Grattis på ”Internationella biomedicinsk analytiker dagen” 15 april.
Hur uppkom den biomedicinska analytikerns yrke? Sedan mycket länge har det pågått ”experimenter och forskning” på både levande och döda människor. Men… hur var det med etiken? I mitten på 1800-talet växte fram vad vi nu betecknar som laboratoriemedicin och klinisk fysiologi. I den senare delen på 1800-talet fanns det forskningslaboratorier inom histologi, anatomi, patologi, bakteriologi, kemi och fysiologi. Utmaningar mellan den praktiska och teoretiska medicinen löstes med ökande hastighet. Den medicinska och naturvetenskapliga kunskapen tillsammans med de tekniska framstegen lade grunden för den moderna naturvenskapliga medicinen vi har i Sverige idag.
Forskningsarbete krävde även då många serier med noggrannhet och pålitlig metodik. En förutsättning för rimliga och tillförlitliga resultat krävde ordentlig iakttagelseförmåga och tålamod. Ju fortare ny information och framsteg uppstod desto mer begärde den vetenskapliga världen av de manliga läkare, forskare och professorer. Alla experimenterande, forskande, undersökande samt undervisningar krävde mycket tid och gjordes oftast utan medhjälpare främst pga. ekonomi.
Under åren 1880-1935 i Sverige uppstod möjligheten för kvinnor att slå sig in i ett medicinisktekniskt yrke som alltid tidigare tillhörde männens värld. Forskare, läkare och professorer behövde medhjälpare på grund av den ökande arbetsbelastningen och under denna period fanns det ett ”överskott” på kvinnor, ett resultat av industrikapitalismens boom och emancipationsepoken i mellankrigstiden.
Laboratoriemedicin och klinisk fysiologi är inte ett typiskt ”kvinnligt” område att arbeta i och man kan inte påstå att yrket är ”jämställd” gällande kön. Ändå är det övervägande kvinnor som söker sig till utbildningarna idag. Intressant, men varför är det så kan man undra?
Jo, för att det är fantastiskt att vara biomedicinsk analytiker!
Yrket har verkligen utvecklats från 1800-talets ganska grov och osäker experimenterande och undersökande fram till 2000-talet. Idag har yrket en hög etisk hållning och är kvalitetssäkrad. De medicinsktekniska kliniska och fysiska undersökningar håller en hög standard på mikronivå. Biomedicinsk laboratorievetenskap är tvärvetenskaplig som kopplar ihop medicin, teknik och analys.
Sandra Gustavsson, leg. biomedicinsk analytiker, styrelseledamot avd. Västmanland
Kommentera