Den här frågan är större än 25000 kronor - Gästinlägg Torun Carrfors

Torun Carrfors  utvalda delar ur hennes tal på studenternas manifestation i Göteborg 24 april 2016:

-Jag är glad över att få komma hit och prata i dag.  För det här handlar inte bara om mig. Inte bara om blivande sjuksköterskor. Inte bara om oss i vården. Den handlar också om våra patienter. Om alla anhöriga. Och alla er andra. Den handlar om synen på vad bra vård får kosta och vad kvinnors kroppar är värda.

Den här frågan är större än 25 000 kronor.

När jag började jobba i vården och pratade om våra låga löner, sa alla politiker att de höll med. Lönen var för låga. Flera gav sitt recept på hur jag skulle ta eget ansvar för att höja den. Genom att byta arbetsplats ofta skulle jag genom stenhård löneförhandling se till att lönen steg i snabbare takt.

När jag började jobba i vården och pratade om hur arbetsmiljön slet, sa mina chefer att jag kanske borde gå ned i tid. Så jag inte blev sjuk. Genom att ta eget ansvar och bara jobba 80 % skulle jag förhindra långtidssjukskrivning.

I dag läser vi i tidningarna om sjuksköterskebrist och hur det på flertalet vårdavdelningar inte finns någon sjuksköterska med mer än en eller ett pars erfarenhet av den patientgrupp hen vårdar.  I dag läser vi i tidningen om ytterligare en generation kvinnor som inte kan leva på sin egen pension. Det blir sällan bra när enskilda personer ska ”ta ansvar” för strukturella problem. Snarare skapas nya, och allvarligare sådana då.

Jag vill försöka bota. Jag vill alltid vara där och lindra.

Jag vill hålla din hand, vara dina ben, stå för hoppet, ta bort sin smärta, ta över ansvaret för en stund. Vill stryka din rygg, vara någon att lita på, vara rösten som bär.

Men jag vill ha resurser och kraft när jag gör det.

Allt annat är ovärdigt. Även för dig. Allra mest för dig.

//Torun Carrfors