Godis med papper på

Kallt, mörk och mycket snö. Har fullt upp med att hålla upp lucialinnet så inte skoterkängorna med snö blöter ned det. Det är Luciamorgon och jag är på väg till mammas jobb på Garphytte sjukhem. Det var förut ett Sanatorie men nu är det ett sjukhem för så kallade ”lätt mentalsjuka” med 178 vårdplatser. Mamma är undersköterska och har högsta ansvaret här periodvis, men efter jul ska hon börja gå i skolan och bli sjuksköterska.

Tycker det luktar konstigt, en blandning av cigarettrök, kaffe och sjukhus. De som bor där är också lite konstiga, mamma säger att de blir så glada när det kommer barn och lussar det är därför jag och min bror är på väg dit. Mamma är mycket noga med att beskriva alla människors lika värde och att de har rätt till glädje samt behandlas med respekt. Det lät ungefär så här: -Stå inte och titta om någon är konstig utan fortsätt var glad och sjung!

Tycker att det är lite svårt att se om de blir glada, då säger mamma att det är olika hur man visar det, här visar en tant det genom att ta ut löständerna hela tiden, en annan snurrar runt och en tredje slickar sig hela tiden om munnen.
Det hade sedan förra luciafirandet flyttat in en farbror. Han går fram och tillbaka i korridoren och pratade med väggen. Han ville bjuda oss på godis, vi fick ta sa mamma, om det var papper på.

Fyllda med intryck, pepparkakor och beröm somnade vi gott med blöta lucialinnen i bilen hem.

Kallt, mörkt och mycket snö , egentligen ledig, stoppat in barnen i bilen och på väg till jobbet som är en vårdavdelning på USÖ. Har med mej en fundersam Lucia på 5 år och en 3 årig glad tomte. Barnen är trötta men även uppspelta, det är ju luciamorgon.

Har förberett dem på att människorna som bor på vårdavdelningen kan se lite olika ut, en del har hår och andra inte (inte berättat om alla slangar och pumpar vilket kan vara en miss….) Oavsett har de rätt till vänlighet, glädje och visas respekt. Lite svårt att förklara men det lät ungefär så här: – Fortsätt sjunga och var glad även om något ser konstig ut, så pratar vi om det sen. Vet inte om budskapet gick fram. Har även berättat att en del blir så glada så de gråter, för det kan vara sista gången de ser ett luciatåg med små fina barn.

Luciatåget blev väldigt lyckat, flera av mina kollegor kom förbi med sina barn. Vi fick till skönsång och julstämning mellan droppstänger, rullstolar och annat. Det var en stor miss att inte berätta om alla elektronik, att man inte får pilla på dropp pumparna men de piper ganska rejält som tur är.
Känslan är ändå att jag, kollegorna och barnen gjort något bra, få ge glädje till de som behöver det som mest.
Lucian och tomten har just somnat i baksätet på bilen. Fyllda med intryck, pepparkakor och godis med papper på.

Önskar er alla en God Jul! Och var rädda om varandra!

Katarina Klasenius, Stolt Leg. Onkologisjuksköterska & Anestesisjuksköterska
Huvudskyddsombud
Chefsstöd Vårdförbundet