Sommar, sol och den sjuka vården

Vi kommer minnas de varma veckorna i Västerbotten sommaren 2025 och vi kommer minnas de varma patientsalarna, läkemedelsrummen och personalutrymmena.

Vi kommer minnas alla glassar vi åt för att kyla ned kroppen och vi kommer minnas de portabla AC som, om vi hade tur, placerades ut på uppfinningsrika sätt.

Vi kommer minnas sommarens alla bad men vi kommer också minnas patienten som fick vänta över 20 timmar på akuten eller patienten med sin säng i korridoren på grund av för få sängplatser.

Vi kommer minnas varma sommarkvällar men vi kommer också minnas när vi fick trösta kollegor som grät under och efter sitt arbetspass på grund av hög arbetsbelastning och känslan av att vara otillräcklig eller oron för att ha gjort något misstag.

Vi kommer minnas lyckan av att stämpla ut inför semester men vi kommer också minnas alla överbeläggningar och när vi behövde ta hand om patienter med sjukdomar som vi inte hade kunskap om eller när vi behövde ronda med flera olika specialistläkare varje morgon.

Vi kommer minnas sovmorgon och kaffe på balkongen men också oron för att plinget på telefonen betyder en sjuklucka med en fråga eller en beordran att arbeta på sin semesterdag.

Vi kommer minnas att vi fyller frysen med hallon, blåbär och kantareller men också de arbetsdagar vi inte hann äta klart vår lunch eller middag, när vi fick arbeta dubbelpass eller ringa hem och berätta att det inte var säkert vilken tid vi skulle kunna gå hem från jobbet.

Vi vet knappt längre hur en normal sommar inom sjukvården borde vara.

Kanske är det att få äta sin lunch ifred, att få sin önskade semester, att kunna åka på stranden på sin lediga dag utan att oroa sig för ett telefonsamtal om sjukluckor, kunna ge patienten smärtlindring i god tid, kunna ge människor ett värdig slut av deras liv eller en lugn och trygg början av deras liv.
Är det så vi kan få minnas sommaren 2026? Utan oro inför sommarmånaderna, när semestern ger oss vila och återhämtning, när vi kan vara nöjda med att vi gett den vård vi vill ge och när vi går hem med ett leende och inte tårar.

Johanna Nilsson
Intensivvårdssjuksköterska
Huvudskyddsombud i Region Västerbotten
Styrelseledamot Vårdförbundet Västerbotten