Hur är det att arbeta som biomedicinska analytiker på Laboratoriet för klinisk kemi?

Biologi och kemi har alltid varit intressant, så när jag hittade det biomedicinska analytikerprogrammet så kändes det värt att satsa på. Jag har inte ångrat det en enda dag och under mina 3,5 år som biomedicinsk analytiker har det alltid känts roligt att gå till jobbet.

Att arbeta som biomedicinsk analytiker är roligt och stimulerande eftersom man möter nya utmaningar, både tekniskt och analytiskt. Man utvecklas ständigt eftersom man ständigt lär sig. Utmaningarna man stöter på kan vara allt från ett instrument som strular till att något i ett patientprov interfererar med analysen. Man måste lösa dessa ”problem” genom att felsöka, konsultera varandra och dra nytta av varandras erfarenheter och kompetens. Därigenom lär man sig och skaffar sig erfarenhet och en större trygghet i sin yrkesroll.

På klinisk kemi varieras arbetet mellan de fyra sektioner som är öppna dygnet runt. Därutöver finns specialsektioner som är öppna på vardagar, för till exempel allergi-, hormon- och proteinanalys. Den första sektionen proverna anländer till är provinlämningen. Varje dag registreras och sorteras ca 2600 prover som sedan fördelas till de övriga sektionerna.

Hematologisektionen är en av sektioner som alltid är öppen och här är arbetet alltid lärorikt. Celler analyseras i instrument men ibland krävs manuell bedömning i mikroskop, beroende på provmaterial och hur provet ser ut Till skillnad från hematologin som stundtals kan innebära en del manuellt arbete är rutinsektionen automatiserad. Provbanan centrifugerar och transporterar prover till och från instrumenten på sektionen för att sedan förvara dem. Akutsektionen inrymmer koagulation och en rad andra analyser, bland annat hjärtmarkörer, läkemedelskoncentrationer och urinstatus.

Hur ser en biomedicinsk analytikers framtid ut? Jag hoppas och tror att vår framtid kommer vara full av utveckling, åt många olika håll. Nya utmaningar, kanske i form av att vår profession kan fungera som diagnostisk partner; vi kan med vår kompetens om metoder och analyser ge ett stöd vid diagnossättning och uppföljning på patienter. Kanske kommer vi att behöva fler specialistutbildade BMA som bedömer delar av de provsvar som läkare gör idag? Men vi kommer säkerligen också möta nya metoder, nya tekniska utmaningar. Jag menar, om vi ser 40 år tillbaka på laboratoriearbetet och fram tills nu så har det skett enorma förändringar! Så varför stanna nu?!

Biomedicinska analytiker på Laboratoriet för klinisk kemi
Södra Älvsborgs Sjukhus