Tio minuter hit och dit eller en kvart. Vad spelar det för roll….
”Många bäckar små blir till en stor å”
Tänk om jag systematiskt skulle komma 10 minuter för sent varje dag och gå hem 15 minuter tidigare? Ja, varför inte 30 minuter. Det är jag värd! Jag är även värd att gå 10 minuter tidigare på lunch. Jag behöver också ha lite längre rast. Jag tar 10 minuter till. Cause I´m worth it!
Glöm att jag tar akuttelefonen på lunchen utan betalt. Herregud, minst kvalificerad övertid eller hel lunch efteråt. Min tid är dyrbar! Det finns de som sitter på sin ”rast” och är nåbara med akuttelefonen. Hur tänker man då? Jobba och inte få betalt!
Självklart ska jag under min livstid ha betalt och jag gärna för lite till. Cause I´m worth it! 
Låt se… om jag jobbar för enkelheten 40 timmars vecka, på en vårdcentral nära dig. Hur mycket skulle jag då ”tjäna” per månad extra om jag har en månadslön på 30 000, jag är ju inte pur ung heller. Det betyder att jag har en timlön på 181 kr (30 000/165) Hur var det nu om jag slog ihop alla minuterna 10+15+10+10= 45 minuter. 135 kr extra varje dag!!! 682 kr extra i veckan utan att jag gör något!! Jippiiii! Vad kan det bli på ett år?
Jag har 31 semesterdagar och för enkelhetens skull räknar vi med 6 v semester. Sedan har vi alla röda dagar. Kan det bli en vecka extra på ett ungefär? 682 x 45 veckor= 30 690 kr. Skoja vilken bonus! Utan att göra något utan bara systematiskt utnyttjar systemet. Lägg därtill om jag nu skulle gå hem 30 minuter tidigare. Det skulle bli 181×5 =910 i veckan och på ett år blir det 40 950 kronor som jag skulle dra min arbetsgivare för näsan i uteblivet arbete. Inte så pjåkigt! The winner takes it all!
Tänk om min kollega som är under 40 tjänar 27 000 och hon gör likadant varje dag? Hon jobbar en vecka mer än mig under året. Hon tjänar faktiskt 28 280 (37 720)kr. Inte fy skam det heller.
Tja, lite provocerande skulle det vara snudd till lite oetiskt. Utnyttja våra skattepengar och även vara illojal mot arbetskamraterna. Skulle mina arbetskamrater tycka att jag var oschyst och gå till chefen och berätta?
Undra hur länge vi skulle få hålla på innan vi blev inkallade till chefen och bli varnade. Förslag! En vecka? En månad? Ett år?
Skulle vi bry oss, inte då!
Vi gillar att få det lilla extra, Cause we are worth it. Tror ni att det är skäl för uppsägning? Om det är registrerat kan vi nog ligga pyrt till, om det nu inte är registrerat….jiihaa!
Skulle detta scenario kunna hända? Att jag som arbetstagare skulle kunna systematiskt utnyttja mitt anställningsavtal på detta sätt? Det står väl inte att man inte får gå hem om arbetet är utfört och klart? Journaler skrivna och nöjda patienter.
Jo, det står visst i anställningen att jag och min arbetsgivare har kommit överens om ett arbetstidsmått.
Tänkte inte på det….Vi har kommit överens om att jag arbetar 40 timmar i veckan och för det blir kvittot på vår överenskommelse lön.
I blogginlägget ”Det spelar ingen roll om man sparar flex” är det just vad som händer. Fast det är tvärtom! Hon, Karin har kommit överens med sin arbetsgivare att arbeta 40 timmar/v samt som grädden på moset har hon flex. Hon som skriver har nått flextaket sedan länge och bara skänker livstid och utebliven lön varje dag, varje vecka, varje år. Och det verkar vara helt okej!! Karin skänker inte bara en timma utan 1,5 timmar för det stryks ändå. Resignationen ligger som en våt filt över henne. Tror ni att kollegorna går till chefen och berättar?
Fundera om det känns okej att flex stryks systematiskt eller att det är helt okej att utnyttja systemet?
Var finns logiken? Undra om Karin haft samtal med chefen för att diskutera orsaken till att hon inte gått hem. Hem till fritid.
Cause we are worth it! 
Varför är det på detta viset?
Marianne Brindbergs