Toppstyrd?

Administratörer och annan personal ersätter våra fyra yrken.

Vilka yrken inom sjukvården går skattepengarna till i högre utsträckning? Inte kan man tro att pengarna går till Vårdförbundets fyra yrken för att patientsäkra vården…nej, det bekräftar en granskning gjord av Vårdfokus. Våra fyra yrken ersätts i ökande grad av administratörer och annan personal som saknar den kunskap och kompetens som krävs för att bedriva god och säker vård.

Den viktigaste personal gruppen inom sjukvården är tydligen administratörer (chefer, handläggare och administratörer). Socialminister Annika Strandhäll (S) blev upprörd över utfallet av Vårdfokus granskning som påvisar hur mycket administrationen har vuxit. Läs mer.

https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2018/maj/strandhall-om-granskningen-jag-blir-upprord-och-matt/

Mellan 2010 och 2017 har antal medarbetare inom administration vuxit kraftig i regioner och landsting med ca 36 %. Samtidigt har Vårdförbundets fyra yrken bara vuxit med drygt 2 % i snitt. Samtidigt har befolkningen 2010-2017 ökat med ca 7,5 %. Läs mer om hur det ser ut hos er.

https://www.vardfokus.se/globalassets/dokument/arsarbetare-i-landstingen.pdf

I Region Västmanland ser siffrorna ännu dystrare ut. Trenden visar tydligt att det är biomedicinska analytiker och sjuksköterskor (nationellt och lokalt i Västmanland) som verkar ha fastnat i en negativ spiral. En positiv notering dock är att Region Västmanland med ca 28,6 % lyckats rekrytera fler barnmorskor än rikets snitt på 5,3 %.

Region Västmanland med sina 45,7 % har tredje störst ökning i administration efter Region Uppsala (113,4%) och Region Örebro (75,03%). Snitt värde för Vårdförbundets fyra yrken i hela landet ligger på +2,3 % men inom Region Västmanland -0,12 %. Samtidigt har befolkningen i Västmanland ökat med 6,8 %. Inte så konstigt att vårdpersonal representerar den största sjukskrivna gruppen i landet då färre ska ta hand om fler.

Högre arbetsbelastning och sämre arbetsmiljö gör att våra medlemmar väljer att byta arbetsplats eller lämna sina yrken. Andelen fattiga pensionärer äldre än 65 år som fortsätter arbeta på timanställningar ökar; på 1:a plats kommer barnmorskorna 7,5 %, 3:e plats biomedicinska analytiker 6,5 % och på 8:e plats sjuksköterskor 5,0 %. Läs mer.

https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2018/maj/Allt-fler-inom-varden-jobbar-efter-65/

Problemet enligt Annika Strandhäll verkar ligga hos de lokala sjukhusen då nästan all pengar går till administration istället för nödvändigt vårdnära personal. Annika uppger dessutom att sjukvården i Sverige har i år fått en historiskt stor satsning på 5,5 miljarder i statsbidrag.

Socialstyrelsens senaste rapport kring psykisk ohälsa visar att de 1,5 miljarder kronor öronmärkt för åtgärder mot psykisk ohälsa har hittills mest mynnat ut i ökade pappersarbete; utredningar och handlingsplaner inte till ökad personal eller tillgänglighet. Läs mer.

https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2018/maj/pengar-till-psykisk-ohalsa-har-gatt-till-pappersarbete-inte-vard/

Vart har alla pengar tagit vägen som varit öronmärkta för sjukvården? Vad har hänt med Västmanlands del av professionsmiljarden som skulle användas till personal- och kompetensförsörjning t.ex. betald specialistutbildning? Trots statistiken tycker många att cheferna inte syns till. Har du en närvarande chef?

Sandra Gustavsson, leg. biomediciniska analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland