Lära sig dansa i regnet

”Livet består inte av att vänta ut stormarna. Det handlar om att lära sig dansa i regnet.” /Anonym

Jag läser tidningen. Jag läser mail. Jag hänger med i sociala medier. Jag hör vad medlemmarna och allmänheten säger om vården.

Det är uppenbart – ingen vill att vård ska kosta men alla vill ha bra vård. Ingen vill betala mer i skatt.

Väldigt få värderar biomedicinska analytiker, barnmorskor, röntgensjuksköterskor eller sjuksköterskor på rätt sätt. Vad är föressten rätt sätt? Jag har inte det exakta svaret, men jag tycker, banne mig, att den kunskap vi bär inte längre kan diskrimineras på det strukturella sätt som idag.

Genusdebatten är het och uppe på agendan i media. Kvinnodominerade yrkesgrupper värderas för lågt. Men känslorna kring det är olika… Undrar varför?

Några av ledarna för den fackliga rörelsen skrev idag den här artikeln:
”Här är sju punkter för ett Sverige med rättvisa löner”
Några kommentarer till ovanstående artikel är rent ut sagt skrämmande, tex:

”Gillar man inte sin lön är det bara att utbilda sig till ett välbetalt jobb”
– Ok – vem ska ta hand om de sjuka i samhället då? Vem har råd med ytterligare studielån?

”Kul att läsa kommentarer här som jämför civilingenjörers studier med barnmorskors. Den som läst igenom barnmorskans studielitteratur vet att matematiken sätter stopp vid ”beräkna koncentrationen i en lösning med volymen xxx” medan civilingenjörerna gör differentialkalkyl. Att man sedan belönar personer som kan diffkalkyl med något högre lön än de som förlöser barn är förstås diskuterbart. Och det diskuteras varje år när lönerna sätts i fria samtal. Kvinnornas fackliga ombud accepterar lägre lön.”
– Nej, matematiken barnmorskor sysslar med är inte på samma nivå som en ingenjörs – men livsviktigt. Och de fackliga ombuden accepterar INTE de låga lönerna. Det är arbetsgivaren som sätter lönen.

”Precis sånt här dravel är anledningen till att jag inte är med i facket!”
– Dude, har du över huvud taget läst artikeln?

_________________________________________________________

Vården står inför ett katastrofläge skrev Vårdförbundet en artikel om 8/2.
Ja. Absolut. Det fattas redan en massa kompetens inom våra yrkesgrupper – och värre kommer det att bli. Såvida ingen tar tag i problemet (läs arbetsgivaren och regeringen).

Läste något väldigt intressant här om dagen om hur många sjuksköterskor som söker jobb i Norge och hur det påverkar lönen.

”Att jobba ett år och belönas med hundra kronor lägre lön än den oerfarna nyanställda kollegan. Det går knappt att förstå hur bakvänt det är. Det är för dumt för att vara sant.”
– Jorå, kan bara instämma.

Jag känner mig styrkt av debatten om lön och genusfrågor, men blir också väldigt skrämd av hur människor runt mig resonerar. Förstår ingen att konsekvenserna för Sverige kommer att bli katastrofala om inget görs för villkorsfrågorna i vården?

Och så ska vi jobba till vi är 75 =) Jag kan bara instämma med Pia Arndorf. Innan vi över huvud taget diskuterar den frågan ska vi prata om att orka ett helt yrkesliv.

Ett annat bra lästips är den här, om det politiska hatet… Vilket århundrade lever vi i? är vi tillbaka till 30-talet? Är det hatet som gror i mänskligheten som gör att ingen verkar bry sig?

Nu är det dags att vi lär oss dansa i regnet, inte bara vänta ut stormen. Och det öser ner.

/Pernilla


Kommentarer

  1. Det är en felsyn att ”arbetsgivaren sätter lönen”. Arbetsgivaren pillar lite på detaljerna, den individuella lönesättningen. Det långsiktiga löneläget i en bransch, däremot, bestäms av balansen mellan tillgång och efterfrågan.

    Vården står alltså INTE inför ett katastrofläge. Att ni har dåliga löner beror just precis på motsatsen, att arbetskraftsutbudet är rejält tilltaget i förhållande till efterfrågan. Att civilingenjörer har höga löner beror inte på att de kan diff-ekvationer utan på att det finns för få i förhållande till efterfrågan.

    Om ni tror att staten, som de facto-monopolist på efterfråge-sidan, håller nere era löner jämfört med marknadslöner i balans mellan tillgång och efterfrågan, så borde ni propagera för privatisering av vården. Tror ni att lönerna och arbetsvillkoren tvärtom skulle bli värre då, så tror ni rimligen också att överutbudet av arbetskraft i er bransch är ännu större än vad som avspeglas i lönerna. Då kan ni inte samtidigt prata om en kommande katastrof.

    Allt detta är gymnasieekonomi, något som de som skrev DN Debatt-artikeln inte verkar ha en susning om eller inte låtsas om. Lönerna är inte en strid mellan parter. Lönerna är inte en värdering av kunskap eller ansvar. Löner är priser på en marknad!

    1. Jag kan hålla med dig. Så länge det finns personer som tar underbetalda jobb så har arbetsgivaren inga problem. Något som jag ofta har påtalat.
      Det reella problemet idag är att man redan går mot en stor brist av våra yrkesgrupper, något som arbetsgivaren väljer att blunda för. Och det är ett problem.

    2. Och visst är lönerna ett politiskt maktspel. Men det undantar inte det faktum att arbetsgivaren sätter lönen och inte facket.

  2. Om vi ser några år tillbaka i tiden så var utbildningen till biomedicinska analytiker, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor något som följde direkt på grundskolan. Dessa yrkesgrupper var färdigutbildade när eller kanske rent av tidigare än de blivande civilingenjörerna slutat gymnasiet. På senare år har man av jämställdhetsskäl gjort dessa och många andra utbildningar till postgymnasiala. Med innehållet har väl knappast förändrats, man har bara förvarat eleverna några extra år. Om man då tänker på att en sjuksköterska tidigare hade arbetat i minst fyra år innan en civilingenjör blivit klar med sin utbildning då kanske man förstår varför det finns löneskillnader. Dessutom är det betydligt mera krävande både att bli och att arbeta som civilingenjör. Tänk på att det är civilingenjörer som utvecklar den utrustning som sjuksköterskorna sedan får lära sig att använda i vården. Varför utvecklar inte sjuksköterskorna själva sin utrustning? Varför utvecklar inte röntgensjuksköterskorna sin MRI-utrustning? Varför utvecklar inte de biomedicenska analytikerna sina analyskit? …

    1. Wow, inte särskilt ödmjukt.
      Jag antar att du gått utbildningarna du uttalar dig om? Du verkar ju veta att de är likadana som innan de blev högskolestudier.
      Jämställdhetsskäl är det som gjort det också.

      Hur mycket anatomi och fysiologi kan en ingenjör?
      Hur mycket omvårdnadsvetenskap kan en ingenjör, eller beteendevetenskap, eller farmakologi?

      Varför vårdar inte ingenjören sig själv om han blir sjuk eller skadad?
      Det är lika relevant som att en sjuksköterska skulle ta fram sin egen utrustning.

      Måste säga att för att vara en akademiker (ingenjör) så imponerar du inte på mig med någon vidare retorisk förmåga, men så kom jag ihåg att det var inte en del av din utbildning heller.

      Oh, snap.

      1. Sjuksköterskor och även läkare dunkar in en massa information i sina skallar och sen applicerar de den ganska automatiskt/instinktivt i sina yrkesroller. Är man extra duktig på att dunka in information blir man antagligen läkare.

        Ingenjörens utbildning är inte lika inriktad på fakta, däremot inriktad på förståelse av ganska avancerade koncept och framförallt problemlösning inom dessa domäner. Den matematiska och logiska formågan måste sitta där.

        Därför, skulle jag vilja säga, kan i stort sett vem som helst med medelmåttiga gymnasiebetyg bli sjuksköterska, medan en mindre andel fixar att dunka in information såpass väl att de kan bli läkare. En ännu mindre andel har problemlösningsförmågan som krävs för att bli ingenjör.

        Det kan vara en förklaring till att tillgång/efterfråge-balansen blivit mer gynnsam för ingenjörer. Det är helt enkelt färre som är lämpade.

        1. Jaha, så diagnostik, sjukdomsprocesser, psykologi och omvårdnadsproblematik är lättare former av provlemlösning?
          Snälla du, jämför inte äpplen och päron. Många av mina vänner tillhör dessa olika arbetsgrupper, det går inte att generalisera på detta sätt.

          På vilket sätt är de hormonella, fysiska och psykiska processerna i kroppen enklare än vad en civilingenjör ställs inför?
          Att hävda något sådant tyder på okunskap. För att ge en fingervisning så skulle jag tipsa om att förstå något så primalt som smärta. De fysiska, kognitiva och affektiva aspekterna samt hur de påverkar varandra.
          Enkelt va?
          Det går absolut inte att ”dunka in och applicera”, jag tror du kollat för mycket på House.

          Tillgång/efterfrågan på sjuksköterskor är i skrivande stund gynnsam för sjuksköterskorna, detta är ännu dock inte representerat av en stigande lönebilld.

          1. House är ju ett under av ingenjörsmässighet jämfört med normal sjukvård. De tar bara riktigt svåra fall och skriver åtminstone några alternativ på en white-board och resonerar en stund. Min upplevelse är att läkare annars tar saker på uppstuds, antingen skriver ut ett recept eller anvisar ett batteri av tester som avgör saken. För sjuksköterskor är det förstås ännu mindre (och mer automatisk) problemlösning.

            Visst, kroppens processer är skitkomplicerade. Så läkaren tittar ytligt på detta komplexa system, applicerar sin kunskap sekundsnabbt och ut poppar en patologi så att man kan följa en given åtgärdsplan. Ingenjören gör tvärtom. Han tar ett enkelt ingångsvärde (funktionsbeskrivning) och bygger upp ett komplext system som uppfyller den.

            Ja, det senare är svårare. Kanske borde det inte vara det – kanske borde man kräva vass problemlösningsförmåga av sjukvårdare. Men det gör man inte. Man kräver kokbokskunskap och den tämligen enkla förmågan att applicera den.

            Det är som skillnaden mellan fotbollsspelaren och coachen. Fotbollsspelaren tar med sig sin kunskap in i matchen och löser problemen instinktivt och sekundsnabbt. Coachen planerar under några dagar innan. (Men ändå är det samma fotbollsmatch-problem de löser i grunden.) Det är just det att problemlösningstyperna är ”äpplen och päron” som gör att de som har förutsättningar att klara ingenjörsutbildningarna är mycket färre.

          2. Ok, ingenjörer är bäst av alla. Det är en jättesvår utbildning. Du har rätt på alla sätt.
            Du verkar veta allt detta, kanon. Med empiri och knivskarpa argument har du övertygat mig.
            Det luktar troll, tack för mig.

  3. Arbetsgivaren sätter lönen på ungefär samma sätt som ICA-handlaren sätter priset på fläskkotlett eller bananer. ICA-handlaren har alltså i praktiken inga möjligheter att göra stora avvikelser från det lokala marknadspriset. Gör hon det så skadar hon bara sig själv – bananerna ruttnar osålda (om priset är för högt) eller säljs för billigt (om priset är för lågt).

    Att lönerna skulle vara ett politiskt maktspel är en illusion som facket underblåser för att motivera sin existens – men man kan bara bråka om pengar på marginalen eftersom ingen kraft kan flytta lönerna särskilt långt från marknadsbalans. Visst kompliceras saken litegrann av att offentlig sektor inte är särskilt marknadsutsatt och har en påhittad efterfrågan, men marknadskrafterna styr ändå eftersom tillräckligt många av löntagarna även har privata alternativ att gå till.

  4. Intressanta kommentarer =)
    Det är uppenbart att löner och genus berör!

  5. Vårdförbundet gör tabbar när man påpekar att det saknas personal, medverkar till att fler utbildas t.ex. Det ENDA som påverkar lönen är om vi alla samverkar till att det blir BRIST på personal. Ta inga elever t.ex.!

Det går inte längre att kommentera på det här inlägget.

Följ avdelning Örebro i sociala medier!