Möt oss i samverkan arbetsgivare!

På det Stora chefsmötet på Sahlgrenska universitetssjukhuset fick vi en gedigen genomgång om Sahlgrenska 6.0. Det var omkring 550 chefer som deltog tillsammans med representanter från olika personalorganisationer. Jag deltog i min roll som förtroendevald med förvaltningsövergripande facklig tid och huvudskyddsombud för Vårdförbundet.    

Det förklarades varför och inom vilka områden förvaltningen behöver förändras och genomgå omställning för att hålla jämna steg med samhällsutvecklingen och nå målet i visionen som Europas ledande universitetssjukhus 2032. Det är om sju år. Gott om tid säger vissa, snart säger jag. För en organisation med cirka 250 år på nacken så är sju år ingen tid alls. 

Det pratades om transformativt ledarskap, förändring på horisontell nivå, inte i den traditionella stuprörslinjen. Flera delprojekt presenterades av engagerade chefer och ledare som belyste vikten av delaktighet bland sina medarbetare. Att förändringsarbetet inte blir stabilt om vi inte gör det tillsammans, chefer och medarbetare. Mumma för mina öron som huvudskyddsombud, äntligen ska vi göra det här tillsammans!  

Jag satt som på nålar och väntade på att skyddsombudet och det preventiva arbetsmiljöarbetet skulle komma upp i presentationerna. En chef pratade om medarbetare med ett öppet motstånd mot förändring (nu kommer det tänkte jag!), att motståndet ofta är ett tecken på engagemang för sin verksamhet. Att man kan få driv när man lyckas rikta engagemanget i motståndet till engagemang och delaktighet till förändring.

Men! Det blev inte mer. Det kom inte. Som en punkterad ballong pyste min förväntan ut. Det här är inte bra… jag behöver säga något, tänkte jag. Jag bad om ordet och mikrofonen, reste mig upp i salen och sa: 

”Hej! Gustaf Linse Boström heter jag, Vårdförbundet, förtroendevald med facklig tid, avdelningsstyrelseledarmot och huvudskyddsombud på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Det är fantastiskt att höra om alla olika delprojekt och hur omställningen går framåt. Engagemanget i rummet är oerhört, ni skapar delaktighet bland medarbetarna vilket är framgångs- och nyckelfaktorer för bestående förändring. Men var är VI? Var är skyddsombuden? Det här är ett guldläge att involvera oss tidigt, kroka arm med Vårdförbundets lokala skyddsombud eller huvudskyddsombud. Använd oss, bolla med oss, ta höjd från början för arbetsmiljön. Blir vi delaktiga, får vi en röst med i arbetet så går processen smidigare. Vi kan stötta er som chefer, vi kan kommunicera med medarbetarna och bli en röst för deras tankar och oro som kanske inte alltid kommer fram.

Vårt uppdrag utgår ifrån våra kollegors förtroende, om vi brister i det förtroendet, tror ni att vi kommer få ha kvar uppdraget? Ni är chefer och har, utifrån det perspektivet, en ”tryggare” tillvaro. Så jag utmanar er nu och sträcker ut en hand, ta den så gör vi en stabil och arbetsmiljösäker omställning tillsammans.”    

Hur bemöttes detta? Det kom rungande applåder från hela församlingen. Efteråt i pausen sökte flera personer upp mig och ville diskutera hur man kan göra, men även bara för att visa uppskattning för att jag vågat ta initiativet.  

Vårdförbundet kan inte sitta still och vänta på att bli inbjudna, vi måste ta plats på ett konstruktivt sätt. Jag är evinnerligt trött på att jobba reaktivt och komma in när det gått fel. Tillsammans med arbetsgivaren måste vi börja jobba proaktivt, framåt, preventivt. Vi får inte fastna och bli en del i problemet, vi måste visa att vi med vår kunskap kan bli en del av lösningen. 

Vårdförbundets hand är därmed fortfarande utsträckt och vi väntar på att utmaningen ska antas. 

Gustaf Linse Boström 
specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård 
huvudskyddsombud Sahlgrenska universitetssjukhuset