Favorit i repris - om villkoren i vården och löneutveckling samt varför våra medlemsgrupper säger upp sig.....

Blogginlägg på samma tema som detta publicerades redan i april 2017 – Är det Mission Impossible? Eller går det att vända spiralen? och sen igen i maj 2017– Bättre värderade + minskad övertid = Bättre arbetsmiljö och attraktiv arbetsplats och igen gällande semester och bemanning i juni 2017– Läget? De é stabilt…

Under de år som Avdelning Västmanland har haft blogg så har flera blogginlägg skrivits på samma tema och nu är vi inne i en spännande period med förhoppningsvis en ny HÖK på väg där Vårdförbundet har tagit fasta på att det måste bli bättre för våra medlemmar. Vårdförbundets förhandlingschef Annelie Söderbergs avtalsblogg hittar du här. Här kan du följa förhandlingarna med ny HÖK mellan Vårdförbundet och SKR.

Observera att dessa inlägg skrevs innan vi visste om att en pandemi var på väg.

Jag hittade även ett gammalt blogginlägg som jag inte har publicerat hittills som skrevs i april 2016 men läste igenom det och det är fortfarande aktuellt.

Är det inte dags att reagera nu?

Läser och hör dagligen om olika oegentligheter om sker inom sjukvården i Sverige. Och om jag ska vara riktigt ärlig så börjar jag tröttna.

• Tröttna på att politiker och tjänstemän inte förstår vår vardag utan tror att vem som helst kan göra vårt jobb.

• Tröttna på att chefer inom vårt landsting inte har en aning om vad sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker eller röntgensjuksköterskor gör inom ramen för vårt yrkesansvar och vår legitimation.

• Tröttna på att alltid behöva försvara mitt/vårt yrkesansvar för oförstående individer både i vården och utanför.

• Tröttna på att media, chefer, politiker m.fl. lägger över bristen på kompetent, utbildad och erfaren personal på att vi bara vill ha högre lön.

Ja vi vill ha högre lön.

Vi har akademisk utbildning med mellan 3-5 års högskoleutbildning i bagaget beroende på vilken inriktning vi valt inom vårt jobb. Vi får betala vår specialistutbildning själv eller få kontrakt med studielön via arbetsgivaren där man binder sig på X antal år att kvarstanna inom enheten som betalar, utan möjligheter att förhandla sig till högre lön vid avslutad utbildning och utan möjlighet att kunna byta arbetsgivare. Man får samma arbetsuppgifter som tidigare, och om man har otur till samma lön, och med en specialistutbildning som inte utnyttjas av arbetsgivaren.

Men vi vill också ha:

• bra arbetsmiljö,
• rimliga arbetstider,
• tid för återhämtning,
• trygg anställning,
• ett hållbart yrkesliv till pensionen,
• möjlighet till utveckling,
• uppskattning för vår profession,
• påverkansmöjligheter,
• samverkan m.m.

Allt som vem som helst som har en anställning vill ha det vill också vi ha.

Idag så sker många av besluten gällande våra professioner utan medverkan av fackliga företrädare/skyddsombud. Samverkansavtalet är bara ett dokument som finns på ett papper och är inte förankrat i vardagen hos medarbetare, chefer, verksamhetschefer och politiker.

Riskbedömningar görs av ansvarig verksamhetschef utan medverkan av fackliga företrädare/skyddsombud eller medarbetare.

Arbetsmiljön är under all kritik med långa arbetspass, inbeordringar på grund av brist på personal, en arbetstidslag som inte följs gällande dygn- och veckovila, stängda vårdavdelningar, minskade vårdplatser, kompledighet och flexledighet som aldrig kan tas ut, semester som inte blir godkänd.

Scheman läggs så att personalen kan önska sitt ”drömschema” men det blir sällan uppfyllt utan ändras så att förutsättningarna för återhämtning mellan arbetspass minskas. Scheman läggs utan kunskap om schemaläggning och utan kunskap för hur kroppen påverkas av hur turer placeras i schemat. Senaste forskningen gällande återhämtning och schemaläggning tas inte i beaktande gällande att arbetsturer ska läggas så att de följer det naturliga dygnet (dagtur, kvällstur, natt med återhämtning).

Vi vill kunna arbeta till pension utan att behöva gå ner i tid för att orka med vardagen utanför arbetet samt hinna återhämta oss mellan arbetspassen.

Vi vill ha möjlighet till AST- akademisk specialisttjänstgöring, att kunna specialisera oss inom vårt yrke med samma avtal som gäller då vi har en anställning och utan att behöva binda oss till arbetsgivaren under viss tid efter utbildningens slut.

Specialistutbildning så vi klarar de krav som finns för våra arbetsuppgifter. Vi ska se till att vården som vi bedriver blir patientsäker, evidensbaserad och bedrivs utifrån de riktlinjer som finns.

Och vet ni ibland så önskar vi uppskattning från chefer, politiker, media och inte bara från patienter och anhöriga eller kollegor.

Elisabeth Berglind

Specialistsjuksköterska i psykiatri

Facklig företrädare/skyddsombud Vårdförbundet

Styrelseledamot Vårdförbundet avd. Västmanland