Grattis till mig själv, 40 år som sjuksköterska!

18 december 1984 firades en högtidlig examen, jag var nu sjuksköterska, nyss fyllda 22 år.
Efter två års studier vid vårdhögskolan i Västerås hade jag gått den ”nya sjuksköterskeutbildningen” på 80 poäng. Vi var den andra kullen som gick ut, två klasser med 30 i varje när vi började i januari 1983, nästan alla tog sin examen, endast något enstaka avhopp.

Studietiden var väldigt rolig. Vi var många i min klass som reste till Västerås, flera bodde på elevhemmet och några av oss skaffade små lägenheter. Självklart gick vi med i SSEF, Sveriges sjuksköterskeelevers förbund, studentföreningen inom SHSTF, dåtidens Vårdförbundet. Vi pluggade tillsammans, gick på sta´n, gjorde cykelutflykter och hängde på kåren. Vi fick en väldigt fin sammanhållning och har haft flera återträffar genom åren.

Jag sökte sjuksköterskejobb på regionsjukhuset i Örebro, minns än idag att jag var uppe på personalavdelningen på 10:e våningen i NP-blocket och träffade en personalsekreterare (dåtidens HR) som erbjöd mig jobb på medicinkliniken.

Min sjuksköterskebana började tufft på den medicinavdelning jag placerats. Där blev jag och min lika nya kollega hårt prövade av undersköterskorna som satte en ära i att testa nya sjuksköterskor genom att ställa frågor vi omöjligt kunde svara på och sedan klaga på oss. Tyvärr hanterades problemet av ledningen genom att vi som var nya fick skäll av biträdande avdelningsföreståndaren. En bra introduktion fanns inte ens på kartan. Många år senare när min kollega och jag träffades i helt nya tjänsteroller pratade vi om hur hemskt den där första tiden var och hur vi grät när vi kom hem från jobbet. Vi har sedan båda genom hela yrkeslivet haft förståelse för nya kollegor och verkat för bra introduktion på våra arbetsplatser.
Avdelningen mitt emot oss hade alltid väldigt mycket att göra och jag brukade gå in dit och hjälpa till när vi jobbade kväll. Efter 2½ månad fick jag frågan av dem om jag kunde börja där istället, jag var inte sen att tacka ja.
Så började min tid inom hematologin, där blev jag kvar i 13 år. Vi hade väldigt hög arbetsbelastning, svårt sjuka patienter som krävde avancerad vård. Ändå trivdes jag bra där, vi hade mycket fin gemenskap i personalgruppen. Vi stöttade och hjälpte varandra.
Det var förstås många gånger oerhört tungt och ledsamt också. Jag minns i stort sett dem alla, de unga människor som mitt i livet drabbades av svåra blodsjukdomar, det var många som inte överlevde. Flera forskningsstudier pågick som vi alla blev mer eller mindre involverade i. Behandlingen och vården utvecklades mycket redan under tiden jag jobbade där. Numera ser prognosen betydligt bättre ut för de som drabbas.

Mitt nästa kliv i karriären blev studier till distriktssköterska.
Jag har jobbat i kommunal hemsjukvård, på vårdcentral kombinerad distriktssköterskemottagning och BVC i 10 år och sedan enbart BVC i 10 år. Barnhälsovård med allt vad det innebär har verkligen varit min grej. Det är fantastiskt att jobba med föräldrastöd och träffa alla härliga barn. Det är så viktigt att förebygga ohälsa och bidra till att våra barn får en så bra trygg och bra start i livet som möjligt.

Jag har många gånger fått goda vitsord, ”headhuntats” till flera tjänster, utsett till särskilt yrkesskicklig. Vid en lönerevision uttalade en chef  ”du Anna-Carin ska få ett ålderstillägg”, hon menade att jag var erfaren och skulle premieras för det. Alltså egentligen särskilt yrkesskicklig, hon hade bara inte så bra koll på vårt avtal. Det kändes dock inte helt som en komplimang.

Nu jobbar jag helt på facklig tid, stöttar medlemmar på olika sätt och medverkar i arbetet för bättre villkor och arbetsmiljö.

Har jag då ångrat mitt yrkesval? Nej, kanske jag ibland har funderat på om jag gjorde rätt val inom yrket. Kanske jag inte tog riktigt alla chanser som erbjöds. Men ångrat mig har jag inte gjort.

Anna-Carin Lundvall, stolt legitimerad sjuksköterska och distriktssköterska.
Huvudskyddsombud och styrelseledamot i Vårdförbundet, avd. Örebro


Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

När du skriver en kommentar så godkänner du att dina personuppgifter hanteras enligt vår personuppgiftspolicy.

Följ avdelning Örebro i sociala medier!