Massanställ oss barnmorskor!

Först vill jag säga något utanför manus och jag hoppas inte att mina medarrangörer får skrämselhicka nu.
Idag handlar det om barnmorskorna. Med det betyder inte att ni som arbetar i team med oss är mindre viktiga. Undersköterskor, läkare och annan ”omkring-personal”. Många av er är här idag och jag vill bara säga: vi ser er! Och vi är jätteglada över att ni är här.
Jag arbetar som barnmorska på Östra sjukhusets förlossning och det har jag gjort i måååånga år, faktiskt mer än 20. Jag tänker inte prata så mycket om hur vår arbetsmiljö blivit allt sämre och hur barnmorskornas förutsättning att arbeta på det sätt som är bäst för alla blivit allt svårare. För jag VET att ni vet det. Det är därför vi alla är här idag.
Men jag skulle vilja berätta om hur jag i somras för första gången under hela mitt yrkesverksamma liv var riktigt rädd för att gå till jobbet.
Arbetsbelastningen under den gånga sommaren skruvades av olika anledningar upp ytterligare ett par nivåer. Det faktum att sommaren innebär semester även för personalen var den största anledning. För att ersätta dem som var lediga arbetade de som var kvar mycket övertid. Ibland frivilligt men ofta beordrad. Jag såg hur mina kollegor på förlossning och BB blev allt mer stressade och uttröttade ju längre sommaren led. Ute sken solen och det var varmt. Inne blev personalen allt blekare, gråare och tröttare.
En dag kom en kollega till mig och berättade att hon som arbetat natt i nästan hela sitt liv för första gången somnat vid ratten när hon körde hem på morgonen och varit på väg i diket. Räddningen var att hon har en ny bil som automatiskt genom ny teknik avvärjt det. En annan kollega som verkligen gillar att arbeta mycket, gärna i högt tempo och som har en arbetskapacitet utöver det vanliga, hon kom också till mig. Hon talade om att nu, nu hade hon stresspåslag. Kunde inte släppa jobbet när hon var hemma, hade svårt att sova och fått påverkan på sitt hjärta med extraslag och rusningar.
Att de kom till mig beror på att jag är förtroendevald för Vårdförbundet och det uppdraget innebär också att jag är skyddsombud. De kom till mig och vädjade om hjälp.
Det jag nu ska säga har jag inte berättat för någon och det är anledningen till varför jag var rädd att åka till jobbet.
Jag hade nämligen kommit på mig själv att vid varje arbetspass verkligen, verkligen förvissa mig om att akutväskan fanns där den skulle och att jag av misstag inte skulle slå det vanliga numret till Sahlgrenskas växel utan ringa larmnumret. Ni vet, är det 99 eller 90 när man utlöser hjärtlarm? I en akutsituation måste man vara säker. Som en försäkring skrev jag rätt nummer på en lapp och stoppade i fickan. Varje pass.
För jag var helt övertygad om och paniskt rädd för att någon av mina kollegor skulle drabbas antingen av en stroke eller en hjärtinfarkt. Att någon skulle segna ner på jobbet precis när som helst. Jag kände en enorm lättnad för varje arbetspass som gick och alla kollegor kom levande hem.
Kan ni förstå att man ska behöva känna så?
I slutet på sommaren gjorde Vårdförbundet tillsammans med SACO en anmälan till Arbetsmiljöverket, en så kallad 66A. Efter det gjordes en del åtgärder omedelbart men vår arbetsgivare har fortfarande ett stort och pågående arbete framför sig. Och det leder mig osökt in på det jag vill säga till er: Som situationen ser ut är det förståeligt att barnmorskor väljer att lämna yrket. Att man i frustration och trötthet inte orkar mer utan helt enkelt ger upp. För en barnmorska sitter det beslutet fruktansvärt långt inne.
Jag må vara en obotlig optimist men jag tänker att vi måste komma med lösningar. En som jag klurat på är att vi barnmorskor i VGR tvärtemot vad de gör på andra håll i landet istället gör oss anställningsbara. Att vi låter arbetsgivaren mass-anställa oss.
*Att vi ser till att det på varje tjänst där det krävs kompetens som barnmorska där ska det finnas just det: en barnmorska!
*Att vi tillsammans påverkar inifrån och driver igenom de förändringar vi anser behövs för att vi ska få en välfungerande kvinno- och förlossningsvård. En vård som är värdig ett välfärdsland som Sverige.
*Att vi infiltrerar systemet helt enkelt.
*Ju fler vi är på en arbetsplats som vill detsamma desto större chans att vi lyckas.
*Och ju fler vi är desto mer ork ATT arbeta för en positiv utveckling av arbetsmiljön och barnmorskans kompetensområden får vi.
*Och då menar jag i alla verksamheter där barnmorskor arbetar.
*Vi ska se till att ta hjälp av dem som berörs. Det vill säga de vi professionellt ska utbilda, ge råd, stötta, behandla eller bistå.
I detta nu har vi en stor uppbackning av alla dessa som av olika anledningar behöver oss och vår kompetens. För även deras röster, åsikter och till och med rättigheter har kommit bort.
Och nej. Jag står inte här och säger att situationen är ok. Inte på något sätt. Kollegor i hela landet har slitit oerhört hårt väldigt länge.
Jag säger inte att vi suttit på våra ändor och låtit bli att arbetat för en bättre arbetsmiljö och rimlig arbetsbelastning.
*För vi har krävt extra arbetsmiljöronder och demonstrerat.
*Vi har suttit i TV-soffor och bett om ursäkt för att vården inte är vad befolkningen väntat sig.
*Vi har vänt ut och in på oss för att få politiker och makthavare att förstå vad som behövs.
*I många, många år har vi höjt våra röster och krävt en förändring.
Och NU äntligen rör det på sig. Skutan gungar rejält. Tiden för förändring är kommen.
Om arbetsgivaren visar att de verkligen förstår allvaret hoppas jag att vi gemensamt kan få till en kurs som leder oss in i framtiden med helt nya förutsättningar. Det kommer ta tid, behövas tålamod och pannben. Vilken yrkeskategori har det??
Jo, barnmorskan har kunskapen, engagemanget och framförallt viljan att driva en sådan kursomläggning.
Jag tror det är möjligt. För det är ett moment 22 just nu. Så länge vi är få bryts vi ner och ingenting händer. Blir vi fler kommer glädjen och orken tillbaka och allt, precis allt kan hända.
Vi barnmorskor har inte orsakat problemen men vi har banne mig lösningarna!




Boka din lönecoachning!
Vi har flera tillfällen med fokus på löneförhandling eller lönesamtal. Passa på att öka dina kunskaper om lön, löneförhandling och lönebildning. Det har du nytta och glädje av hela yrkeslivet.
Sedan starten hösten 2021 har vi gruppcoachat över 8000 medlemmar. Ta chansen du också.
Säkra din plats här!