Sommaren kommer, sommaren kommer…

Fabeln om Pojken och vargen är en historia som jag läst otaliga gånger för mina barn som godnatt saga.
Pojken ropar; Vargen kommer, vargen kommer…. Byborna kommer och finner ingen varg.
När så vargen kommer så är det försent, ingen tror längre på pojken och vargen tar alla djur.

Fabeln har gett upphov till uttrycket “att ropa varg”, som finns i flera länder med betydelsen att kalla på uppmärksamhet för att inte bli trodd när något allvarligt sker.
Sommaren kommer, sommaren kommer…
Varje år ropar Vårdförbundet; sommaren kommer. Tidningar och övrig media rapporterar hur många sjuksköterskor eller barnmorskor som saknas under sommaren. Hur många luckor det är i schemat.
(På SU´s förlossningsavdelningar saknas det personal till hundratals arbetspass i sommar )

Våra rop om att “sommaren kommer” är inte tomma rop. Varje sommar får våra medlemmar göra sitt yttersta och en hel del till för att ge så bra vård som möjligt under förutsättningar som inte är optimala. Det handlar om extra vårdplatser, extra arbetspass, arbetspass som aldrig tar slut utan fortsätter över kvällen/natten. En stress över att riskera att göra fel.
Allt tillsammans gör att sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och barnmorskor mår dåligt och tillslut själva blir sjuka eller inte orkar vara kvar i vården.

Arbetsgivaren vill göra våra rop till “pojken och vargen”. Genom att sopa under mattan, genom att låtsas som det regnar och glömma illa kvickt skapas en utmattningseffekt. Man vill trötta opinionen så att ingen tillslut orkar lyssna.  “Ni ropar men sommaren gick ju “bra” i år också”.

När allmänheten vänjer sig vid massmedias larmrapporter är vi illa ute. Vi accepterar en vård som inte fungerar på sommaren och de enskilda personer som offras på en bristande arbetsmiljö och patientsäkerhets altare är glömda i september.

Förra veckan träffade jag kollegor som säger; Nu är sommaren här, vi som knappt har hämtat oss från förra sommaren!