Wilhelm Conrad Röntgen må ha upptäckt våra röntgenstrålar år 1895, men dessförinnan hade de redan hunnit susa omkring ute i universum i några miljarder år. Denna kosmiska röntgenstrålning – oftast av storleksordningen 0.5 till 30 kV (eller 0.04 till 2.5 nm), ibland något högre – filtreras effektivt bort av atmosfären innan den når oss. Tio cm rumsluft eller tre helt vanliga A4-ark kan t. ex. filtrera bort ca 90% av alla röntgenfotoner med energi kring 3 kV. För att observera den här strålningen så behöver de astronomiska mätinstrumenten därför placeras i omlopp utanför vår atmosfär, i rymden.
Denna gren av astronomin kallas logiskt nog för röntgenastronomi, och fick sin början i slutet av 1940-talet. Genom att spänna fast en geigermätare på en ballistisk missil, upptäckte man då att solen faktiskt sänder ut röntgenstrålning. Primitivt, men effektivt. Sedan dess har området vuxit stadigt, och vi känner numera till över 150.000 objekt i universum som emitterar röntgenstrålning. Detta bl. a. genom att gaser vid temperaturer på >1.000.000 grader Kelvin (t. ex. inuti stjärnor) sänder ut termisk bromsstrålning, att högenergielektroner kolliderar med lågenergifotoner så att dessa tar över en del av elektronernas energi (genom s. k. invers comptoneffekt), och att elektroner sänder ut synkotronstrålning när deras rörelser böjs av mot tillräckligt starka magnetfält vid t. ex. supermassiva svarta hål. Det går ganska vilt till där ute.

Området har bl. a. kunnat lära oss mycket om de processer som pågår inuti stjärnor mot slutet av deras liv, och astrofysikern Riccardo Giacconi fick Nobelpriset i fysik så sent som 2002 för sitt arbete inom röntgenastronomin. Tekniskt så skiljer sig en del åt jämfört med vår vardag på en röntgenavdelning. Där strålkällan hos oss utgörs av ett röntgenrör, består den inom astronomin t. ex. av en fjärran galax. Fokus-film-avståndet är således absurbt stort, ofta flera miljoner ljusår. Den infallande strålningen måste sedan fokuseras ihop mot en uppsättning CCD-detektorer med hjälp av svagt vinklade iridium- eller guldtäckta speglar hos ett röntgenteleskop i omlopp, kommuniceras vidare till oss i statistikform via NASA:s rymdnätverk och avslutningsvis översättas och färgkodas om till en färdig bild.

Röntgenbilden talar sedan om för oss hur galaxen sänder ut röntgenstrålning, på samma sätt som en bild tagen med ett vanligt teleskop visar det visuella ljus som galaxen i fråga sänder ut. På köpet får vi även information om det som ligger mellan oss och källan. Skulle det ligga ett moln av interstellär gas mellan oss och objektet, så kan vi via enkel spektroskopi se vad molnet består av för olika grundämnen, och skulle det passera en planet eller måne mellan oss så kan vi se vad dess eventuella atmosfär består av.

spiralgalaxer
[Bildtext: Spiralgalaxerna NGC 2207 och IC 2163, 130 miljoner ljusår bort. Överst avbildade med röntgenteleskop, i mitten med ett vanligt teleskop, och nederst i en sammansatt bild av de båda. Dessa galaxer är fulla av s. k. ultraluminösa röntgenkällor (ULX) och en typ av dubbla stjärnsystem som kallas röntgenbinärer. Bild från NASA/CXC/SAO]
Bild från NASA/CXC/SAO]

Således kommer röntgenstrålningen oss till nytta, både när vi blickar inåt för att förstå våra egna kroppar bättre, samt utåt för att hjälpa oss tolka det omkringliggande makrokosmos. Detta hade kanske inte så mycket med vårt yrke att göra, men jag tilltalas av tanken att vi röntgensjuksköterskor har äran att arbeta med denna tämjda ursprungskomponent i universum på daglig basis. De ofantliga avstånden ute i rymden känns inte fullt lika ofattbara då på något sätt.

 

Robert Stenman,

Röntgensjuksköterska på dagarna,

amatörastronom om nätterna


Kommentarer

  1. 130 miljoner ljusår? Oj vad jag blir yr!
    Det var roligt att läsa den här bloggen Robert. Jag letade upp din blogg http://xrob.blogg.se/ den är riktig underhållande!
    Midsommar hälsningar från Lund
    /Dervla

Det går inte längre att kommentera på det här inlägget.

Redo för jobbstarten?

Missa inte vår nya digitala guide för dig som är ny i yrket eller ska börja på en ny arbetsplats.

Läs om guiden här!