När blommorna har vissnat

Sill och nubbe, midsommarstång och dans. Härlig gemenskap med familj och vänner för att fira in sommaren och en stundande lång och härlig semester.
Men Midsommar innebär inte bara allsång, fester och blomster. När vissa av oss checkar ut tidigt redan dagen innan de stora festligheterna, flexar andra in för en lång och intensiv jobbhelg. Och hot om indragen semester hängandes som ett tungt och mörkt åskmoln på ens axlar.
En specialistsjuksköterska på intensiven kontrollerar den svårt sjuka patienten som vårdas i respirator. Den biomedicinska analytikerna analyserar den senaste blododlingen som skickats från barnavdelningen. Röntgensjuksköterskan rusar snabbt genom korridoren för att möta upp traumateamet som kommer med en hel familj efter en allvarlig trafikolycka. Ett nervöst och förväntansfullt par välkomnas av en barnmorska, redo att bistå dem när deras första barn ska födas.
Dygnet runt. Året om.
Här rullar verksamheten på. Det går inte att stänga av maskinerna, släcka i taket och låsa dörrarna. Vi kan inte bara skicka hem patienterna. Det vore samhällsfarligt.
Men det är ju precis vad som sker på många ställen i vården idag.
Vi ser idag hur den nedmonteras i ett allt snabbare tempo. Men det handlar inte om att någon rullar iväg sängar, mikroskop eller kuvöser.
Orsaken är att allt fler lämnar vården. Kanske med en lättnadens suck efter att ha brutits ned under lång tid i en alltför stressad arbetsmiljö. Kanske med en klump i halsen och en tår i ögonvrån. Drömmen om att få arbeta med människors liv och hälsa har slagits i spillror.
Förväntas man betala med sin hälsa för att arbeta inom hälso-och sjukvården?
I ena änden fylls det på med peppade och glada nyexade. I den andra flödar sönderstressade och utmattade professioner ut. Kanske redan efter något år.
Vårdköer, felbehandlingar och bristande uppföljningar ökar. Och framtiden ser inte ljus ut.
Den vård som bedrivs är samhällsfarlig redan idag. Det är därför vi ställer arbetsgivaren till svars för den personalpolitik som de har. För det här håller inte.
…om vi inte får gehör för våra krav….
Blommorna från Midsommhelgen har vissnat. Precis som vi har.
Kommentarer
Det går inte längre att kommentera på det här inlägget.
Fint skrivet. Det räcker nu, en sjuk vårdapparat gör personalen sjuk, helt ofrivilligt. Marginaliserad vård, osund arbetsmiljö, ökad ivo kontroll apparat.
En ssk vill göra gott, ha tid med patienten och låta det tekniska göra sitt, flow innebär möjlighet att ha kontroll -härbärgera – stötta vid sjukdom, lidande, smärta etc- det är en människa bakom varje ssk, inte en robot som politiker, förhandlade part tycks tro. Tanke arbete, en ssk gör idel överväganden, prioriteringar, det tar energier som sjukvårdssystemet inte ger.
Dags för paradigmskifte inom sjukvården som håller på att kollapsa pga systemfel i åratal.