgenveckan i Malmö 2015. En röntgensjuksköterskestudent per utbildningsort får möjlighet att delta på Röntgenveckan. Vi står för resa, kost och logi. Först till kvarn gäller- kontakta oss redan idag!

Som deltagare får du:

  • Gå på spännande seminarier och workshops
  • En likarättkurs i mångfald och jämlikhet
  • Träffa framtida kollegor och arbetsgivare
  • Skapa nätverk och knyta kontakter

Årets tema är Personalised imaging

När: 9-11 september i Malmö

För anmälan och mer information kontakta
Anna Karin Ulander, Studenthandläggare på Vårdförbundet

  • annakarin.ulander@vardforbundet.se
  • Telefon: 070- 088 67 81

Läs mer på: rontgenveckan.se

Bli Studentrepresentant för Vårdförbundet

Vill du gå på Röntgenveckan 2015! Vårdförbundet student

Majoriteten av nya sjuksköterskor i Stockholm får minst 25000 kronor i lön

Detta bildspel kräver JavaScript.

Den 24 april samlades sjuksköterskestudenter och andra engagerade sympatisörer i Stockholm, Göteborg och Kalmar för att manifestera och kräva rimliga ingångslöner för nyutexaminerade sjuksköterskor. Flera hundra personer manifesterade runt om i landet och visade därmed sitt stöd för att studenterna ska fortsätta att hålla ihop och inte acceptera några jobb under 25 000 kronor.

Emma Sildén är sjuksköterskestudent och går sista terminen på sjuksköterskeutbildningen i Stockholm. Hon är en av  talespersonerna för ”Inte under 24000 Stockholm” och förklarar hur enormt viktigt det är att manifestera sin ståndpunkt i frågan om lönerna. 

24K STH 2015 Emma Silden

Att kräva rimliga ingångslöner är vårt starkaste verktyg som studenter, eftersom löneutvecklingen är närmast obefintlig när vi väl kommit ut i arbetslivet. Framgångarna för ”Inte under 24000″ är ett resultat av att sjuksköterskestudenter över hela Sverige stått enade kring ett gemensamt krav på rimliga ingångslöner. Att vi håller ihop kring detta lönekrav är viktigare nu än någonsin.

Vad vill ”Inte under 24000 Stockholm” särskilt lyfta fram med årets demonstration?

-Två saker:
Dels vill vi fira. Vår senaste statistik visar att löneupproret verkligen gör skillnad. Majoriteten av de nyutexaminerade i Stockholm har tagit anställning med en lön på 25000 kronor eller mer. Närmare 90 procent ligger på 24000 kronor eller mer. Det är en framgång av historiska mått som vi så klart vill uppmärksamma.
Och dels vill vi visa att kampen fortsätter. Vi ser hur landstingssjukhusen nu går ihop för att hålla nere ingångslönerna på en lönenivå som rådde 2012.  Det är både allvarligt och olyckligt i en tid där sjuksköterskebristen redan är så omfattande och det går helt emot principen om individuell lönesättning. Tanken med detta kartelliknande tilltag är så klart att frånta oss studenter vårt förhandlingsläge och därmed hålla lönerna nere, vilket vi inte accepterar.

Vad betyder den här dagen för dig?
-Pepp, kamp och glädje!

Ditt bästa råd till de studenter som funderar på hur de ska få en rimlig ingångslön?
-Gå på många anställningsintervjuer och sök inte nödvändigtvis drömjobbet direkt. Ta stöd och hjälp av de andra i klassen och nöj dig inte med en lön under 25000 kronor.

 

Studenter på SöS

sösSista besöket på vår VFU-turné gjorde Sofia och Hanna-Marie från Vårdförbundet Students styrelse på Södersjukhuset i Stockholm.
Det slog oss hur alla studenter vi mött under veckan har pratat om problem med att behöva ha så många olika handledare under sin VFU. Att varje dag gå med en ny handledare skapar ingen kontinuitet i utbildningen. Hur ska studentens utveckling kunna bedömas om det är olika handledare hela tiden? Södersjukhuset var inget undantag.
Vad som var glädjande var att Stockholms-studenterna trivdes bra på sin VFU, kände att de fick lära sig mycket, ta ansvar och fick lära sig mycket praktiskt.
Vi är också glada över det positiva gensvar vi fått ute på avdelningarna över våra besök. Det är uppenbart att många studenter har ett stort behov av att prata och reflektera kring sin VFU. Vi hoppas att kunna satsa mer på besök ute i verksamheterna framöver!
På bilden syns Viktor och Hanna som pluggar på Karolinska Institutet till sjuksköterska. Med på bilden är också Hanna-Marie från styrelsen.

Studenter på VFU i Eskilstuna!

Hur trivs du på din VFU? Vad skulle du önska vore annorlunda? Hur fungerar det med dina handledare?
Att den verksamhetsförlagda utbildningen är av hög kvalitet är avgörande för alla blivande sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker.

abdulIdag var vi på Mälardalens sjukhus i Eskilstuna och pratade med studenter om hur dom upplever sin VFU. Att det är spännande att komma ut på sjukhus råder det inget tvivel om. I de lägre terminerna är det en chans att äntligen få känna på vad yrket handlar om. För den som går sista terminen gäller det att knyta ihop säcken, att sluta gapet mellan teori och praktik och bli redo för att kunna jobba självständigt.

Med studenterna i Eskilstuna pratade vi om hur viktigt det är att känna sig välkommen på avdelningen som student, om kontinuitet med handledare och om hur viktigt det är med reflektion.

hannesPå bilderna syns Abdulhakim som pluggar till sjuksköterska och Hannes och Narmin som läser till röntgensjuksköterska.

Skriv gärna om hur DU upplever din VFU, tillsammans gör vi den bättre!

//Ordförande Daniel Larsson och Studenthandläggare Erik Westberg.

erikdaniel

Idag startar VFU veckan

Vi kommer att lägga extra fokus på din verksamhetsförlagda utbildning (VFU) denna vecka. För att träffa er gör vi korta besök till några av de kliniker och avdelningar ute i landet som tar emot studenter. Att arbeta för höjd kvalité på den verksamhetsförlagda utbildningen är en av de prioriterade områden som Vårdförbundet student valt. Vi vill att du delar med dig av dina erfarenheter och berättar:

 

  • Vad tycker du har varit bra med din VFU?
  • Vad önskar du hade varit annorlunda?

 

     Imorgon den 15 april är det internationella yrkesdagen för biomedicinska analytiker!

Vid Umeå universitet träffar vi biomedicinska analytikerstudenterna Marcelina Zygmuntowicz och Martina Lundberg. De är ute på sin första VFU och just nu placerade på klinisk genetik vid cytogenetiken.
-Vi tycker det är kul att få testa och utveckla vårt praktiska arbete och vi gillar att vara här på kliniken och får en inblick i verkligheten. Det som är mindre roligt är att VFU-perioden är så kort och att vi måste kliva upp väldigt tidigt varje morgon säger Marcelina och Martina.

VFU BMA Marcelina Zygmuntowicz och Martina Lundberg (Blonda) umeå GENETIKEN (2)

Biomedicinska analytiker ansvarar för en mängd olika undersöknings- och analysmetoder, och ansvarar för att alla prover analyseras korrekt. Biomedicinska analytikers resultat står för mer än 70 procent av de underlag som krävs för att kunna ställa diagnos och snabbt sätta in rätt behandling.

På cytogenetik får man in prover för analys av större kromosomavvikelser och för analys av numeriska avvikelser i kromosomerna. Som biomedicinsk analytiker vid cytogenetik är en arbetsuppgift att odla celler från t.ex blod eller benmärgsprov. Cellerna tvättas och lyseras och sedan droppas rena kromosomer på preparatglas som färgas. Preparatet scannas in i datorn och en biomedicinska analytiker räknar och analyserar kromosomerna. Analyserna utförs vid misstanke av kromosomavvikelser vid bl.a fosterdiagnostik, leukemiutredningar samt syndromutredningar.
VFU BMA GENETIKEN Marcelina Zygmuntowicz och Martina Lundberg (Blonda) umeå (2)

Sök till nationella styrelsen!

studenternas-arsmöteÄr du intresserad av ett nationellt uppdrag i Vårdförbundet Student? Vill du vara med och påverka våra utbildningar och framtida yrken?

Nominera dig till Vårdförbundet Students styrelse! Uppdraget innebär att vara med och jobba med de frågor som är aktuella för våra ca 10000 studentmedlemmar.

Styrelsen består av fem personer och träffas en gång i månaden i Stockholm. Självklart kommer Vårdförbundet att stå för alla kostnader i samband med mötena.

Förutom att du får chansen att kunna förändra och jobba med de frågor du tycker är intressanta så får du massor kunskap, goda vänner och värdefulla kontakter.

För att kunna söka måste du plugga till sjuksköterska, biomedicinsk analytiker eller röntgensjuksköterska.

Vi vill ha din nominering senast på fredag, den 17/4. Nomineringen ska bestå av en halv A4 där du kort beskriver vem du är. Skicka den till erik.westberg@vardforbundet.se eller anna.karin.ulander@vardforbundet.se

När vi fått in nomineringar så kommer vi att publicera dem på vår hemsida där alla studentmedlemmar senare kommer att kunna rösta fram en styrelse.

Vi ser fram emot att jobba med DIG i styrelsen!

En röntgensjuksköterskestudents reflektioner.

Hanna-MarieDet är inte alltid så lätt att veta skillnaden på de olika yrkena inom vården. När jag sökte till Röntgensjuksköterskeprogrammet visste jag inte mycket, bara att det lät roligt och intressant. Yrket lockade med tekniken och fysiken, och att dessutom jobba med människor gjorde det till en riktig vinnare.

Efter två terminer på Röntgensjuksköterskeprogrammet finns mycket som jag ännu inte upplevt, men jag vill ändå försöka att reda ut några begrepp som kanske förvånar den som inte vet vad en röntgensjuksköterska gör, eller varför denna profession behövs – varför kan inte en sjuksköterska eller undersköterska utöva vårt yrke?

Röntgensjuksköterskans syfte är att med hjälp av modaliteten utföra en undersökning som en röntgenläkare sedan analyserar för att kunna ställa en diagnos. I det här fallet betyder ”modalitet” den utrustning som röntgensjuksköterskan undersöker patienten med, exempel på undersökningar med modaliteter är datortomografi(DT), traditionell röntgen, magnetresonanstomografi(MRT), positronemissionstomografi(PET), mammografi, angiografi, med flera. Med lite mer utbildning kan röntgensjuksköterskan även jobba med ultraljudsundersökningar.

Röntgensjuksköterskor förenklar ibland och använder ord som ”ta några bilder” för att patienten och annan sjukvårdspersonal ska förstå, även om undersökningen är mycket mer än att enbart trycka på en knapp. Vid undersökningen är röntgensjuksköterskan ofta den med mest utbildning i röntgenstrålningens effekter, och ansvarar därför för att den strålning som patienten och övrig personal utsätts för hålls på så låg nivå som möjligt. Röntgensjuksköterskan behöver därför ha både en helhetssyn och ett öga för detaljer för att hela undersökningen ska vara säker.

Röntgensjuksköterska är idag ett legitimerat yrke med skyddad titel, vilket skett relativt nyligen jämfört med läkare och sjuksköterskor. Innan jag tittade närmare på utbildningen trodde jag att det var en specialistutbildning för sjuksköterskor, något jag fortfarande får frågor om. Men nej, på samma tid som du läser till sjuksköterska (sex terminer) kan du också bli röntgensjuksköterska. Utbildningen benämns också som tvärvetenskaplig och kombinerar så vitt skilda ämnen som sjukdomslära och strålfysik.

Röntgensjuksköterskans uppgift och roll i Sverige är relativt unik jämfört med andra delar av världen. En föreläsare berättade att andra länders motsvarande roll inom sjukvården är radiograf, en medicinsk tekniker med mindre kunskaper i hur medicin administreras. Vid deras undersökningar närvarade alltid en sjuksköterska eller undersjuksköterska, och om patienten behövde medicin eller kissade på sig ropade radiografen bara på sin sjuksköterska som fick komma och ”ta hand om det”. Detta går ju inte att föreställa sig här, där röntgensjuksköterskan visserligen inte har lika stora friheter som en sjuksköterska men har kunskap i läkemedelsadministrering likväl som att hantera syrgas och dropp.

Till sist vill jag också nämna några fördomar. Personal inom den konventionella röntgenundersökningen, vilka primärvårdspatienterna oftast kommer i kontakt med, upplevs ofta som sur och grinig. Det är en kall person som beordrar patienten att sitta på ett kallt undersökningsbord bland kalla instrument och maskiner. Det låter ju inte alls trevligt, eller hur?

Min personliga åsikt är att detta beror på att patientmötet är så kort och att vår yrkesgrupp, till skillnad från sjuksköterskan eller läkaren, inte har som främsta uppgift att fråga patienten hur den mår, förhöra oss om hans eller hennes sjukdomshistoria, hur ont hen har eller att administrera smärtstillande. Vi har ett annorlunda fokus i vår arbete, nämligen kvalitén på undersökningen. Det tempo vi behöver ha, som all sjukvårdspersonal, gör att vi ibland inte kan samtala med patienten så länge att vi upprättar en relation. Istället stålsätter vi oss, ber patienten att räta ut sin arm trots att det gör ont, och placera röntgenröret i den vinkel som ger den bästa avbildningen, innan vi lämnar rummet på grund av strålningen. När vi bedömer bilden frågar vi oss inte hur patienten mår, för vi vet redan att hen inte mår bra. Patientens välmående under tiden hos oss är inte vårt mål med undersökningen, även om vi självklart ska se till att hen inte far mer illa än nödvändigt. Istället frågar vi ”är den här undersökningen bra nog för att ge en ide av vad som är fel, så att läkaren kan använda den hitta ett bra sätt att förbättra patientens tillstånd?”

Som den ännu relativt oskyldiga student jag är hoppas jag ändå såklart att jag kan bli den som förändrar denna orättvisa syn på röntgensjuksköterskan som tvär och kall. Alla kan naturligtvis ha en dålig dag på jobbet, men det är synd att en yrkeskår uppfattas så när den förhoppningsvis bara arbetar efter den kod som satts upp tillsammans med övrig personal. Röntgensjuksköterskan är en av pusselbitarna i det stora teamet som patienten behöver för att må bättre. För att pusslet ska gå ihop behövs alla delar, från de fyrkantiga hörnbitarna som är lätta att placera ut till de vågformade med konstiga mönster, för att till slut komma fram till den slutgiltiga bilden av patientens tillstånd.

Håller du med? Har du en helt annan bild av hur det är att vara röntgensjuksköterska? Lämna en kommentar! Jag finns också på twitter @Saltwaterhair.

Hanna-Marie Harr, ledamot i Vårdförbundet Student