Lucka nr 18: Knivtiden som tog slut
Det var helgen innan jul och knivtiden var slut. På avdelning ZOVGOTT stod arbetsdagen still. Tomma operationssalar och vankande personal. Vad skulle man göra nu? Ta hand om vakna patienter, ta ut flexledigt eller kanske helt enkelt börja julstöka? Knivarna stod uppradade i det sterila vita skåpet och väntade på bättre tider (med arbetsmoral och beredskapsscheman). Och på att få jobba! 
De som bestämmer stressar omkring, högröda i ansiktet och pratar i munnen på varandra: Det här går verkligen inte an! Dåliga knivtidsresultat, irriterade patienter på kö utanför avdelningen, ouppnådda mål som bidrar till en ekonomi i obalans. Oj, oj ,oj – vi måste göra något NU.
De avbokar julbordet och kallar till akut ledningsgruppsmöte för att gå till botten med problemet: Var hittar man knivtid såhär helgen innan jul? Någon kläcker idén att de under utbildning ska skära själva, men alla är osäkra på om det verkligen är lagligt? Att beordra in samtliga knivkompetenta från jourledighet och att upphandla mer knivtid från bemanningsföretag känns däremot som en bra plan. Och att fråga om extrapersonal facebook? Alla har ju facebook – det borde gå att få napp om knivtid där!
Men då reser sig den nyast medlemmen i gruppen upp (hen har varit tyst under större delen av dagen) och säger högt: Har ni inte förstått att knivtiden är slut eftersom vi saknar RESURSER! Avdelning ZOVGOTT arbetar i team! De som skär, Resurser och Alla runtomkring. Och nu har alla Resurserna slutat. Vi har ingen som ser till att patienterna sover under knivtiden. Ingen Resurs = ingen knivtid!
En plötslig tystnad överrumplar rummet (det skulle gå att höra om den omtalade knappnålen föll), innan alla börjar pratar högt i munnen på varandra:
– Alla runtomkring kan söva!
– Bemanningsföretag!
– Vi ringer in från semestern!
– De som skär får göra allt själva!
– Pensionärer!
– Vaktmästaren!
(Men det finns inga Resurser i bemanningsföretagen, det är ingen som har semester så det finns ingen att ringa in, och pensionärerna jobbar bara extra där de får BRA betalt och rimliga villkor! Och det krävs faktiskt speciell kunskap för att söva! Varken de som skär eller vaktmästaren kan utföra det jobbet.)
Och så fortsätter det.
Och vad jag vet så sitter de som bestämmer där än och probleminventerar och försöker finna lösningar på resursbristen och knivtiden.
På avdelning ZOVGOTT julpyntas det och tas ut flextid. Alla runtomkring har börjat arbeta med sina förbättringsprojekt och kan ta rast tillsammans. Knivarna står blänkande sterila på rad och väntar på att få skära. Eller iallafall på att få användas till något nyttigt.
Och det är så vi lämnar avdelning ZOVGOTT – med en stressad ledningsgrupp och en för första gången julpyntat avdelning. Och självklart önskar vi alla en GOD JUL och lycka till i sökandet av nya Resurser.
Ann-Sofie Gustavsson
Om resurser och knivtid i juletid
