Jag blev sjuksköterska frivilligt, se det som en bonus!
Vet ni vad det är för dag idag? Den internationella frivilligdagen!
Den instiftades 1985 av FN:s generalförsamling för att lyfta fram och hylla allt det ideella arbete som människor gör lokalt nationellt och internationellt.
Nu vill jag inte på något sätt förringa det viktiga arbete som sker ideellt men jag vill säga några ord om frivillighet.
Långt, långt tillbaka i tiden byggde omvårdnadsvårdarbete på ideellt arbetande personer, vilka för övrigt alltid var kvinnor. Män var läkare och fick betalt för sitt arbete.
Första svenska sjuksköterskeutbildningen grundades 1867 och var 6 månader lång. Elevernas mat bekostades av ”Föreningen för frivillig vård av sårade och sjuke i fält” och de måste därmed skriva på ett kontrakt att de vid behov skulle stå till krigssjukvårdens tjänst, (låter inte så frivilligt i mina öron). 
Idag är sjuksköterskeprogrammet 3 år långt. En akademisk och professionell utbildning som leder till en kandidatexamen inom omvårdnad och legitimation som sjuksköterska.
Vi utbildar oss frivilligt till ett yrke som intresserar oss. Däremot vill vi bli betraktade och behandlade som de kompetenta och professionella personer vi är.
Att vi är engagerade och bryr oss om våra patienter innebär inte att vårt yrke är ett kall utan är en bonus för arbetsgivare, patienter och rätt hanterat, även oss själva.
Vill också påminna om att det inte finns någon frivillig övertid. All övertid är beordrad även om arbetsgivaren många gånger försöker få det till det frivilligt bara för att vi skrivit upp oss på en lista och valt de dagar det passar minst dåligt att ta extrapass. Vi vet att vi måste jobba lediga dagar när det fattas flera tiotal arbetspass under varje schemaperiod på vår arbetsplats. Vi arbetar dubbelpass och överskrider övertidstak för att vi inte kan gå hem när kollegor insjuknat och inte kan komma och lösa av oss.
Nu lackar det mot jul. Julförberedelser kan innebära många måsten. Hoppas att ni alla njuter när ni kan av lediga stunder och endast frivilligt bakar och pyntar så mycket som ni själva vill.
Anna-Carin Lundvall
Distriktssköterska, styrelseledamot avd Örebro
och dessutom frivillig förtroendevald på facklig tid
Kommentarer
Det går inte längre att kommentera på det här inlägget.
Bra skrivet Anna-Carin!
Ja tyvärr är det så när man arbetar med människor, arbetsgivaren har alltid den där ”hållhaken” på oss som arbetar i sådana yrken såsom bland annat Sjuksköterskor, Barnmorskor, Röntgensjuksköterskor och Biomedicinska analytiker med flera. Vi vill ALLTID det bästa för patienten, och när arbetstiden inte räcker till eller patienten inte tar sig vidare i den krokiga vårdkedjan så försöker vi hjälpa till!
Det i sin tur gör att man kanske tar tid från sin rast som man verkligen behöver, eller tar extra tid över arbetstiden med mera. Detta trots att det är Resurserna som inte mäktar med själva Efterfrågan! Då är det VI ”arbetare på golvet” som är närmast patienten tillsammans med patienten som tar smällen – frivilligt?!? Nej det tror jag inte……..
De flesta av oss vill hem och förbereda för Jul, adventspynta, köpa de sista julklapparna, umgås med nära och kära, gå på julmarknad och se på julskyltningar med mera för att återhämta oss och få ny energi ♥
Var rädda om er allihopa!