En barnmorska skall alltid vara till hands; alltid vara redo?

Skrivet av Karin Järbäck

4 mars 2021

Västerbottenbloggen

Som barnmorska på förlossningen/BB har man den stora förmånen att få vara en liten del av en familjs mest minnesvärda ögonblick. Man får dela glädje och sorg, stötta och peppa, gråta och skratta. Men med detta följer även stort ansvar. Många bollar ska hållas i luften. Överblicka, prioritera och samarbeta för att kunna ge en så god och säker vård som möjligt under rådande förutsättning. Något som vi barnmorskor genom utbildning och erfarenhet utvecklar en utmärkt fingertoppskänsla för. Vi är dubbellegitimerade och har den längsta vidareutbildningen bland vårdyrkena.

När vi började jobba som barnmorska på förlossningen/BB var vi nästan tvungen att nypa oss i armen för att säkerställa att allt inte bara var en dröm. Vi gick till jobbet med sådan entusiasm och glädje. Vi kunde inte förstå hur någon ens kunde överväga att avsluta sin anställning på en förlossningsavdelning. Det är klart man var trött när man kom hem efter jobbet, det gjorde inget att vi inte hunnit äta eller kissa under ett arbetspass för allt var så roligt. Att sällan kunna få semester när vi önskade eller styra något över det eget schema var såklart lite tråkigt men vi hade ju trots allt så roligt när vi väl var på jobbet.

Att jobba under dessa förutsättningar medför dock konsekvenser. Det blir svårare att varva ner efter jobbet, sömnen och återhämtningen blir störd. Då vi ständigt är lågt bemannade så krävs ofta dubbelpass, byte av pass med kort varsel eller extrapass av oss. Orken för det egna sociala livet tryter lätt. Att aldrig kunna påverka semester eller planera en resa skapar stor frustration, inte bara hos en själv utan även bland familj och vänner.

Rutiner uppdateras, arbetssätt förnyas och administrativt arbetes läggs på utan reflektion av vad det innebär för oss som ska utföra jobbet. Vi springer bara lite snabbare och det dåliga samvetet gentemot patienterna ökar. Vi stäcker oss tunnare och tunnare och tillslut börjar vi alla reflektera över hur det faktiskt påverkar oss. Är detta fantastiska jobb värt alla uppoffringar vi tvingas göra?

Det har aldrig varit ett kall att jobba som barnmorska. Barnmorskor har sedan 1800-talet stridit för sitt yrke och värde. Enligt reglemente år 1840 skulle en barnmorska alltid finnas till hands; alltid vara redo. Inte mycket har förändrats de senaste 200 åren, vi förväntas fortfarande finnas tillhands så fort efterfrågan uppstår. Vi har genom århundranden inte fått skäligt betalt för vårt utförda arbete. Vi är högutbildade och kompetenta personer som förtjänar att bli respekterade för det jobb vi gör och få en god löneutveckling och arbetsmiljö.

Vi har så otroligt goda förutsättningar för att få en bra arbetsmiljö. Arbetet är intressant, roligt och givande. Egentligen borde folk stå i kö för att få jobba som barnmorska. Idag är verkligheten en annan och det beror i vår mening på den katastrofala arbetsmiljön som råder på många av landets sjukhus. Barnmorskor över hela Sverige flyr från förlossningsvården så även i Region Västerbotten. Inte för att jobbet är tråkigt eller ointressant utan för att rädda sig själva från att gå under. Man hör ofta att det är sådan brist på barnmorskor i Sverige och att vi måste utbilda fler. Vi anser att det är meningslöst att fortsätta fylla på vatten i en kanna med trasig botten. Självklart ska vi utbilda fler men vi måste prioritera att laga hålen i kannans botten.

God vård kostar! Regionen måste vara beredd att satsa långsiktig istället för att ta till kortsiktiga och ofta i längden dyrare lösningar. Varje barnmorska är en individ och vill bli behandlad som det. Vi är inte en pinne på ett papper som kan bytas ut mot en annan. Vi är alla unika och bidrar med olika kompetenser och färdigheter som vi utvecklat genom bland annat våra erfarenheter. Tyvärr hinner många säga upp sig innan de hunnit bygga upp den erfarenheten. Våra arbetsgivare måste börja se på oss med nya ögon. De måste ställa sig frågan hur ska detta bli en arbetsplats ingen frivilligt vill lämna?

De måste tänka om och tänka nytt. Vad behövs för att man ska orka jobba ett yrkesliv som barnmorska på förlossning/BB? Nya arbetstidsmodeller, arbetstidsförkortning, ökad bemanning, större anpassning till den enskilda individen och skälig lön är några vägar att gå. Generellt inom regionen är det väldigt långt från personalen på golvet till de verkliga beslutsfattarna. Dessa vägar måste kortas så att vi kan föra en dialog med de personer som har möjligheten att påverka vår vardag och så att de kan få en större förståelse av hur vi faktiskt har det och vilka våra behov är. Som vi skrev tidigare så kostar god vård men i nuläget betalar vi dyrt för kortsiktiga lösningar som inte kommer att förbättra vår situation. Vi är övertygad om att regionen kommer att tjäna pengar i längden på att satsa långsiktigt och hållbart nu.

Ignorera inte larmet som nu länge ljudit. Det är dags att agera innan det är för sent.

"Jag orkar inte jobba mer än deltid"

3 av 10 jobbar deltid i vården – många för att de behöver mer vila och återhämtning. Det kan du läsa i vår rapport “Jag orkar inte jobba mer än deltid”. Vi presentar också  Vårdförbundets förslag för att säkra rätten till hållbara heltider.

Läs rapporten här!