Att vara barnmorska är att vara nära i en stor och omvälvande stund

”Åh kommer du ihåg…”

När mer än 200 års samlad barnmorskeerfarenhet möts råder det sannerligen inte brist på samtalsämnen! Vi fem är utbildade under olika decennier och på skilda utbildningsanstalter, Göteborg, Stockholm och kanske Örebro, vi var inte ens barnmorskestudenter utan elever. Under åren har vi stötts och blötts med varandra och många andra fantastiska barnmorskekollegor och visst har både vi och den verklighet som barnmorskor möter förändrats genom åren.

Den födande gick från passiv till delaktig

När flera av oss var färska fanns fortfarande kravet från kvinnorörelse och politik att varje födande kvinna hade rätt till ”smärtfri” förlossning, ett eko från en delvis annan tid när stor tilltro fanns till det goda samhället. Psykoprofylax var ett naturligt inslag och fick ett enormt genomslag. Och för er ungdomar, psykoprofylax är andning, avslappning och mental träning. I detta sammanhang fanns en svensk kollega, Signe Jansson som var en aktiv länk mellan teori och vardagen på både barnmorskemottagning och förlossningsavdelning. Hennes engagemang ledde till att den födande inte längre sågs som passiv och mottagande utan delaktig i sin egen förlossning. Det går heller inte att underskatta att partnern nu fick en aktiv och viktig roll som coach och stöd. Om någon enskild barnmorska ska hyllas idag är det Signe!

Och vi då? Vi var riktigt duktiga på att psykoprofylaxandas, epidural blev vanligare och vanligare och inte minst den oumbärliga pudendusblockaden, pdb. I det här skedet var epidural effektiv men det ledde till att den födande var bunden till sängen och ”stand-up epidural” var bara en fantasi och önskedröm.

”CTG har vuxit till en egen vetenskap”

CTG fanns men har växt till en stor och ibland svårförstådd vetenskap. Riktlinjer och benämningar ändras men inte utfallet i samma grad. I början av min karriär fanns ”door-step CTG” som faktisk var “bra” eller “dålig”. En intagningskurva som ibland räckte en hel förlossning, riskpatienter övervakades mer ibland med nymodigheten skalpelektrod. CTG pappren var många och ibland kilometerlånga.

Det föddes fler och fler barn under 1980 och-90 talet, det fanns relativt gott om kollegor men redan då kunde en kommande stor barnmorskebrist förutses. Vi arbetade hårt men hade gott kollegialt stöd, erfarna kollegor var då som nu guld värda. Sätesförlossningar var inte ovanligt och för egen del glömmer jag aldrig det första barnet jag tog emot i säte. Tack Marianne för att du stod och viskade bakom min rygg!

Från säng till upprättstående och vattenfödsel

Upprättstående förlossningar började komma så smått, om jag inte missminner mig kom inspirationen på den tiden från England och sakta men säkert vågade vi också. Mitt första barn föddes julen 1988 och skapade viss uppståndelse då det blev en knästående förlossning. Redan då talade vi om att föda i vatten och då flera av oss reste över gränsen till Norge för att vara jordmor var vi snart vana vid vattenbarn också.

Perinealskydd, som barnmorskeelev blev det att lära sig det ordentligt! Och så enormt duktiga de handledare vi hade var, olika tekniker men alltid med tanken så skonsamt som möjligt för mor och barn. Någon mer som minns de olika teknikerna för långbädd och kortbädd?

Och som vi dokumenterade!

Partogrammet var grunden för all dokumentation under en förlossning/födsel. Lite tjockare papper med prydligt inritad föregående fosterdel och x för öppningsgrad. Oftast en prick för avlyssnande av fosterljud och värkstatus minst 1 gång/timme. Jag hör fortsatt vid varje värkstatus jag gör än idag mina handledare Gerd och Margareta att “detta är viktigt och du får så mycket mer information vid kvinnans sida”. Övrig dokumentation skrevs på maskin, först helt manuell och sedan elektrisk sådan. Stavfelen var många och när raderbanden kom då hade tekniken nått långt!

Mycket har förändrats men inte kärnan i barnmorskehantverket, att vara nära i en stor, smärtsam, omvälvande och oftast lycklig stund är en förmån för varje barnmorska i Sverige.

Grattis till alla barnmorskor på Barnmorskans dag, vi behövs mer än någonsin för alla kvinnor under hela livet!

/Elisabeth Brynolf
Legitimerad  barnmorska
Vårdförbundets nationella barnmorskenätverk