Tillbaka till samtalet

Texten utspelar sig i Umeå 2025 och i Wien 1902. Den är en reflektion över kunskapen om psykisk hälsa. Den är inspirerad av filmen “Tillbaka till framtiden” och boken “Tillsammans” av Lasse Berg. 

1. Jag har en tid att passa och ett viktigt meddelande att överlämna. Bilen står parkerad på järnvägstorget med nosen riktad mot klocktornet. Regnet står som spön i backen och himlen är mörklila. Allén mellan torgen är folktom. Klockan på instrumentbrädan blinkar 01.34, det är dags. Jag sätter mig i förarsätet, lägger i ettan och trycker gasen i botten. 70 kilometer i timmen, förbi stadens viktiga funktioner: banker, försäkringsbolag, mäklarfirmor. 110 kilometer i timmen, över gamla apberget. Mitt mål? Berggasse 19 i Wien, år 1902. 142 kilometer i timmen, eldspår framför trappan till rådhuset.

2. Idag är det världsdagen för psykisk hälsa, i år handlar den särskilt om människor som drabbas av humanitära kriser. Det handlar så mycket om att som individ få trygghet, få återhämtning, få göra sin livsberättelse hel trots sår och kränkningar. Att bli mött, trodd på och lyssnad till. Det handlar så mycket om att få bäras, stödjas och stärkas i ork och motivation att återuppta och omformulera svar på frågorna om “varför?” och “hur?”. Det handlar så mycket om att som mänsklighet stärka och tillgängliggöra institutioner som möter de behoven.

3. Bilen sladdar över spårvagnsspåren och slår i en blomlåda. Jag gömmer den under ett schabrak, kontrollerar att jag har brevet i innerfickan och smälter in i höstnatten. Jag vaknar med ett ryck i ett buskage utanför huset på Berggasse. Solen står högt på himlen. Från övervåningen nås jag av hetsiga mansröster. När brevbäraren kommer piper jag förbi in i trapphuset, spanar efter rätt namn och tillslut hittar jag det: S. Freud står det på dörren. Dörren är öppen. “Hallå meine herren, hallå!” ropar jag högt samtidigt som jag kliver in med bestämda steg. Den lilla gruppen propra herrar, som sitter inbegripna i diskussion, tittar gapande på mig. Utan att tveka sliter jag tag i divanen och baxar ut den genom fönstret. Brak ner på gatan bara. “Nicht alleine!”, ropar jag. Helt klart är den här delen av mitt upptåg mindre genomtänkt, och om tanken börjar vandra mot hur jag ska ta mig hem igen så är det kört. Jag måste skapa uppståndelse, så att de minns mig. “Zusammen!”, ropar jag och luggar dem i mustascherna. “Nicht allene!” och snurrar på hattarna. Vad jag vill ha sagt är ungefär: Släng divanen! Gör som ni själva gör! Ses tillsammans och samtalsbehandla i grupp!

Innan de hinner mota ut mig har jag diskret stuckit in brevet i skrivbordsunderlägget.

4. Att enskilt och tillsammans få ägna tid åt att fundera över frågan om meningen med livet, ökar vår förmåga att uthärda livets svårigheter. Om vi gör det tillsammans ökar chanserna för oss att förstå hur våra svar ska krökas och formas för att passa med andras svar. Det är också viktigt att kunna få prova vad de svar vi finner innebär konkret, och att i vägledning få utforska och prova om. Det räcker inte att ha möjlighet att välja någon enstaka gång, vi behöver återkommande staka ut vägar mot liv som vill levas.

5. På skrivbordet ligger ett litet kuvert av främmande snitt. Han stryker med handen över det, drar kanten under pekfingernageln. En rysligt märklig figur som störde mötet idag. Han suckar, imorgon får han ta tag i att köpa en ny divan. Med en brevkniv sprättar han upp kuvertet och vecklar ut brevet däri:

“Hej Fredagsgruppen! 

Om över hundra år kommer det att vara flera kriser som sammanfaller, en är vår oförmåga att göra folkhälsosatsningar av behandlingar mot psykisk ohälsa. Kan ni seriöst överväga att släppa tanken på att samtal framförallt ska ges enskilt? Det är så många som vill ha samtalsbehandling, men den individuella modellen är så ineffektiv. Tänk vad hundra år av studier på hur vi kan läka tillsammans i grupp skulle kunna ge för resultat! Människor är inte mest i enskildhet. Människor kan beröra och kommunicera med varandra. Människan är mest tillsammans. Utgå från det. 

Hälsningar, framtiden.” 

Trond Sjöström

Psykiatrisjuksköterska