När klimatförändringarna når kranen - vad händer med vården då?

Jag klev precis ut ur min snabbdusch och mina krukväxter blänger lite surt på mig eftersom jag inte vattnat dem de senaste dagarna. Det är ju inte hela världen om mina krukväxter stryker med men jag kan inte låta bli att reflektera över vattenbristen i Stockholm som vårdprofession och ur ett hälsoperspektiv. Just nu råder vattenbrist i Stockholm och invånarna uppmanas att spara på kranvattnet eftersom reningsverken har svårt att leverera tillräckliga mängder. Orsaken är bland annat den höga vattentemperaturen i Mälaren. Det gör att reningen blir mindre effektiv samtidigt som behovet av vatten är stort. Det här kan verka som ett tillfälligt problem (åtminstone för mina krukväxter) men i själva verket visar det på något större – hur sårbar vår välfärd och beredskap blir när klimatförändringar påverkar samhällsviktig infrastruktur.

Klimatförändringar – en folkhälsofråga
När klimatförändringarna påverkar vår vattenförsörjning blir det också en folkhälsofråga. Dricksvatten är en förutsättning för hygien, mat, för att förebygga smittspridning, för vård och omsorg. Kort sagt för att hålla befolkningen frisk. Utan tillgång till rent vatten riskerar vi både vår folkhälsa och att sjukvården inte fungerar. När hösten kommer ökar alltid infektionssjukdomar. Vi går in i en period där förkylningar och andra luftvägsinfektioner ökar. Basala hygienrutiner, som att tvätta händerna, är centrala för att skydda oss själva, patienter och personal. Covid-pandemin lärde oss hur avgörande dessa enkla åtgärder är. Men vad gör vi om det kommer en ny pandemi eller ett större utbrott av infektioner – samtidigt som vattenförsörjningen är begränsad? Visst kan vi snåla på vattenförbrukningen i våra hushåll. Men hygien, smittskydd och patientsäkerhet kan inte kompromissas bort. Speciellt inte nu när hösten står runt hörnet…

Beredskap på riktigt
Det talas mycket om beredskap just nu. Men vattenförsörjningen får inte glömmas bort i den diskussionen. I själva verket är den en av de mest grundläggande delarna av vår infrastruktur. Vi kan inte ha ett fungerande samhälle och en fungerande hälso- och sjukvård om vattnet inte räcker till. Klimatförändringar påverkar vattenförsörjningen på flera sätt: varmare vatten försvårar rening, längre torrperioder ger lägre grundvattennivåer, och skyfall/höga flöden kan kontaminera råvatten eller störa distributionen. Analyser pekar redan på ökade klimatrelaterade risker i stora delar av Sverige och behovet av klimatanpassning. Hur förberedda är vi egentligen på att hantera störningar i vattenförsörjningen i kris och krig när det inte ens fungerar nu?

Visst kan vi snåla på vattenförbrukningen i våra hushåll. Men hygien, smittskydd och patientsäkerhet kan inte kompromissas bort.

En politisk fråga
Det här är inte en fråga för enskilda individer att lösa. Vattenförsörjningen måste uppmärksammas på alla nivåer. Som en del av klimatpolitiken, beredskapen och folkhälsopolitiken. Hälso- och sjukvården är beroende av att det finns ett robust system för vatten. Vattenbristen i Stockholm visar tydligt hur klimatförändringar redan nu påverkar oss – och hur nära kopplat det är till vår förmåga att bedriva säker vård och att ha en god samhällsberedskap. Utan tillgång till vatten kan vi inte garantera vård, hygien eller folkhälsa. Det måste lyftas mer i den politiska debatten. Rent vatten är en våra viktigaste beredskapsfrågor.

Sophia Godau, biomedicinsk analytiker, ledamot avdelningsstyrelsen i Stockholm och förbundsstyrelseledamot i Vårdförbundet