Jag kommer ju i och för sig från Gnällbältet. Och en vanligt förekommande känsla jag har är frustration. Inte helt sällan är jag förbannad också. Men det mest dominerande känslotillståndet är stolthet. Jag är så förbannat stolt över alla den kompetens min vän som är specialistsjuksköterska har, som min gamla kollega som är biomedicinsk analytiker, som min gamla barndomsvän som blev röntgensjuksköterska. Och jag är så stolt över mina vänner, kollegor och bekanta som är barnmorskor.

Och det är just därför som det är så viktigt att vi blir förbannade, frustrerade och kanske även uppgivna. För vi vet att vi skulle kunna prestera så mycket bättre. Om vi bara fick rätt förutsättningar för det.

Vi vet att med schysst löneutveckling, drägliga scheman och fungerande arbetsmiljö så skulle vården fungera.  Alla larm om vårdplatsbrist, operationsköer och vårdskador skulle minimeras och slutligen i princip upphöra att existera.

Genom att få möjlighet till verklig kompetensutveckling, inte bara en snabbgenomgång av arbetsplatsens nya provtagningsmaterial en eftermiddag i personalrummet, skulle vi få förutsättningar till både karriärvägar och en utveckling av vården.

Något som skulle gynna den vårdsökande: Ge säkrare undersökningsmetoder, bättre behandlingar, effektivare rehabilitering och därmed ett minskat lidande.

Det ingår i vår legitimationsansvar att påpeka brister, det är faktiskt vår skyldighet. Det är professionellt att klaga! Konsten handlar om att omvandla den gnagande frustrationen och den tärande ilskan till något som är konstruktivt. Och vi som larmar om missförhållanden, orimlig arbetsmiljö och morrar över den senaste lönerevisionen har alla ett gemensamt mål.

Vi vill förändra. Vi vill förbättra. Vi vill kunna ge den bästa vården.

Vi vet att vi kan det, vi vet hur vi ska åstadkomma det.  Men vi ges inte rätt förutsättningar.

Det är skitjobbigt att känna sig frustrerad, det är tärande och dränerande. Men utan frustration och missnöje så hade vi fortfarande bott kvar i grottor.

Så var stolt över din frustration. Det betyder att du har ett engagemang, att du bryr dig och att du vet att det går att åstadkomma en mycket bättre vård! Och tillsammans kan vi omvandla frustrationen till lösningar och framtidsvisioner. Enade genom stolthet och frustration i en professionell klagan!

 

/Frustrerad och stolt Gnällkärring

Följ avdelning Örebro i sociala medier!