Missbruket av skyddsarbete och ”samhällsfarlighet” måste upphöra

På tisdag den 11/6 kl. 11.00 skulle vi på operationskliniken Köping ha varit en del av den eskalerande vårdkonflikten och gått ut i strejk. Vi är en dagkirurgisk enhet – för övrigt en av Sveriges mest effektiva och högproducerande – som inte bedriver akut verksamhet, dock viss planerad subakut. Här är alltså alla operationer planerade och kan således planeras om. Akuta operationer handhas i Västerås, som därför självklart inte tas ut i strejk av patientsäkerhetsskäl. Region Västmanland har utmärkt sig, genom att sedan konflikten blev en realitet den 25/4, ha skickat in 21 förhandlingar om samhällsfara, vilket är flest i Sverige.

Vår hälso- och sjukvårdsdirektör Lars Almroth upprepar, tillsammans med SKRs Ulf Olsson, konstant att vi är samhällsfarliga om vi går hem när vår arbetstid är slut och om vi vägrar jobba extrapass. Därmed har man erkänt att hela vårdapparaten är uppbyggd på övertid. Dessa uttalanden har nu under sex veckors konflikt tillåtits upprepas som ett mantra i media – i princip utan motfrågor.

Igår fick Lars Almroth vatten på sin kvarn när han lyckades stoppa att färre än 90 personer, 4,2% av vårdförbundets medlemmar i Västmanland, skulle gå ut i strejk. Det är betydligt färre än regionens utannonserade behov av hyrsjuksköterskor för att klara årets sommarbemanning.

Under covid var det inga problem att stänga ner operation i Köping. Vi har dessutom alltid stängt fyra veckor varje sommar, och det är uppenbart inte heller patientfarligt eftersom man då styr över all vår subakuta verksamhet till Västerås. Det anses inte heller patientfarligt att akuten i Köping ska stänga nattetid. Ett politiskt beslut taget på Lars Almroths egna underlag. I sommar finns risk att HIA (hjärtintensiven) i Köping är stängt ett antal veckor på grund av personalbrist. Är det patientfarligt?

Men tack ändå Lars Almroth! Vi är glada att du äntligen ser att vi är så oumbärliga att vi till och med fråntas strejkrätten. Den där rätten som alla fackförbund har enligt den svenska modellen. Det betyder såklart att vi kan förvänta oss att vi i årets förhandlingar får en sådan förbättring av arbetsmiljön att våra sjukskrivningstal på 7,8% minskar betydligt?
Framför allt är vi glada att du äntligen ser att även patienter med så icke-livshotande tillstånd som lipom och meniskskador är tillräckligt viktiga för att det ska anses utgöra samhällsfara om de inte blir opererade under konflikt. Då bör vi självklart kunna räkna med en sådan ekonomisk kompensation att personalomsättningen på 13% går ner betydligt? Vi blev allt lite chockade när applåderna från covidtiden inte gick att betala räkningar med, så vi behöver ett nytänk där.

Vi har under denna konflikt sett, med största möjliga tydlighet, hur vår arbetsgivare ser på oss. Vi blev alltså till och med fråntagna vår lagliga rättighet. Strejkrätten. Vi vill inte behöva strejka. Vi vill ha arbetsförhållanden som gör att vi orkar stanna på våra arbetsplatser och i våra yrken. Vi vill jobba med patienter. Vi vill inte behöva lämna vår arbetsgivare på grund av en arbetsbelastning och en veckoarbetstid som gör att vi inte orkar ha ett liv utanför jobbet. Vi vill att nya kollegor söker våra utannonserade tjänster – vilket inte varit fallet på länge. Vi förstår dem. Region Västmanland är, liksom alla övriga regioner, inte en attraktiv arbetsplats. Vad vill du Lars Almroth?

Lotte Lindberg, anestesisjuksköterska

Förtroendevald och skyddsombud, Vårdförbundet

Jenny Fernkvist, sjuksköterska

Terese Elisson, anestesisjuksköterska

Carina Berggren, anestesisjuksköterska 

Emmelie Ackesten, anestesisjuksköterska 

Ingela Welch, anestesisjuksköterska 

Noor Yosef, anestesisjuksköterska