Felavlönad utan sur offerkofta

Jag är felavlönad och jobbar med detta i Vårdförbundet. Mitt uppdrag är att lyfta våra medlemsgrupper och tala för just dem. För det har jag blivit vald till att göra.

Det gör mig inte blind för andra fackförbunds grupper som är felavlönade eller lågavlönade, som till exempel omvårdnadspersonalen, de är mina arbetskamrater i min profession som sjuksköterska. Jag ser dem varje gång jag arbetar som sjuksköterska i kommunen, hur de sliter och ställer upp för sina vårdtagare och våra patienter.

Jag ser hur de inte får sina raster och ligger som skållade råttor i bilarna som far runt för att hålla tiden och utföra de genomförandeplaner som är överenskommet.  Jag ser dem när de går till samma vårdtagare som precis fått hjälp med något och sedan glömt av. De möter den demente med tålamod och vet att snart ska de dit igen. Jag ser och är inte blind.

Jag pratar nästan alltid arbetstid och arbetsmiljö på varje pass med mina arbetskamrater som är omvårdnadspersonal. Jag har bara en kollega dagtid och på kvällarna är jag ensam sjuksköterska i min kommun. Det är oundvikligt att inte se det mina arbetskamrater gör och det skapar en stor förståelse hos mig och jag kan som arbetskamrat dela deras frustration och även råda som skyddsombud. Jag ser och är inte blind.

Där stannar det!

Som förtroendevald i Vårdförbundet driver jag mitt fackförbunds frågor för det är de medlemmarna som valt mig. Här gäller det att skilja på sak och person.

Vi som finns inom de olika kvinnodominerade yrkena är felavlönade utifrån genus och jämställda löner då vi jämför med likvärdiga yrken. Vi behöver ge varandra stöttning i det och lyfta varandra.

Nu på senare tid har det dykt upp i olika sammanhang att vi ställs mot varandra. INTE OKEJ!!!! 

Vi ska inte käbbla mot varandra, lägga krokben eller ställa kvinnodominerade grupper mot varandra. Vad är det som gör att vi inte kan kämpa för bättre villkor utan kämpar på bekostnad av varandra?

Lägg energin på dem och det som verkligen kan förändra våra villkor i stället!

Vi tar en stor risk annars att det blir en sur offerkofta i diskussionen om jämställda löner.

Det blir en sur offerkofta och den vill jag inte ta på mig. Låt oss ta av de sura offerkoftorna och tala om för arbetsgivaren att vi som arbetar i kvinnodominerad sektor är en felavlönad grupp…

PUNKT SLUT.

Punkt slut/ Marianne