”Ibland är jag så trött efter jobbet att jag inte ens kan somna”

En viktig del i Vårdförbundets arbete kring arbetstid och särskilt nattarbete, är att visa på hur de som arbetar i vården upplever situationen. Hur det känns att jobba natt, att gå på rotation, att inte ha tid för rast, vila och återhämtning. Jeanette skrev till oss och berättade sin historia.

Jag arbetar på en neonatavdelning med intensivvårdsinriktning, 75 % natt. Vi bedriver långvård, akutsjukvård och intensivvård. Våra pass är 9,5 timmar långa utan rätt till rast. Vi sitter sällan ner mer än några minuter i sträck, vissa nätter står och går jag hela arbetspasset. Våra patienter är nyfödda bebisar som ska matas varannan till var tredje timme, vi ska blodprover, ge mediciner och dropp. Vi ska bistå akuten och förlossningen utöver de patienter vi redan vårdar. Bebisar föds sjuka och blir sjuka dygnet runt, vårdtyngden lättar inte på natten då föräldrarna dessutom sover medan vi tar hand om barnen. Vi är 6-8 personal på cirka 14-20 bebisar. Som alla vet sover bebisar korta stunder i sträck, de vill ha sällskap och är inte sällan otröstliga.

Ibland är jag så trött efter jobbet att jag inte ens kan somna. Jag förstår inte varför det ska vara så? Varför ska det längsta passet vara förlagt på natten i en sådan intensiv verksamhet!? Utan rast? Det finns mig veterligen ingen annan verksamhet med nattarbete som resonerar på det viset.

En del nattarbetare hos oss hävdar att de inte alls har problem med dessa långa nätter – hellre få långa nätter, än flera korta nätter, heter det. Ändå upplever jag att många av dessa ofta är sjuka, de är lättirriterade och sover dåligt.

Någonting behöver göras åt nattarbetet, det är vidrigt slitsamt och var tionde vecka får vi ett nytt schema som är ihoppusslat för att det ska gå runt. Arbetstiden är fördelad hur som helst, fyra veckor i rad kan arbetstiden överstiga 40-50 timmar i veckan för att sedan följas av två veckor med spridda enkelnätter… Kroppen orkar inte med dessa skiftningar i dygnsrytm och oregelbundna arbetstidsfördelningen. Gå ner i tid är inte ett alternativ då lönen redan är kass.
Allt är dessutom anpassat efter dagtid. Utbildningar, möten, APT, osv. Det är än mer slitsamt för kroppen att gå in på dagtid för att få ta del av avdelningens utvecklingsarbete.

Jag tycker det är bra att Vårdförbundet arbetar med att förbättra villkoren för nattarbetare. Satsa på att korta ner nätterna för nattarbetare, för den långsiktiga hälsans skull! Det måste finnas någon fördel med att arbeta natt om det ska finnas några nattarbetare kvar.”

Jeanette, sjuksköterska

Vi vill gärna höra även din berättelse – mejla oss på nattarbete@vardforbundet.se