Till kvinnor inom sjukvården på Internationella kvinnodagen

”Jag är för höggravid för att demonstrera idag, men om jag hade gjort det hade jag gjort det för alla kvinnor som bär den svenska sjukvården på sina axlar. Underbetalda och överarbetade. Tänk på dem särskilt idag när ni är ute och glöm inte att vi faktiskt bara har den sjukvård vi kämpar för att ha. 
Ta den inte för givet.”

Du kliver av veckans tredje pass med värkande fötter. Du går hem och du sover. Du sover bort vinterns enda ömtåliga ljus och när du vaknar kan du förnimma någon form av vardag strimma in genom persiennerna. Skvätter kallt vatten i ansiktet och frågar spegeln om det blir någon semester med familjen i år? Det blev inte det förra året. Du minns inte året innan dess. Ställer in tvättmaskinen på snabbprogrammet och kokar gröt, kokar soppa, läser sagor.

När du kliver på igen lämnar du dig själv vid tröskeln, dörren, bortanför horisonten.
Halvspringer genom korridoren och önskar att du för en gångs skull inte är först på plats.
Du är alltid först på plats.
Skrämmande ofta är du den enda på plats.

Ser anslagstavlor med utlysningar om fler extrapass fladdra förbi. Röda clip-art-hjärtan över hela pappersarket. Hjärtligt men beordrande.. Du sätter nålar, väger risker mot varandra, möter rädda blickar, trycker på larmknappen som utlöser något ljudlöst inom dig. Frågar dig själv när det blir kvällens sista. Hur många är det kvar innan det är den sista? Det är fler än du anar. Fler kvar innan du får kliva av och vrida ur dig själv i omklädningsrummet.

Din kropps begränsningar kopplar åter på, som nerver som sakta hittar sina anslutningar igen. Du vet att det bränner men du vet inte var du ska släcka branden ännu. Du kliver av veckans fjärde pass med värkande fötter. Du går hem och du sover. Du sover bort vinterns enda ömtåliga ljus och när du vaknar kan du förnimma någon form av vardag strimma in genom persiennerna.

Jag är för höggravid för att demonstrera idag, men om jag hade gjort det hade jag gjort det för alla kvinnor som bär den svenska sjukvården på sina axlar. Underbetalda och överarbetade. Tänk på dem särskilt idag när ni är ute och glöm inte att vi faktiskt bara har den sjukvård vi kämpar för att ha.
Ta den inte för givet.

Anela Resic

Texten är skriven inför 8 mars, Internationella kvinnodagen på Anela Resics Instagram.


Kommentarer

  1. Väl skrivet! Målande och skrämmande hög igenkänningsfaktor.

Det går inte längre att kommentera på det här inlägget.

"Jag orkar inte jobba mer än deltid"

3 av 10 jobbar deltid i vården – många för att de behöver mer vila och återhämtning. Det kan du läsa i vår rapport “Jag orkar inte jobba mer än deltid”. Vi presentar också  Vårdförbundets förslag för att säkra rätten till hållbara heltider.

Läs rapporten här!