När är det vår tur?

Skolan och lärarna har fått välbehövligt tillskott av pengar både till höjda lärarlöner för en del lärare (lärarlyftet) och till verksamhet. Det är jättebra. Barnen är vår framtid och vi ska värna om dem.
Polisen och rättsväsendet kommer nu också att få tillkott med pengar för att höja lönerna, förbättra verksamheten och förbättra arbetsmiljön. Det är också mycket bra, ett rättsväsen som vi kan lita på är oerhört viktigt. Det är grundläggande för att samhället ska fungera.

Sedan och då menar jag nu genast måste det väl vara vårdens tur? När det saknas lärare och poliser märks det tydligt och i stor omfattning. I skolan mår eleverna inte bra och skolresultaten sjunker när det inte finns kompetenta lärare. När det saknas poliser är det också snabbt ”mätbart” att polisen inte kan komma när man behöver dem och att brott inte klaras upp.

När det fattas sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor finns det forskningsresultat som visar att människor dör, blir felbehandlade och att behandling fördröjs. Den kunskapen verkar inte hjälpa att man på flera sjukhus och enheter nu säger att det inte längre är patientsäkert för att det saknas sjuksköterskor. Glädjande nog har SKL beslutat att göra en utredning för att se vad de enheter som inte har brist på medarbetare från våra yrkesgrupper har gjort för att lyckas rekrytera och behålla kompetenta medarbetare. Vill SKL ha snabba svar på detta är det bara att fråga oss.

Det som behövs är: Bra villkor, hälsosamma arbetstider, bra löner och möjlighet till fortsatt utbildning och karriär.

Det saknas sjuksköterskor säger man och det är till viss del sant. Det saknas specialistutbildade sjuksköterskor men det finns 40 000 sjuksköterskor som inte arbetar i vården i Sverige. De behöver som längst utbilda sig ett och ett halvt år för att bli specialister. Det innebär att man kan på kort tid kan åtgärda bristerna i vården om man gör det som behövs, bra villkor, hälsosamma arbetstider, bra löner och möjlighet till fortsatt utbildning och karriär.

/Karin Kopparmalms, styrelseledamot Vårdförbundet Västerbotten