Frivilligt ambulansvärn, genus a la 50-talsschablon?

Skrivet av Robin Åberg

7 mars 2013

Västbloggen

Ibland får jag lust att ge efter för de rådande normerna runt kvinnor och män. Det som kallas för det heteronormativa perspektivet. En förutfattad bild om vad män och kvinnor är, vad de kan tänkas att göra, vem som är mest värd och hur de ska vara gentemot varandra. Det blir helt enkelt för krångligt ibland att gå emot de rådande föreställningarna, det kan kännas som att gå mot strömmen i Niagara. Det finns ett utryck som heter ”mot dumheten strider gudarna förgäves”.  Så kan jag tänka ibland när jag går där mot det forsande vattnet. Det spelar ju för fåglarna ingen roll, all denna forskning, all kunskap och visdom som finns i vårt samhälle, när det finns människor som bara inte vill veta.

Plötsligt sitter där en nisse med 100% kompetens för att ta sig till nån ledande eller opinionsbildande position i samhället. Väl på hög plats i hierarkin får dennes världsbild plötsligt betydelse för en massa människor. I värsta fall har vederbörande en infantil världsbild vad gäller genus och 0% kompetens att revidera denna.

Låt mig ge ett exempel:

En kollega visade mig en glimt ur en Powerpoint som hon fått vid en utbildning för Ambulansen. Statistik visade på att utryckningstiderna är för långa i VG-regionen. Nu var där en nisse framme och talade om ”frivilligt ambulansvärn”. Min annars så vältaliga vän blev helt förstummad inför följande budskap:

Bilden på Powerpointen har du säkert sett en liknande förut. En nidbild av en sjuksköterska, typ ”sexig” sjuksköterska i kort kjol, men med utstyrsel i gammalt sjuksköterskeuniformsnitt, gärna med spruta. Denna lilla pingla visade sig vara lösningen för hela ambulansverksamheten i VG-regionen!

Hon satt enligt föreläsarens utsago tyvärr ensam i soffan så ofta på kvällarna och hade inget att göra. ”Gubben” var ju ute och spelade golf såklart, med ”grabbarna”, ”som vanligt”. Och det vet vi ju alla hur en sån här liten duktig kicka är funtad. Hon är en duracellkanin som bara vill hjälpa allt och alla jämt och ständigt och hon gör det så gärna gratis, för då är hon ju ännu duktigare. Som tur är finns tydligen denna lilla sexiga, ensamma, omvårdande pingla i stor upplaga över hela VG-regionen, naturligtvis är hon leg sjuksköterska, eller ska vi säga ”syrra”. När nu ambulansverksamheten misslyckats med att uppfylla sitt uppdrag, att få fram ambulanser till sjuka människor i tid, så kommer hon att rycka in, enligt föreläsaren, om vi bara ber henne. ”Gubben” har säkert köpt en Iphone 5 till henne i julklapp och där ska ni se, så laddar hon bara ner en app. (”Gubben” kanske måste hjälpa henne) När nu ambulansen inte hinner komma så fort så blippar det helt sonika till i appen. Ser du det framför dig? Hur våran lilla söta solstråle reser sig ur soffan, rättar till den stärkta mössan med kors på och med hoppsasteg beger hon sig ut i sin korta kjol. Grannskapets lilla ängel, här kommer hon igen, håret fladdrar lätt i vinden. Det som är helt otroligt bra är att hon helt utan tekniska hjälpmedel, mediciner, ja helt utan anställning, själv kan klara alla sjukdomsfall i väntan på ambulansen.

Det som jag tycker är mest ofattbart är att denna bild, på fullt allvar, skapats och förmedlats av en fullvuxen normalbegåvad föreläsare 2013 i Västra Götaland.

Ibland får jag lust att ge upp för de rådande förutfattade normerna om vad en man och en kvinna är, det vore väl enkelt för mig; en vit heterosexuell man i mina bästa år. Men så händer någonting som det här; en glimt av hur bottenlöst träsket kommer att bli om de som har kunskapen slutar att gå mot strömmen. Det finns ingen annan väg än framåt om vi så ska gå emot hela Niagara. För jämställdhet handlar om mänskliga rättigheter och en värld utan mänskliga rättigheter är ingen värld jag vill leva i. Det må vara så att mot dumheten kämpar gudarna förgäves, men jag har också hört ett annat uttryck som säger ”Om så sanningen bara är en viskning så kommer den att besegra all världens arméer”.  Idag väljer jag att tro på det uttrycket.

"Jag orkar inte jobba mer än deltid"

3 av 10 jobbar deltid i vården – många för att de behöver mer vila och återhämtning. Det kan du läsa i vår rapport “Jag orkar inte jobba mer än deltid”. Vi presentar också  Vårdförbundets förslag för att säkra rätten till hållbara heltider.

Läs rapporten här!