Välmående sjuksköterskor ger fler vårdplatser och säkrare vård

Trots sommarens larm från landets vårdavdelningar syns inga konkreta åtgärder som kommer åt grundorsaken till Sveriges vårdplatsbrist. Sjuksköterskornas arbetsmiljö.  

Det är en nationell angelägenhet som kräver kraftfulla åtgärder i alla beslutande led, från riksdag till närmsta chef. I IVO:s rapport Vad har IVO sett 2024 bekräftas att “bristen på sjuksköterskor är den enskilt viktigaste orsaken till vårdplatsbristen.”  Samtliga regioner uppges ha samma problem men ingen har tagit fram en lösning. 

Om ledningen hade läst fjolårets översiktsartikel, baserad på data från 288 581 sjuksköterskor, hade svaret inte blivit passivt.

Bristen på vårdplatser leder till längre väntetider på akuten och hastiga utskrivningar från avdelningarna. De längre väntetiderna förlänger lidandet i väntan på vård och hastiga utskrivningar innebär att sköra patienter kommer tillbaka med vändande ambulans. Utmattade sjuksköterskor som bemannar vårdavdelningarna utgör dessutom en risk för patientsäkerheten. 

“Hade du velat att det var ditt barn jag tog hand om?” skrev Jessica Eek, specialistsjuksköterska i intensivvård på Universitetssjukhuset i Linköping, i ett inlägg på sociala medier efter att ha gått av ett 17,5 timmar långt utmattande arbetspass tidigare under sommaren.  

Trots den omtalade nationella sjuksköterskebristen som leder till tvingande extrapass tog ledningen larmsignalen med ro. Det fanns en stor tilltro till sjuksköterskornas kompetens, de långa arbetspassen ansågs inte äventyra patientsäkerheten. 

Om ledningen hade läst fjolårets översiktsartikel, baserad på data från 288 581 sjuksköterskor, hade svaret inte blivit passivt. När utmattade sjuksköterskor arbetar ökar risken för vårdskador: patientsäkerheten försämras och fler drabbas av infektioner, läkemedelsfel och utebliven omvårdnad, Lambert Z. L. et al. (2024) Nurse Burnout and Patient Safety, Satisfaction, and Quality of Care. 

De akuta åtgärderna som behövs nu är betydande satsningar som får sjuksköterskor att vilja återgå och jobba heltid på vårdavdelningarna. 

Arbetspass på 17,5 timmar är inte ovanliga och ger inte rätt förutsättningar för att bedriva säker vård. Den bristande återhämtningen är den största anledningen till varför var tredje medlem i Vårdförbundet väljer att jobba deltid, tätt följt av mer tid för familj, för hög arbetsbelastning och stress. Deltiden inom sjukvården är ett allvarligt symtom på dåliga villkor och hög arbetsbelastning. 

Det är inte svårt att förstå varför sjuksköterskor slutar på vårdavdelningar som dagligen skickar ut sms om personalbrist. När antalet patienter per sjuksköterska är för hög och antalet sjuksköterskor för lågt blir patientsäkerheten sämre och vårdplatserna färre. 

De akuta åtgärderna som behövs nu är betydande satsningar som får sjuksköterskor att vilja återgå och jobba heltid på vårdavdelningarna. När arbetsplatserna görs attraktiva ökar antalet ansökningar till lediga tjänster samtidigt som befintlig personal väljer att stanna kvar. Det behövs bättre bemanningsmål som tar hänsyn till vårdens komplexitet. Dessa satsningar skulle eliminera utmattande dubbelpass och samtidigt möjliggöra scheman som ger återhämtning.  

Fler vårdplatser kan öppnas och vården bli säkrare om beslutsfattarna lyssnar på de krav som vi sjuksköterskor ställer för att kunna må bra på jobbet. 

Cristian Jonsson 

Sjuksköterska och styrelseledamot i Vårdförbundet Östergötland 

Källor

Rapport: Vad har IVO sett 2024 – https://www.ivo.se/aktuellt/publikationer/rapporter/vad-har-ivo-sett-2024/

Jessica Eek i intervju med Expressen 3 augusti 2025 – https://www.expressen.se/nyheter/sverige/larmet-fran-sjukvarden-jobbar-17-timmar-i-strack/

Nurse Burnout and Patient Safety, Satisfaction, and Quality of Care – Lambert Z. L. et al. (2024) – https://jamanetwork.com/journals/jamanetworkopen/fullarticle/2825639