Gästbloggare - Veronica Eriksson

Mitt namn är Veronica Eriksson och jag jobbar som sjuksköterska på Brogården, som är ett särskilt boende i Skellefteå. Jag har varit medlem i Vårdförbundet sedan jag examinerade som sjuksköterska 1997. Genom åren har Vårdförbundet gett mig möjligheter att få värdefull information och utbildning. Som förtroendevald under ca 10 år (under 2000-talet) gavs jag möjligheter att driva medlemmarnas frågor, genom samverkan ”från idé till beslut”, både på lokal nivå men även uppåt i organisationen. Vårdförbundet har genom arbetet med löneprocessen gett mig värdefull kunskap om hur jag kan påverka min löneutveckling.

I mitt nuvarande arbete inom äldreomsorgen trivs jag mycket bra, att vårda sköra äldre upplever jag som givande och ”det finaste som finns”. Det är ett varierande, utmanande och självständigt arbete. Det som ligger mig varmast om hjärtat är den palliativa vården, vård i livets slutskede.

I teoretiska sammanhang beskrivs att den palliativa vårdnivån som bedrivs inom Äldreomsorgen är allmän. Men patienter med komplexa palliativa vårdbehov, exempelvis diagnosgrupper som hjärtsvikt, KOL, demenssjukdom, neurologiska sjukdomar och cancer finns ju även inom äldreomsorgen. Eftersom olika diagnoser ger olika sjukdomsförlopp och symtom, behövs goda geriatriska kunskaper och specifika kunskaper om palliativ vård. Patienten behöver sättas i fokus och rätt insatser i rätt tid är av vikt för att vi ska kunna möta patientens palliativa vårdbehov, oavsett ålder, diagnos eller vårdform. Målet med palliativ vård är att lindra lidande och främja livskvalitet. För att uppnå det är alltså patienten beroende av att sjuksköterskor har dessa kunskaper och med ökad kompetens om palliativ vård kan fler patienter få sin vård tillgodosedd inom särskilt boende.

Så sagt och gjort, 2015 påbörjade jag min specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning palliativ vård på Sophiahemmet i Stockholm. Jag examinerade våren 2017. Med pompa och ståt i Blå hallen i Stockholms stadshus, där jag fick ta emot min brosch av självaste prinsessan Sofia som är beskyddare av Sophiahemmet. Det var två berikande och vansinnigt roliga studieår.

Men vad kan då en specialistsjuksköterska med inriktning palliativ vård tillföra i kommunal äldreomsorg?

I första hand handlar det om att jag har bidragit med kunskapstillskott inom området palliativ omvårdnad. Mina kollegor uttrycker att de lärt sig mycket under min specialistutbildning just för att jag kunnat förmedla ny och fördjupad kunskap inom området. Oftast uppstår det frågeställningar inom området symtomhantering, men jag lyfter även fram de övriga hörnstenarna (teamarbete, kommunikation och relation samt närståendestöd). Jag kan i jämförelse med tidigare uppmärksamma patientens omvårdnadsbehov i ett tidigare skede och aktivt medverka till att patient och närstående inkluderas i teamet. På Brogården har jag antagit en koordinerande roll för att stödja teamet och utbilda vårdpersonal.

Vårdpersonalen är den som är närmast patienten och dennes närstående. De känner personen bakom sjukdomarna och har därmed en central och viktig roll i den palliativa vården, från tidigt palliativt skede till vården vid en dödsbädd och omhändertagande efter dödsfallet. Vikarier och medarbetare utan vårdutbildning behöver lära sig grunderna i palliativ vård. För att fånga upp symtom i tidigt skede har all vårdpersonal på Brogården fått utbildning i hur man gör ROAG, munhälsobedömning samt lärt sig skatta smärta med symtomskattningsinstrument. Arbetet med att synliggöra och förankra den palliativa vårdens värdegrund och förhållningssätt har varit den svåraste men viktigaste uppgiften, då den ligger som grund för en god palliativ vård. Välutbildad och trygg vårdpersonal kan även hjälpa den döende med viktiga förberedelser inför döden.

Ett personligt engagemang har bidragit till en successiv utveckling av den palliativa vården med målsättning att uppnå Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer. Genom att vara en förebild och fylla i kvalitetsregister och visa vad insamlade data kan användas till i vardagen. Uppföljning är för mig A och O, där Svenska palliativregistret ger ett gott stöd där ”spindeldiagrammet” på ett konkret sätt synliggör områden där patienterna inte fått fullgod symtomlindring och inspirerar till förbättringsarbete.

Ett annat framgångsrikt arbetssätt är att använda ett strukturerat stöd, som nationell vårdplan för palliativ vård, NVP, vilket innebär att den palliativa vården kvalitetssäkras. Den döende sätts här i fokus, NVP ger teamet stöd att identifiera, bedöma och åtgärda patientens palliativa vårdbehov samt att individanpassa vården. Eftersom NVP uppdateras årligen, känner jag en trygghet i att aktuella riktlinjer och vårdprogram följs.

Jag vill avsluta detta blogginlägg med en dikt av Pia Dellson, som för mig sammanfattar den palliativa vårdens utmaningar ganska väl.

”Att leva har sin tid
Att bota har sin
Att dö har sin

Så enkelt är det
och så svårt”

/Veronica Eriksson

Boka din lönecoachning!

Nu är vår digitala lönecoachning i gång. Vi har flera tillfällen med fokus på löneförhandling eller lönesamtal. Passa på att öka dina kunskaper om lön, löneförhandling och lönebildning. Det har du nytta och glädje av hela yrkeslivet.

Sedan starten hösten 2021 har vi gruppcoachat över 8000 medlemmar. Ta chansen du också.

Säkra din plats här!