Beredskap löser inte dålig verksamhetsplanering!
Hur löser vissa verksamheter sina ekonomiska-, rekryterings- och bemanningsproblematik inom vården? Tro det eller ej… med ”beredskap” istället för en jourbemanning med hälsosam schemaläggning med återhämtningstid!
Vad är beredskap? Ett oskyldigt ord kan man tycka, man ligger hemma i soffan och eventuellt får arbeta lite någon gång under året, eller? Visst…andra yrkesgrupper får någon gång under året utan dröjsmål ta sig till arbetet, fixa ett problem och sedan åka hem, punkt slut.
Enligt EU:s Arbetstidsdirektivet 2003/88/EG definieras beredskapstiden i två delar:
- Aktivtid=den arbetade tiden=övertidsersättning
- Inaktivtid=den tiden man sitter och väntar (hemma eller på arbetsplatsen) på en eventuell inkallelse. Den tiden räknas EJ som arbetad tid=kallas för fritid men fortfarande bunden till arbetsgivaren=låg ersättning!
Vad betyder det för våra medlemmar inom sjukvården som har en anställning där beredskap ingår?
- Inaktivtid under beredskapen betyder att medlemmen inte är helt ledig utan bunden till arbetsgivaren med ev. inställelsetid! Bor man längre bort och inte klarar inställelsetiden ”får” man bo på ett vilorum någonstans på arbetsplatsen istället!
Osäkerheten om ev. inkallelse när som helst på kvällen/natten påverkar det privata livet, vila, sömn och återhämtning. Inkallelsen kan upprepas under hela kvällen/natten! Kravet att kl. 0700 fortsätta arbeta en hel arbetsdag till finns!
- Efter eller mellan beredskapspassen finns det tyvärr behov av att offra kompensationstid eller en semesterdag för att få ut dygns- alt veckovila pga. av dålig framförhållning i schemaläggningen! Hur i hela friden har man tänkt?
- Inaktivtid under beredskapen räknas inte som arbetad tid! Visste ni det?
- Ersättning för inaktiv beredskapstid upplevs mycket dåligt och bidrar mycket lite till pensionen eller sjuklönegrundande inkomst (SGI)!
- Det privata livet lider tidvis. Vadå? Finns det ett liv utanför arbetet?
- Max tak om hur mycket beredskap som får tas ut finns inte.
Beredskap skall användas restriktiv och definitivt inte som en permanent schemaläggningsmodell eller ett alternativ till att inte anställa tillräckligt med personal. Ibland ställs dessutom kravet på inställelsetid, vilket inte överensstämmer med intentionen om beredskap. I praktiken betyder det att dessa verksamheter bemannar med planerad övertid och är oftast underbemannade i grunden. Förutom att planerad övertid inte är tillåten, verkar beredskapen vara en billig lösning då allt handlar om pengar!
Arbetsmiljö, hälsa och arbetsbelastning kommer alltid i andra hand då verksamheterna väljer bort kraven kring dygns- och veckovila och en bra arbetsmiljö!
I verksamheter inom sjukvården som kräver ett s.k. 24-7 tillgänglighet och använder beredskap (ibland med krav på inställelsetid) istället för en hälsosam schemaläggning stjäl nödvändig återhämtning, vila och en hel del potential av sin personal. Beredskapen inkräktar på det privata livet och minskar effektiviteten och utvecklings potential då medlemmarna inte orkar, slutar eller eventuellt går in i väggen! Vill arbetsgivarna ha kvar frisk och glad personal ett helt arbetsliv får man tänka om!
Utan ordentlig vila och återhämtning kan man direkt ifrågasätta medlemmarnas kort- och långsiktiga hälsa samt patientens säkerhet!
I Allmänna Bestämmelser ( AB) ges våra medlemmar möjlighet att få beredskapsersättning i pengar eller tid. Troligtvis en bra lösning i vissa verksamheter men många arbetsgivare betalar hellre övertidsersättning för att kunna fortsätta utnyttja medlemmarna till ännu mer beredskap. Forskning om stress och arbetstider visar att arbetstidsförläggning kan påverka oss negativt och att återhämtning är nödvändigt för ett hållbart yrkesliv.
Hur förväntar sig våra politiker och arbetsgivarna att medlemmarna i sjukvården ska orka arbeta fram till 65 ev. 67 år?
Arbetstidsförläggning och återhämtning är reglerat i EU:s Arbetstidsdirektiv (2003/88/EG), Arbetstidslagen (1982:673) och Allmänna bestämmelser (AB). AB reglerar frågan om beredskap för Vårdförbundets yrkesgrupper men inkluderar samtliga anställda inom OFR.
Sandra Gustavsson, Biomedicinsk analytiker, Samordnare och Styrelseledamot Avd. Västmanland
Boka din lönecoachning!
Vi har flera tillfällen med fokus på löneförhandling eller lönesamtal. Passa på att öka dina kunskaper om lön, löneförhandling och lönebildning. Det har du nytta och glädje av hela yrkeslivet.
Sedan starten hösten 2021 har vi gruppcoachat över 8000 medlemmar. Ta chansen du också.
Säkra din plats här!