Underbart att minnet är så kort

Välkomna tillbaka alla Västbloggens läsare!

Sommaren som Vårdförbundet varnade för lider mot sitt slut. Problemen med överbeläggning och underbemanning besannades med råge och debattens vågor i Västra Götaland svallade högt i alla medier. Vårdförbundet syntes på debattsidorna och framför kamerorna. Läkare och politiker uttalade sig om att nu måste vi bryta utvecklingen och förbättra sjuksköterskornas villkor. Forskare berättar att det finns linjära samband mellan antalet arbetade övertidstimmar och antal fel som begås i vården. Det är ju på tiden att det finns forskare som kan påvisa detta! (Att jobbar du länge blir du trött och är du trött ökar risken för att du gör misstag.)

Sommaren var varm, solig och intressant. Men det är nu det verkligt intressanta börjar. Hur bra är minnet? Eller rättare sagt hur långt…

I mötet med arbetsgivaren, i olika samverkansforum på olika nivåer i Västra Götaland, vad kommer arbetsgivaren att komma ihåg? Så går eftertankens kranka blekhet över i beslutsamhetens friska hy ganska snabbt? När man inte längre minns vad som hände och sommaren känns redan avlägsen i september.

Det är då; när vi sitter där med olika upplagor av arbetsgivare i fisken Doris skepnad, (Nemos pappas glömska vän) som VI måste komma ihåg och påminna, igen och igen och igen.

Det var såhär det var och det är såhär det blir och det blir bara värre om det inte görs något åt våra villkor!!! NU!!!

 Det är nu det verkligt intressanta börjar; det är nu vi ska jobba för att rätta till problemen.

Så heja på, alla Vårdförbundets representanter från norr till söder och öst till väst i Västra Götaland! Vårt minne sviker inte.

 //Robin Åberg