10 år med föreskriften om Organisatorisk och social arbetsmiljö

En viktig föreskrift (AFS) från Arbetsmiljöverket är Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA).

Denna AFS fyllde precis 10 år och Lars Lööw, Arbetsmiljöverkets generaldirektör, debattartikel om OSA publicerades då. När OSA:n kom 2016 var den världsunik och satte ord på något som varit länge känt men sällan reglerat dvs att hur arbetet organiseras och hur resurser och krav fördelas är avgörande för människors hälsa och därmed även liv. Lars skriv om att föreskrifterna finns för att säkerställa att det finns kunskap hos arbetsgivare för att identifera och förebygga risker i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. AFS:en har gjort skillnad men mer förändring måste till. Den ohälsosamma arbetsbelastningen är idag den största risken för att dö i förtid. Den uppstår när kraven inte står i proportion till de resurser som finns. Forskningen visar att det går att koppla till oro och sömnsvårigheter men även hjärt-kärlsjukdom, stroke, depression och olika utmattningssjukdomar. Uppemot 800 personer beräknas dö i förtid varje år i Sverige pga detta. Därför måste utvecklings stoppas!

Lars och arbetsmiljöverket ser att ett aktivare arbete med OSA:n  är ett verktyg gällande den jämnstllda hälsan då kvinnans ohälsa ökar och undersökningar visar att det är faktorerna i OSA:n som ligger bakom majoriteten av arbetsjukdomarna hos kvinnor. 9 av 10 arbetsgivare uppger att de vet att det finns en oblans mellan krav och resurser. Frågorna om krav och resurser behöver komma högre upp i arbetsgivarorganisationen då besluten fattas högre upp än första linjens chefer.

Lars och Arbetsmiljöverket föreslår följande för att OSA ska fungerade i praktiken

• Ökad kunskap hos högsta ledningen om vad organisatorisk och social arbetsmiljö faktiskt innebär.
• Tydlig prioritering från högsta ledningen – arbetsmiljö är en lednings- och kvalitetsfråga.
• Befogenheter och stöd till första linjens chefer så att de kan genomföra nödvändiga åtgärder.
• Kontinuerlig dialog mellan ledning och verksamhet om krav, resurser och konsekvenser.
• Systematisk uppföljning av handlingsplaner – se till att beslutade åtgärder genomförs och får avsedd effekt.

Lars nämner den rapport som Arbetsmiljöverket beställde av Institutet för stressmedicin och som publicerades (ISM)250404. Den heter Hinder för verksamma åtgärder för organisatorisk och social arbetsmiljö. ISM har gått igenom material från 440 arbetsplatser inom välfärdsektorn. Sammanfattningsvis visar rapporten att det ofta finns bristande förutsättningar för att bedriva ett organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete. Det saknas grundläggande resurser och arbetssätt för att identifiera behov av åtgärder, och utforma samt genomföra verksamma åtgärder på arbetsplatserna.

Utifrån de hinder som identifierats i rapporten så är bilden att såväl myndigheter inom området som beslutsfattare på olika nivåer har en viktig uppgift kopplat till att både skapa incitament för att arbeta med dessa frågor och för att säkerställa tillräckliga resurser för detta arbete.

Lars avslutar debattartikeln med några kloka meningar som jag verkligen kan hålla med om:

Tio år med OSA har gett oss kunskap, språk och legitimitet. Nu krävs modet att omsätta det i handling. För arbetsmiljö är inte en kostnadspost.
Det är en förutsättning för ett hållbart arbetsliv och för ett hållbart samhälle.

Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2023:2)

OSA:n handlar om att skapa en bra arbetsplats som motverkar stress, mobbning och som har bra arbetstider.  Organisatorisk arbetsmiljö handlar om hur arbetet styrs, ordnas, kommuniceras och hur beslut fattas. Den sociala arbetsmiljön handlar om hur vi samarbetar, samsplear och pratar med varandra på arbetsplatsen. Din arbetsgivare är skyldlig att se till att den finns en bra OSA. Det är viktigt att arbetsgivaren samverkar med skyddsombudet. Ett krav är att arbetsgivaren ska ha mål för sitt OSA-arbete

Mål
5 § Utöver det som gäller enligt 4 och 6–11 §§ i detta kapitel ska arbetsgivaren
ha mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Målen ska syfta till att
främja hälsa och öka organisationens förmåga att motverka ohälsa.
Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna möjlighet att medverka i arbetet med att
ta fram målen och se till att arbetstagarna känner till målen.

Det är tre områden som regleras i OSA:n

• arbetsbelastning
• arbetstidens förläggning
• kränkande särbehandling

Arbetsbelastning innebär att arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet. Arbetstiden innebär att arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna. Kravet på arbetsgivaren när det gäller kränkande särbehandling är arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten. Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling.

Det finns mer än så i föreskriften, tex står det att arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna känner till
1. vilka arbetsuppgifter de ska utföra,
2. vilket resultat som ska uppnås med arbetet,
3. om det finns särskilda sätt som arbetet ska utföras på, och i så fall hur,
4. vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tillgänglig tid inte
räcker till för alla arbetsuppgifter som ska utföras, och
5. vem de kan vända sig till för att få hjälp och stöd att utföra arbetet.

Kika gärna in och läs OSA:an på Arbetsmiljöverkets hemsida och passa på att kika på deras del som handlar om att arbeta med OSA:n.

Vill du lära dig mer om OSA? Kika in på Suntarbetslivs temadel! Där finns artiklar och verktyg.