I en ambulanssjuksköterskas skor

Skrivet av Gästbloggare

25 juni 2018

Örebrobloggen

Jag har gått i ganska många skor. Jag har klivit i distriktssjuksköterskors, psykiatrisjuksköterskans, akutsjuksköterskans, operationssjuksköterskans, anestesisjuksköterskans, sjuksköterskan på kirurgisk vårdavdelning, röntgensjuksköterskans och kanske några fler skor. 

Men jag har aldrig åkt ambulans.

Ärligt, jag har känt att det varit lite läskigt. Lite för nära andra människors olycka. Men så träffade jag Hans på vårdförbundet som erbjöd sig att ordna en dag i ambulanssjuksköterskornas skor, och då var det dags.

Det är dagen för studenten i Örebro och liv och rörelse över stan. Jag sluter upp med Anders och Rebecca lagom till morgonmötet i ambulansens lokaler där de som inte är ute på uppdrag samlats bakom luckan på en ambulans för dagens uppdateringar.

Så småningom dressad i kårens kläder, som för övrigt bara finns i herrstorlekar , blir jag väl insatt i var och hur utrustningen finns i ambulansen. Obesvärat sittande på huk över akutväska, barnväska och diverse andra verktyg syns det tydligt att arbetsmiljön ofta kräver smidiga sjuksköterskor. Jag hade själv troligen inte kommit upp från den positionen..

Min bild av ambulansen som en rullande akutmottagning blir bekräftad. Mycket går att lösa och dokumentera redan i ambulansen. Och det är klart att det underlättar att det nu finns iPad på plats för dokumentation i bilen. Även om information sen måste föras över till akutens system på plats.

Även bland ambulanssjuksköterskorna finns det de som är erfarna och de som nyss börjat. En del jobbar extra under studier. Samtalet går en del kring hur man hittar formerna för en trygg arbetsmiljö och patientsäkerhet. Klart är att pressen blir stor när man som ganska ny står inför tuffa , snabba beslut där det handlar om andra människors liv. Då vill man helst ha en rutinerad kollega vid sin sida.

Denna soliga dag i juni finns tid för en salladslunch vid Grythyttemöblerna i prånget mellan ambulanslokalerna och administrationens barack. Goda kollegor som kommer in på funderingar om arbetstider, löner och framtid.

Vi hinner med några utryckningar av blandad karaktär. Lugna och trygga trots att adrenalinet ibland säkert sätter fart. Och väl på plats hos patient handlar det om att snabbt bilda sig en uppfattning om situationen. Att snabbt lyckas kommunicera, skapa förtroende. Och hitta en lösning som är bra för just denna patient. Och så ett lugnande ord till anhöriga.

Vilken vårdnivå som är rätt är inte alltid självklart. Och på prio två larm handlar det ibland om att lotsa patienten in i vården där det är mest lämpligt. Ibland är det en tid på vårdcentralen. Med mitt politiska öga och en fot i närsjukvården ser jag att här finns mer saker att jobba med för att vården ska bli bättre på att använda resurser optimalt.

En trevlig dag med insyn i en viktig verksamhet som jag tror de flesta medborgare tar för given och har stort förtroende för.

-Var det så läskigt då? Nej, inte alls, bara professionellt. Men jag är glad att jag lämnade innan eftermiddagens utryckning i samband med en akuttransport!

Stort tack till Anders, Rebecca, Jonatan och alla er andra för ert engagemang!

Anna Ågerfalk

Oppositionsråd (L)

Följ avdelning Örebro i sociala medier!