Ett galet år och jag hade valt det igen

På förra årsmötet stod jag på scenen, nervös men också väldigt förväntansfull inför det som låg framför mig. Jag hade nog en bild av vad som väntade, men så här i efterhand kan jag konstatera att jag inte hade en aning om hur mycket det här året skulle komma att ge mig.

Häromdagen konstaterade Lina och jag att när vi blir gamla kommer vi nog att titta tillbaka på just det här året och skratta åt allt vi varit med om.

För det har verkligen varit ett galet år. Galet kul. Galet mycket. Galet svårt. Galet jobbigt ibland. Galet lärorikt. Galet intressant. Ja, helt enkelt galet på väldigt många olika sätt. Men vet ni vad? Jag har inte ångrat mig en enda dag.

Jag har lärt mig otroligt mycket. Om vårt fackliga arbete, våra professioner, människor och om vår organisation. Men även om mig själv. Om vad jag klarar av, vad jag behöver lära mig mer om och hur mycket man faktiskt kan utvecklas när man kastar sig in i något nytt.

Man behöver inte klara allt själv

Under året har jag också fått erfara att livet ibland händer. Och när det gör det blir det extra tydligt hur viktigt det är att inte stå ensam. Att ha en parhäst som Lina, en styrelse och kollegor som kliver fram när det behövs betyder så mycket. Människor som stöttar, hjälps åt och får saker att fungera även när det inte riktigt blir som man tänkt sig.

Och att veta att vi bakom oss har omkring 5 500 personer här i Östergötland som tillsammans är Vårdförbundet. Det är faktiskt en ganska mäktig känsla.

För även om det ibland är jag som står längst fram, så är det här verkligen inget enmansjobb. Det finns så många människor som på olika sätt bidrar, engagerar sig och driver arbetet framåt. Alla med sina erfarenheter, sin kunskap och sina perspektiv. Det är det som gör oss starka.

Förändringen sker tillsammans

Om jag ska sammanfatta mycket av 2026 med ett enda ord så blir det – tillsammans.

Under året har vi mött medlemmar, förtroendevalda/skyddsombud, chefer/ledare, politiker och beslutsfattare. Vi har samtalat, påverkat, utmanat och försökt flytta positionerna framåt.

Vi har lyft frågor som är viktiga för våra professioner, arbetsvillkor och framtidens hälso- och sjukvård. Vi har diskuterat, ifrågasatt och försökt hitta vägar framåt även när det inte alltid varit enkelt.

För beslut och avtal förändrar inte verkligheten av sig själva. Det är ute på våra arbetsplatser som förändringen behöver märkas. Det är där villkoren ska fungera, arbetsmiljön ska hålla och förutsättningarna för att göra ett bra jobb ska finnas. Och där är ni helt avgörande.

På kongressen var det ett budskap som fastnade särskilt hos mig – vi måste göra det tillsammans.

Ju mer jag tänker på det, desto mer självklart är det. Fackligt arbete handlar inte om en person, en styrelse eller en enskild insats. Det handlar om vad vi kan åstadkomma när vi samlar våra erfarenheter, står upp för varandra och arbetar mot gemensamma mål.

Vi är Vårdförbundet. Var och en av oss.

Tack för att ni är med och gör skillnad

När jag tänker tillbaka på året känner jag framförallt en stor tacksamhet. För allt jag har fått lära mig, alla människor jag har fått möta och alla erfarenheter jag tar med mig vidare. Men framförallt känner jag tacksamhet för engagemanget jag möter runt omkring mig. För alla som tar sig tid, delar med sig av sin kunskap, ställer frågor, vågar utmana och fortsätter kämpa för bättre förutsättningar för våra professioner och för hälso- och sjukvården.

Det är inte alltid enkelt. Ibland går det fort, ibland tar det emot och ibland får man påminna sig om varför man gör det man gör. Men det är också just därför det betyder så mycket att göra det tillsammans.

Så till alla er som på olika sätt engagerar er i Vårdförbundet Östergötland så vill jag säga – tack.

Tack för ert engagemang, er kunskap och envishet. Tack för allt ni gör för en bättre framtid.

Jag vet inte exakt vad nästa år kommer att bjuda på. Men om det blir ens i närheten av lika händelserikt som det här året har varit så lär vi ha en hel del att skratta åt när vi blir gamla.

Och om det är något jag tar med mig från 2026 så är det just det här: vi behöver inte göra allt själva. Vi behöver göra det tillsammans. För tillsammans kan vi påverka. Tillsammans kan vi utveckla och tillsammans kan vi förändra.

Maria Wallberg

Specialistsjuksköterska i medicin och avdelningsordförande för Vårdförbundet Östergötland