Örebrobloggen

Örebrobloggen

Vårdförbundet avdelning Örebro

Att födas som flicka innebär att födas i motvind

av Lämna en kommentar

Att födas som flicka innebär att födas i motvind, att uppförsbacken är brantare och längre och att det grönare gräset aldrig är på din sida av spelplanen.

Flickor tvingas in i äktenskap med okända män, antingen av ekonomiska eller kulturella skäl. 17 miljoner flickor gifts bort innan de fyllt 18 år, varje år. Och det händer inte bara i fattiga länder. Det händer även här hemma i trygga Sverige. Visste du att tusentals barn bortrövats från vårt lands gränser för att giftas bort? Och mörkertalet är stort, exakt hur många flickor det handlar om är det ingen som vet. Den nationella stödlinjen för hedersförtryck öppnade för fyra år sedan och antalet samtal ökar stadigt. Den senaste veckan rapporterade media att nio barn saknas efter sommarlovet, bara i Göteborgsområdet.

44 000 tonårsflickor föder barn. Varje dag. Och så många som 5000 flickor är under 15 år när de genomgår en förlossning. Dagligen! Komplikationer av graviditeter och förlossningar är den vanligaste dödsorsaken i världen bland tonårsflickor. Och varje år genomgår 300 miljoner flickor en osäker abort, ofta med ödesdigra konsekvenser såsom stora blödningar, söndertrasade underliv, svåra infektioner eller död.

Här hemma i Svea Rike arbetar det tredje största partiet för att begränsa och försvåra tillgången till trygga, säkra aborter.

Betydligt färre flickor än pojkar tillåts gå i skolan. 100 miljoner flickor kan inte läsa och två tredjedelar av världens analfabeter är kvinnor.

200 miljoner kvinnor är könsstympade och majoriteten stympas innan de fyllt 15 år. Det är förbjudet i Sverige, men trots det beräknas nära 40 000 kvinnor vara könsstympade i vårt land. Och det pågår idag, i Sverige. Endast 90 fall har anmälts. Men bara två fall har resulterat i fällande domar.

Att födas som flicka innebär att födas i motvind, eller i hård storm.
Att växa upp som flicka innebär en konstant uppförsbacke, ibland i Mount Everest storlek.
Att leva som flicka innebär att din kropp inte är din och att alla andra utom just du, äger rätten att bestämma över den.

Vad är det som gör att världen accepterar att flickor behandlas som lägre stående varelser?

Åsa Mörner

Leg barnmorska

Här kan du läsa om projektet Girl Child Education Fund som är en fond som arbetar för att afrikanska föräldralösa flickor ska få en skolutbildning. De flesta av dessa flickor är föräldralösa på grund av HIV/AIDS, och fonden stöder flickor vars förälder/föräldrar arbetat som sjuksköterskor. Projeket drivs av International Council of Nurses och Florence Nightingale Foundation.

 

Att investera i vården genom att spola ner skattemedel i toaletten

av Lämna en kommentar

För tre år sen ”investerade” regeringen i 600 nya utbildningsplatser på landets specialistutbildningar för sjuksköterskor. Hur man tänkte när ”investeringen” genomfördes är oklart, eftersom det inte ens gick att fylla de platser som fanns innan utökningen. Det verkar som våra politiker väljer att inte förstå. Orsaken till att det fattas specialistsjuksköterskor handlar ju faktiskt inte om att det finns för få platser på våra lärosäten. Det handlar om att det inte lönar sig med utbildning och att villkoren för yrkena är oattraktiva.

Alltså har svenska skattemedel, återigen, satsats på fel häst. Troligtvis har, efter år av larm om kris i vården, budskapet om att svensk sjukvård behöver akut omvårdnad, sjunkit in hos våra beslutsfattare. Även om dess omfattning troligtvis inte begrips. Men VAD som är den absolut främsta anledningen till vårdkrisen tycks alla i Riksdagshuset blunda för. Hur vore det om skattemedlen kunde satsas på rätt häst nästa gång?

Inte nog med att det faktiskt gapar tomma stolar på utbildningarna. Det finns inte heller kvalificerade handledare för att de som faktiskt studerar ska få en gedigen utbildning som motsvarar de krav på kompetens som yrket ställer. Och jag är ledsen att säga det, men det finns ingen snabb väg för att vaska fram erfarna handledare.

För att bedriva utbildningar så krävs dessutom lärare på universiteten och högskolorna. Lärarkåren på ett universitet består av disputerade sjuksköterskor och barnmorskor, professorer och adjunkter. Som lägst krävs en filosofie magister för att få undervisa våra blivande sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Men krisen har sedan länge även nått våra lärosäten och häromveckan tvingades Mittuniversitetet att ställa in ett flertal utbildningar, bla sjuksköterskeprogrammet. Tror ni att sjuksköterskor med behörighet att undervisa på universitet växer på träd?

Nästa gång regeringen ska försöka mota bort vårdkrisen så vore det lämpligt om skattepengarna lades där de verkligen kan göra skillnaden. Nämligen på våra villkor. Annars, kära politiker, så blir era investeringar med våra skattepengar, som att de spolas ner i en toalett.

Åsa Mörner
Leg sjuksköterska, Leg barnmorska
Medicine master och universitetsadjunkt

Vad är ett regionalt skyddsombud, RSO?

av Lämna en kommentar

Jag vill berätta om mitt uppdrag som Regionalt skyddsombud i Vårdförbundet som jag har tillsammans med min kollega Karin Nordén Persson. För att jag tror att det är ett uppdrag som många inte har så stor kunskap om.
Ibland får jag tyvärr höra – Vårdförbundet är väl inget för oss som är anställd hos privat arbetsgivare? Eller – Jag gick ur Vårdförbundet när jag tog anställning hos privat arbetsgivare. Det tycker jag är jättetråkigt att den bilden finns, att Vårdförbundet inte behövs eller inte kan ge bra stöd till medlemmar hos privata arbetsgivare. Det kommer jag förklara vidare, hoppas jag, i denna blogg.

Ett regionalt skyddsombuds uppdrag påminner mycket om uppdraget som huvudskyddsombud. Det utses av den lokala fackliga arbetstagarorganisationen och har till uppdrag att samordna skyddsarbetet på flera arbetsplatser. Skillnaden är att ett huvudskyddsombud verkar inom det område där hen är anställd. Ett regionalt skyddsombud verkar hos flera arbetsgivare, där hen oftast själv inte är anställd, ofta geografiskt avgränsat. I Vårdförbundet avdelning Örebro är det geografiska området Örebro län. Rätten att utse RSO regleras i arbetsmiljölagen, 6 kap. Skyddsombud har funnit i Sverige sedan 1912 och regionala skyddsombud sedan 1949, så alltså ingen ny företeelse.

Varför har vi i Vårdförbundet regionala skyddsombud?

Svaret på fråga kan tyckas självklar: För att säkerställa att fackligt skyddsarbete kan bedrivas även på små arbetsställen utan eget huvudskyddsombud eller skyddskommitté. Anställningen ser idag annorlunda ut för Vårdförbundets professioner mot vad den har gjort tidigare. Andelen privata vårdgivare och bemanningsföretag ökar stadigt och med det blir fler av våra medlemmar anställda där. Vården flyttar allt mer hem från slutenvården, vilket leder till att mer vård bedrivs inom kommunerna. Att möta och stödja medlemmar hos små arbetsgivare kan vara en utmaning. Här kommer de regionala skyddsombuden in, för alla arbetstagare har rätt till säkra, trygga och utvecklande arbeten oavsett arbetsgivare.

RSO uppdragets fokus är på de mindre företagen, där den regionala skyddsombudsverksamheten många gånger är en viktig resurs för arbetsmiljöarbetet, för både anställda och arbetsgivare. I uppdraget ingår att besöka arbetsstället, informera om arbetsmiljöfrågor samt driva på och bevaka att arbetsgivaren uppfyller sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och föreskrifterna. En viktig del av RSO-uppdraget är att aktivera det lokala skyddsarbetet, bland annat genom att jobba för att lokalt skyddsombud utses bland medlemmarna på arbetsstället. Fördelen med att ha ett ”eget” skyddsombud är ju att hen finns på plats just på det aktuella arbetsstället. Att vara skyddsombud på ett mindre företag är dock inte alltid lätt. Därför ingår det i RSO-uppdraget att fungera som stöd och bollplank för de lokala skyddsombuden. Det kan handla om att vara mentor för nyvalda skyddsombud och att rent allmänt finnas till hands för att ge information, besvara frågor och komma med tips och råd. RSO kan också behöva bistå ett skyddsombud rent konkret i komplicerade situationer. Problem som uppstår i arbetsmiljöfrågor ska givetvis i första hand lösas mellan parterna på det berörda arbetsstället. Om det inte lyckas ska RSO hjälpa till med att driva ärendet vidare. Arbetsmiljöarbetet är dock ett lagarbete, där hela den fackliga organisationens samlade styrka, kunskaper och resurser ska utnyttjas.

Arbetar du hos en privat arbetsgivare eller i en kommun som saknar förtroendevald/skyddsombud? Hör gärna av dig till Vårdförbundet avdelning Örebro: info.orebro@vardförbundet.se Jag och Karin kommer gärna ut till din arbetsplats och träffar dig och dina kolleger, så kan vi diskutera hur vi kan stötta er.

 

Vid tangenterna:

Nadya Lehto

Regionalt skyddsombud

I Vårdförbundet avdelning Örebro

Helt sjukt att vi ska behöva försvara rätten till våra egna kroppar!

av Lämna en kommentar

Svenska kvinnors rätt till trygga, säkra aborter är i fara. De bakåtsträvande rösterna som propagerar för en inskränkt aborträtt är, lyckligtvis, i minoritet. Men de som jobbar för att försvåra tillgången till aborter hörs dessvärre tydligt i media och bygger sina antaganden på allt annat än fakta och forskning.

En grundläggande mänsklig rättighet är att äga rätten till sin egen kropp och ha makt över sin sexuella och reproduktiva hälsa. Svensk abortlagstiftning är väl utformad och utvärderas kontinuerligt av de professioner som har kompetens inom området. Den medicinska expertisen är överens. Sverige har en välfungerande abortlag som ger hälsomässiga fördelar för landets kvinnor.

Trots den enade expertisens kunskap kring sexuell och reproduktiv hälsa, så förs en debatt på politiskt nivå om att begränsa kvinnors möjligheter till abort. Argumenten för en inskränkt aborträtt baseras på ovetenskapliga antaganden och känsloyttringar, och har inte någon som helst verklighetsförankring eller koppling till vad forskning visar.

Trots detta så fortsätter debatten. Kvinnor som önskar avbryta sin graviditet är välinformerade och fattar de beslut som är rätt för just henne själv. Men politiska krafter med Sverigedemokraterna i spetsen vill införa någon sorts ”myndighet” som ska överpröva kvinnans egen vilja och rätt.

De flesta aborter i Sverige är så kallade tidiga avbrytanden. Men i vissa fall sker ett beslut om en abort en bit in i graviditeten, något som kan grunda sig i kvinnans fysiska eller psykiska hälsa, att hennes menstruation är oregelbunden och en graviditet har inte konstaterats tidigare, att en situation i livet fått kvinnan att ändra sig eller att en avvikelse, exempelvis grav missbildning har konstaterats på fostret vid ett tidigt ultraljud, tex KUB. OAVSETT anledning, så är det kvinnans val.

Men vissa politiska partier (Läs: SD) vill alltså att någon instans ska överpröva kvinnans beslut från graviditetsvecka 12. Ett beslut som kvinnan ju redan har fattat. Om henne själv.

Till vilket syfte ska kvinnans beslut överprövas?

  • Ska kvinnans kunna nekas abort?
  • Ska en myndighet i sådana fall tvinga landets kvinnor att genomgå potentiellt riskfyllda graviditeter och förlossningar och föda oönskade eller skadade barn?
  • Ska dessa kvinnor, alltså de som nekas abort, i sådana fall låsas in under återstoden av graviditeten så att de inte försöker avbryta på egen hand genom att exempelvis spruta in gift i livmodern eller peta in vassa föremål i underlivet? (som verkligheten ser ut i länder med strikta abortlagar eller totalförbud)
  • Eller är ”myndigheten” endast till för att bromsa så att aborten blir framskjuten och måste genomföras senare i graviditeten? Till vilken nytta är det?

Ytterligare en ytterst intressant fråga är; vem eller vilka ska den överprövande ”myndigheten” bestå av?

Att samma parti dessutom driver frågan om att barnmorskor ska ges rätt att vägra delta i aborter och faktiskt inte ens behöva delta i undervisning om abort under sin utbildning är inte bara provocerande utan också som ett hårt slag i ansiktet på de kvinnor som söker vård för att få råd och stöd.

Vårdförbundet och den övervägande majoriteten av landets legitimerade barnmorskor och sjuksköterskor som arbetar inom kvinnosjukvården tar starkt motstånd mot dessa inhumana förslag. Vi stödjer nuvarande abortlagstiftning och är stolta över att kunna bistå kvinnor med medicinskt och emotionellt stöd genom livets alla skeden.  Och detta inkluderar aborter. 

Tillgång till säkra aborter räddar liv!

Åsa Mörner

Legitimerad barnmorska och sjuksköterska

Förbundsstyrelseledamot Vårdförbundet

Avdelningsstyrelseledamot Vårdförbundet Örebro

 

Beredskapen ersätts av arbetstid

av 1 kommentar

Resursbrist och brister i patientsäkerheten har lett till att ambulanssjukvården har blivit tvungna att växla in beredskap till arbetstid.

Att beredskapen försvinner har föregåtts av ett arbete där både Vårdförbundet och arbetsgivaren under flera år jobbat med frågan om att ha arbetstid istället för beredskap.
En av anledningarna är att antalet ambulanser kvällstid inte räcker till, och inställelsetiden är för lång vid beredskap.
Det har lett till resursbrist som i värsta fall kunnat leda till patientskada pg a att inga ambulanser finns att tillgå.

Vid samtal med arbetsgivaren anser de att beredskap är ett sätt att utnyttja sin personal, och att man inte är en attraktiv arbetsgivare.
Som sjuksköterska på ambulansen i Örebro arbetar vi varannan helg, rotation mellan dag och natt och i perioder är arbetet väldigt intensivt och möjligheten att ta rast uteblir. Fram till idag har vi därtill haft beredskap på schemat vilket inneburit ytterligare arbete utanför ordinarie veckoarbetstid.

Både fack och arbetsgivare är nöjda med förstärkning av resurserna och förbättring av villkoren.

Vi hoppas att fler verksamheter med beredskap i Regionen ser över sin verksamhet där beredskap tillämpas och förbättrar villkoren även där.

 

Hans Nilsson
Huvudskyddsombud
Vårdförbundet avdelning Örebro

 

 

Är du en övervintrad Flåårence?

av Lämna en kommentar

Jag arbetar viss del av min tjänst på en operationsavdelning på ett stort sjukhus i länet och resten på Vårdförbundet. För att underlätta schemaläggningen tar jag oftast helgpass. Där är arbetstiden 7:30-14 med beredskap till 07:00 dagen därpå. Jag har hittills aldrig fått gå hem kl 14:00 utan blir kvar på beredskapen. Är detta då en oförutsedd händelse? NEJ, Inte enligt mig i alla fall.

Eller som min kollega uttryckte det, i värsta fall träffar jag nattpersonalen på anestesin när jag kommer, dag- och kvällspersonalen under arbetspassen och sedan kommer nattpersonalen tillbaka, Innan jag fått gå hem! Då känns det orättvist. Visst, det är ju frivilligt att välja var man arbetar och visst är det så, jag säger inte att jag inte kan arbeta på min beredskap, jag säger bara att jag jobbar för att jobba på min arbetstid! Som de flesta andra i detta land. Jag gillar förutom övertidsarbetet min arbetsplats och arbetskamrater!

Beredskapsbegreppet som egentligen hör ihop med handlingsberedskap för samhällets eventuella tänkta katastroflägen (brand, olyckor, krig och annan katastrof), finns i vården och hänger sig envist kvar. Jag kan förstå att det används för oförutsedda händelser som man inte kan planera som ex akuta kejsarsnitt eller andra akuta operationer, men att det, som på vissa arbetsplatser används som planerad övertid. Det köper inte jag!

Beredskapstiden är som ni kanske vet utöver arbetstiden. Min arbetstid är 40 tim/vecka och utöver det har jag beredskap. Arbetar du din vanliga arbetstid samt på din beredskap? Vad blir din veckoarbetstid då? Hur mycket övertid har du? >200 tim? Ur hälsoperspektiv är detta heller inte bra då möjligheten till vila och återhämtning försämras Är övertiden på frivillig basis eller måste du arbeta övertid då det ingår i beredskapen?.

Vårdförbundets kongress beslutade att arbeta för en reglering av beredskap samt att försöka förbättra villkor vid eventuell beredskap.  Hur kommer vi vidare? Vi måste alla på våra arbetsplatser arbeta för en god arbetsmiljö och hälsosamma arbetstider. Lyft frågan på APT, samverkan och medarbetarsamtal! Blir du kvar länge på din beredskap, ska du skriva avvikelse?! Är du på topp efter ett arbetspass på >12 tim? Troligen inte…

Förekommer mycket beredskap eller arbete på beredskap på din arbetsplats? Vi på Vårdförbundet, avdelning Örebro vill gärna höra hur NI har det och vad era tankar är för just er arbetsplats.

Helena Nyrén
Styrelseledamot avdelning Örebro
Operationssjuksköterska

En höna av en fjäder, partipolitik av partipolitisk obundenhet.

av

I SVT´s Duellen debatterade Ulf Kristersson (m) och Stefan Löfven (s) om situationen i svensk sjukvård. Inbjuden till studion fanns legitimerade sjuksköterskan Alexandra Lyssarides som beskrev sin och kollegornas arbetssituation på akutmottagningen i Linköping. Alexandra, som också är fackligt förtroendevald på sin arbetsplats, beskrev hur en normal arbetsdag kan se ut och berättade att hon är orolig över hur hon och många andra sjuksköterskor ska hålla ett helt yrkesliv.

Tyvärr ingen ovanlig beskrivning utan snarare tvärtom. Troligtvis hade de flesta av Alexandras kollegor gett en snarlik bild av sin arbetsplats om de hade varit inbjudna till studion. Och eftersom Alexandra också är förtroendevald och skyddsombud så är det ganska självklart att hon talar för vad just merparten av kollegiet upplever på akuten i Linköping. Att vara förtroendevald innebär att du för dina kollegors talan. Att bli förtroendevald på sin arbetsplats är precis som ordet säger: ett förtroende som man fått av sina arbetskamrater, ett uppdrag man väljs till av kollegorna. För dig som inte vet vad det innebär att vara förtroendevald för Vårdförbundet kan du läsa mer här.

Vårdförbundet är ett fack- och yrkesförbund som är partipolitiskt obundna. Vi har 114 000 medlemmar och arbetar bla för :

• Utveckla vården och göra den säker
• Arbeta för en personcentrerad vård
• Arbeta för ett hållbart yrkesliv
• Arbeta för högre löner

Självklart bedriver vi politik. Men vår politik har inte koppling till ett visst parti eller ett block. Kanske vore det optimala att kunna plocka russinen ur kakan och använda delar från många olika partiers vårdpolitik för att uppnå det vi strävar efter. Men oavsett, så ska du som medlem känna dig välkommen i vår organisation så länge du känner tillhörighet med vår stadga och etik som du kan läsa här.

Tyvärr tycks en okunskap kring just fackligt förtroendevalda för Vårdförbundet föreligga hos vissa. SVT kritiserades hårt efter att sjuksköterskan Alexandra Lyssarides beskrivit sin och kollegornas vardag eftersom hon borde presenterats som förtroendevald för Vårdförbundet utöver sin sjukskötersketitel. Kan hålla med om att det hade varit lämpligt. Att presentera Alexandras roll som förtroendevald hade gett en ännu tydligare bild av det som beskrevs eftersom man då förstått att Alexandra inte bara beskrev det hon upplevde själv, utan också något som många andra upplever. Dessutom med ett förtroende hon fått av sin arbetsplats.

Men att det skulle vara en partipolitisk fördel eller nackdel för Kristersson eller Löfven opponerar jag starkt emot. Det fanns inget partipolitiskt i Alexandras uttalanden och det finns inget partipolitiskt i att vara förtroendevald för Vårdförbundet.

Men tydligen har det grävts djupare i Alexandras sociala medievärld. Och det visar sig, hör och häpna, att Alexandra har skrivit något på Twitter för 3 år sedan som kan tolkas som blockpolitiskt (var hon ens förtroendevald då?)

Precis som att det skulle vara något konstigt med att våra 114 000 medlemmar går till vallokalerna, diskuterar politik i kökssoffan eller yppar något positivt eller negativt om ett partipolitiskt förslag. För precis som i hela vårt land, så finns partisympatier av alla kulörer i Vårdförbundet. Människor som jobbar i vården har olika partisympatier, precis som snickare, ingenjörer och lärare har. Men det betyder inte att uppdraget för Vårdförbundet eller att själva förbundet är partipolitiskt. Vi har t.o.m många medlemmar som arbetar politiskt och kandiderar för olika partier. Du kan läsa mer om olika medlemmars partiengagemang på Vårdfokus hemsida.

Men eftersom vi har många kloka medlemmar så vet de flesta att ett uppdrag i Vårdförbundet och den personliga partipolitiska åsikten kan vara två skilda saker. Precis som förtroendevalda sjuksköterskan Alexandra Lyssarides vet och uppvisade med tydlighet i SVT.

Om den inbjudna sjuksköterskan faktiskt inte var sjuksköterska eller om hon gav en osann beskrivning av situationen på akuten i Linköping så hade det funnits skäl att kritisera SVT. Men nu tycks det ha blivit en höna av en fjäder. Som har sin grund i okunskap.

Åsa Mörner
Politisk men partipolitiskt obunden förtroendevald styrelseledamot i Vårdförbundet

Uppföljning av sommaren!

av

Nu har sommaren, så smått, börjat övergå i höst och då brukar det vara på sin plats att följa upp hur sommaren var. Blev det som planerat? Blev det förändringar i sista stund? Eller vändes all planering upp och ner redan första veckan? Här kommer några tips på frågor som det kan vara bra att fundera över.

Nu när vardagen åter börjat lunka brukar det alltid vara dags för att följa upp sommaren i olika forum. Är det inte på samverkan så kan det vara på APT eller runt bordet vid eftermiddagsfikat.

Vad är då bra att tänka på när man ska följa upp något?

En sak kan vara att titta tillbaka på de dokument och den information som kom inför sommaren. Stämde den överens med resultatet? Blev sommaren som det var planerat?

En annan sak kan vara att fundera över om planeringen satte igång i tid, eller om det finns anledning att börja tidigare inför nästa sommar.

Ytterligare en del som är värdefull att titta på är hur personalen och kollegorna upplevde sommaren. Var det extra stressigt? Var det extra lugnt? Var det vissa delar i uppdraget som inte hanns med? Var det patienter som föll mellan stolarna? Varför blev det i så fall så? Diskutera och analysera och kom kanske med några konkreta förslag på hur ni kan göra till nästa år.

Är du dessutom förtroendevald kan du begära ut information, enligt medbestämmandelagens §19, hur sjuktalen sett ut över sommaren. Inte på personnivå, men som helhet. Har det varit extra många sjukskrivna? Finns det naturliga orsaker till det, eller finns det delar i arbetet som påverkat och vad kan i så fall göras för att förhindra att det händer fler gånger?

Det finns säkert massor med ytterligare idéer om hur ni kan följa upp sommaren på det ställe där du jobbar. Prata med dina kollegor, din förtroendevalda och din chef så att ni tillsammans kan utvärdera sommaren och ta med er den inför nästa sommarplanering.

Marcus Folkö Müntzing
Huvudskyddsombud
Vårdförbundet avdelning Örebro

Politikernas placebo kan inte bota

av

Sjukvården har seglat upp till en förstaplats när det gäller vilka frågor väljarna anser vara viktigast inför valet. Vallöftena duggar tätt. Den ena efter den andra kommer med nya utspel om hur vården ska bli jämlik, att arbetsmiljön ska förbättras och att vårdköerna ska försvinna.

Precis som inför valet 2014 med andra ord.

Vårdkrisen har hängt med länge nu. Som en envis, molande tandvärk har den gnagt sig fast, ända in i benmärgen. Läge för en rotfyllning sedan lång tid tillbaka. Men de vallöften som gavs 2014 har ännu inte uppfyllts. Eller åtminstone inte lett till att fler vårdplatser kunnat öppnas. För krisen är numera avgrundsdjup och det kommer att ta lång tid att ta vården upp till en välfungerande nivå igen.

Vårdplatser och vårdköer. Flitigt använda ord av våra politiker. Kanske dags att byta ut dem mot brist på rätt villkor istället. För den verkliga orsaken till att avdelningar fått stänga och att köerna växt sig milslånga har ju faktiskt en orsak. Som stavas VILLKOR.

Det krävs ett statligt övergripande krafttag för att fylla igen hålet. Inga små kommunala eller regionala skvättar som dunstar bort en månad efter valet.

Nu vill vi inte ha fler meningslösa satsningar som inte leder någonvart. Inga fler tandlösa löften eller onödiga skrytbyggen. Vi vill ha löften som löser krisen. Vi vill ha medicin som botar, inga verkningslösa sockerpiller!

Åsa Mörner
Leg sjuksköterska och leg barnmorska

Med eller utan rosa fjädrar, glitter och regnbågsfärger

av

Rosa plymer, vajande flaggor och mer eller mindre provocerande jippon. Varför ska vi som fack- och yrkesförbund engagera oss i Pride? Det borde väl inte vara vårt uppdrag, vad har det med lön, villkor och arbetsmiljö att göra?

Faktiskt hur mycket som helst.

Vi arbetar med att du som anställd ska må bra på din arbetsplats. De allra flesta arbetsgivare har en värdegrund som beskriver att ingen ska kränkas eller särbehandlas. Men trots det så är det många som inte vågar vara öppna på sina arbetsplaster med vem de egentligen är och vilken sexuell läggning de har. Enligt en EU-rapport så är det tom så många som 80 %! Orsaken är att man är rädd för att utsättas för kränkande beteenden och särbehandling.

Vem som helst kan förstå att det är ohållbart att leva ett dubbelliv; att behöva upprätthålla en fasad och vara en annan människa än den du egentligen är bara för att du är på din arbetsplats. Till slut finns ingen ork kvar och kanske tvingas man att säga upp sig eller sjukskrivas pga att all energi går åt för att leva ett låtsasliv.

Ett stort ansvar ligger såklart på arbetsplatsens ledning. Hur ser attityden ut, hur snackas det i fikrummet och hur mycket får man sticka ut utan att anses vara obekväm? Men vi har alla ett eget ansvar för hur vi behandlar våra arbetskamrater.

Självklart avspeglas kollegiets attityder också på hur vi bemöter våra patienter. Om vi inte kan acceptera vår egen kollega för den hen är, så är risken överhängande att patienten inte heller bemöts på ett humant sätt.

Allvarligt. Det handlar inte om rosa fjädrar eller glittriga platåskor. Det är 2018 nu. En människa är en människa. Kärlek är kärlek. Tillsammans hyllar vi mångfald, olikheter och rättigheter. Det ska vara en självklarhet att du får vara dig själv oavsett din identitet och oavsett vem du älskar. Inte bara på din fritid utan även på jobbet.

Och därför är det en självklarhet att Vårdförbundet är delaktiga och engagerade i Pride.  Med eller utan fjädrar, glitter och regnbågsfärger.

Åsa Mörner
Leg sjuksköterska och barnmorska
Styrelseledamot avd Örebro
Förbundsstyrelseledamot Vårdförbundet