Jennys tal, manifestation #räddavården i Göteborg 1 juni 2024

Jag heter Jenny Ornestedt och jag är legitimerad biomedicinsk analytiker med inriktning Klinisk Fysiologi. Som biomedicinsk analytiker gör jag analytiska undersökningar på dig som behöver vård.

Det är på mina undersökningar som läkare baserar sina svar. Det är baserat på mina undersökningar du får en diagnos eller frias från sjukdom. Det är på mina undersökningar beslut tas om vilken behandling man ska ge dig. Det är våra undersökningar som är axlarna som vårdens beslut vilar på.

Jag tog examen som biomedicinsk analytiker i juni 2012 och har sedan dess varit anställd på Kliniska Fysiologi på Sahlgrenska, alltså nu i 12 år. Men jag är ovanlig! Med mina 12 år i yrket så kan jag kalla mig erfaren och i min åldersgrupp, så är det ovanligt. De flesta erfarna, som är kvar, närmar sig pensionen, eller är redan pensionärer. De flesta i min ålder har lämnat!

Under mina första år i yrket så var vi många runt min ålder. En efter en har de flesta slutat. Några har gått till privat verksamhet, men de flesta har lämnat yrket helt.
Och jag förstår dem!
En verksamhet med en stressig arbetsmiljö till en dålig lön och ingen löneutveckling att tala om så är det fler och fler som väljer att lämna yrket för att göra något annat. Jag tillhör i stället den grupp som inte längre arbetar heltid för att orka.

Idag ingår det i mitt jobb att neka dig den undersökningstid du behöver för att få ett snabbt svar. Ett svar som berättar varför du är sjuk. Ett svar som berättar vilken behandling du behöver få. Eller ett svar som berättar åt vilket håll din sjukdom går.

Idag ingår det i mitt jobb att skynda mig med din undersökning för att hinna med fler.

Idag ingår det i mitt jobb att spara pengar på dina undersökningar, samtidigt som jag ska göra det så noggrant att inget missas.

Idag ingår det i mitt jobb att inte ha en minut över, samtidigt som jag ska se till att jag ständigt förbättrar och håller mig uppdaterad med forskning och nya rön.

Det är ett samvetsjobb som är tungt att bära och stressigt att utföra. En ständig balansgång i samvete mellan den personliga kontakten, noggrannhet och mängden personer att hjälpa. Och varje gång man lyckas hitta lite balans så slår ekonomin en klubba på ens fötter igen.

Ändå gillar jag mitt jobb. Jag gillar det tekniska och kluriga i att utföra analytiska undersökningar, att hitta variationer och att tillsammans med mina kollegor få fram en lösning.
Jag gillar att möta och hjälpa dig och alla andra när ni blir sjuka och behöver hjälp. Jag gillar att finnas där och vara en samhällsbärare.

Men jag hör också snacket bland mina yngre kollegor. Snacket om att det är för stressigt. Snacket om att det är för dåligt betalt. Snacket om att lämna yrket.

I debatter hör jag argumentationerna om att sjukvården måste hänga med i en befolkning som blir både större och äldre.

Men lösningen kan inte vara att fortsätta stressa de få av oss som finns kvar, till en orimligt låg lön, utan tillräcklig vila! Det kommer sluta med att ingen vill jobba kvar och vilken sjukvård har vi då?

Just nu urholkas sjukvården, fler och fler slutar och med dessa försvinner också erfarenheten.

Lösningen måste vara en bättre arbetsmiljö, en rimlig lön och en ordentlig löneutveckling! En bra start på detta är att sänka arbetstiden så fler orkar jobba heltid igen. Behåll den erfarenheten som finns kvar.

Jag är biomedicinsk analytiker och jag älskar mitt arbete, men till villkoren vi har idag kommer inte heller jag stanna kvar länge till.

Jenny Ornestedt
biomedicinsk analytiker
Klinisk fysiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset