Internationella kvinnodagen 8:e mars 2025
Vårdförbundet står inför en ny avtalsrörelse nu 2025 och det framgår tydligt att avtalsrörelsen har jämställdhetsperspektivet nu är i fokus. Utgångspunkten är att få till en hälsosam arbetsmiljö för våra yrkesgrupper som leder till utvilade medarbetare som kan fatta kloka och välgrundade beslut. Detta går på många sätt hand i hand, det välfungerande jämställdhetsarbetet och ett välfungerande arbetsmiljöarbete bidrar till jämställda och hälsosamma arbetsplatser. Däremot ser vi att en hel del arbetsgivare behöver göra ett arbete utifrån sin personalpolitik för att kunna möta upp behovet att få med jämställdshetsperspektivet i frågan.
När 8:de mars blev internationella kvinnodagen var en av en anledningarna att se till at kvinnorna skulle få rösträtt men också att belysa de olika förutsättningar de olika könen har i samhället och på arbetsplatserna. Jämställdhetsmyndigheten är den myndighet vi har i Sverige idag som arbetar för att analysera hur Sverige lyckas eller inte med jämställdhetsarbetet och vilka eventuella åtgärder som behöver vidtas.
Den svenska arbetsmarknaden är tydligt könssegregerad. Bara 20% av alla kvinnor och 17% av alla män arbetar inom yrke med jämn könsfördelning. De allra flesta arbetar alltså i ett yrke som domineras av det egna könet. Könssegregeringen har minskat något över tid och det beror framför allt på att kvinnor har sökt sig till tidigare mansdominerade yrken som kräver högre utbildning.
För att utjämna könssegregeringen skulle mer än hälften av alla som arbetar behöva byta yrken.
Kvinnor och män ska ha lika möjlighet till ekonomisk självständighet, kvinnor och män ska kunna försörja sig själva och eventuella barn och ses som individuellt ansvariga för sin försörjning.
Vi lever i en orolig tid med svaga ekonomiska resurser, lönestrukturerna utvecklas till större skillnaden mellan kvinnor och män. Idag den 4/3 2025 sattes lön hela dagen för året och kvinnor arbetar gratis från 16.12 medan våra manliga kollegor får betalt fram till 17.00. I Sverige tjänar män mer pengar än kvinnor, när inkomster räknas samman och skatter och avgifter är betalda så har män i genomsnitt 6800 kronor mer kvar att leva på varje månad (2023) På livslön blir det 6 miljoner kronor i inkomstgap. Skillnaderna beror främst på att kvinnodominerat arbete undervärderas genom lägre löner och sämre arbetsvillkor än i motsvarande mansdominerade yrken. Kvinnor har lägre genomsnittliga löner och lägre pension än män. Kvinnor lönearbetar även färre timmar än män gör och utför samtidigt mer obetalt arbete i hemmet. Män har i sin tur ett större ägande och sparande än kvinnor och har därmed högre kapitalinkomster. Det är om nu viktigare än någonsin att se över den politik som ska drivas för att vårdförbundets medlemmar ska kunna ha ett hälsosamt arbetsliv såväl som dräglig pensionen samtidigt som mat ska sättas på bordet och hyran betalas.
Det kan inte vara rimligt att yrken som domineras av kvinnor till exempel inom vård och omsorg ska i genomsnitt ha lägre lön och sämre arbetsvillkor än mansdominerade yrken. Löneskillnaden ligger på 10% och har varit i princip oförändrad sen 2019.
Kvinnor uppger i högre utsträckning än män att de har problem med sin hälsa. Det gäller bland annat psykisk ohälsa som ökar bland flickor och yngre kvinnor. Samtidigt som kvinnor rapporterar en sämre hälsa dör fler män än kvinnor av självmord, i olyckar på arbetsplatsen, i hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Några förklaringar till skillnaden kan vara normer kring kön påverkar i vilken grad män och kvinnor söker vård, vilken diagnos de får och vilken behandling som erbjuds.
Jämställdheten går bakåt globalt, inte framåt. Vem vill bli gravid och sätta ett barn till världen när din möjlighet att uppnå samma ekonomiska trygghet inte finns som männen har i samhället. Detta ser vi redan med rekordlåga födslotal. Allt hör ihop, vilket medför stora problem i samhället när redan analyserna påtalar att vi har och kommer få än större problem med att bemanna samhällsviktiga funktioner så som skola, omsorg samt hälso- och sjukvården
Vårdförbundets medlemmar är ett stort nav i den svenska hälso- och sjukvården och så vill Sverige att det ska se ut. Med våra kompetenser tar vi emot dig när du föds, håller dig i handen när du dör och däremellan står beredda när du är sjuk. De gånger som krav och resurser är i balans finns stora möjligheter för att kunna ge en jämställd och god vård. Där är vi inte idag, däremot finns där kompetens, vilja och engagemang för att kunna genomföra sitt arbete och därmed ge god vård. Det är resurserna som måste till, att värdera och inse vikten av arbetet.
Vad uppmanar jämställdhetsmyndigheten oss att åstadkomma för att nå ekonomisk jämställdhet? Jo vi behöver
- Motverka den könssegregerade arbetsmarknaden
- Höja status och löner inom kvinnodominerade yrken
- Förbättra arbetsvillkor och arbetsmiljö inom kvinnodominerade yrken
- Föra ett effektivt arbete mot sexuella trakasserier och diskriminering i arbetslivet
- Ta hänsyn till jämställdhetsperspektivet vid utformandet av insatser och reformer
- Analysera reformer som är till synes könsneutrala, men som påverkar jämställdheten negativt, till exempel skatte- och pensionssystemet.
Kan vi partsgemensamt göra denna välbehövda förflyttning inom jämställdhetsfrågan? Skulle ansvariga politiker och tjänstemän inom de kvinnodominerade sektorerna landa i att det är bara de som måste ta ansvaret för frågan vill självklart vi parter på arbetsmarknaden bidra till att samhället blir mer jämställt.
Ingrid Edman ordförande avd Västmanland, barnmorska
Linda Engström, styrelseledamot avd Västmanland, barnmorska
Tid för säker vård
Förtroendet för vårdpolitiken sviktar och många oroar sig för att inte få vård i tid. Inför valet 2026 presenterar Vårdförbundet fyra reformer för en hållbar och säker vård.
Lås våra förslag!