Skyddsombudens dag

En blöt kväll i början av mars för snart 10 år sedan blev jag uppringd av en kollega som berättade att man hade haft ett möte på jobbet.

– Vi har valt dig till vår fackliga representant, sa hon.
– Okej, vad betyder det?
– Jag vet inte riktigt, men det finns tydligen en utbildning som du ska anmäla dig till.

Jag förstod inte då varför man valde just mig, särskilt utan att involvera mig i beslutet. Men plikttroget accepterade jag rollen, anmälde mig till Vårdförbundets grundutbildning och tänkte att jag fick ge det ett försök. Tydligen såg kollegorna någonting i mig som jag inte själv kände till. Formaliafrågor därhän.

Idag har jag svårt att tänka mig en annan väg i livet. Att vara skyddsombud är ingen lätt uppgift och tillfällena då jag har övervägt att frånträda uppdraget är fler än åren jag har burit det. Samtidigt känns det otänkbart att ge upp, åtminstone så länge jag fortfarande har kollegornas stöd.

Vi som tackar ja till den här typen av uppdrag har sannolikt det gemensamt att vi drivs av orättvisor och en vision om en värld där saker faktiskt fungerar som det är tänkt. Gudarna ska veta att vi finner motivation i den offentliga vårdens organisation. Det krävs också ett ganska stort mått av oräddhet och uthållighet, vilket jag fortfarande sliter med att bygga upp.

Min historia är knappast unik. Frågar man runt i ett rum med skyddsombud så hittar man i regel en ganska stor grupp människor med liknande bakgrund. Man var den som inte sa nej när frågan dök upp (eller när beslutet redan var fattat, som i mitt fall). Skyddsombudet är den som har förtjänat kollegornas förtroende och som också är beredd att förvalta det.

Idag på skyddsombudens dag lyfter vi fram alla som mot bättre vetande är beredda att göra sig själva obekväma och ta strid för sina ideal om en värld där ingen blir sjuk, skadad eller dör på jobbet. Ofta i samförstånd med arbetsgivaren, men inte sällan i opposition.

Tack till alla mina skyddsombudskollegor för ert viktiga arbete!

Tack till alla kloka chefer som förstår nyttan med engagerade skyddsombud!

Tack också till alla kollegor för ert stöd och förtroende!

Hindret för handlingen driver handlingen framåt. Det som står i vägen blir vägen.
– Marcus Aurelius, Självbetraktelser, ca 170–180 e.Kr.