Lucka nr 13: Ljusklar hägring i ett traditionellt Sverige
Traditioner. Kultur. Svenskt
Tre ord som är laddade med värderingar; åsikter, minnen, glädje, fördomar, stolthet. Rasism?
Varför har det blivit så? Vad innebär en tradition för dig?
För mig handlar det om ett förhållningssätt, en livsstil man vuxit upp med i ett samhälle som satt sin prägel på den person jag är. Min tradition är en blandning av min uppväxtfamiljs sätt att leva livet i en salig mix av kristendom, hedniska riter och landet Mellanmjölk.
Själva ordet ”tradition” kommer från latin och betyder ”överlämnande”; Vi lämnar över en livsstil från generation till generation. Men tradition är inte oföränderligt. I sådana fall skulle vi leva exakt likadant som för 100 år sedan. Och det gör vi inte.
Ordet kultur innefattar ett levnadssätt hos hela samhället där språk, klädsel, normer och värderingar sätter sin stämpel på ett socialt överförbart levnadsmönster. I min värld är också kulturen föränderlig; den konservativa synen på kvinnan som barnafödande hemmafru eller sjukdomsdiagnosen på homosexualitet har lämnat normen som det ”normala” i vårt land(tack och lov!), tom vårt språk är under konstant utveckling med nya ord i SAOL varje år.
Så vad är det som är svenskt? Vilka traditioner och vilken kultur räknas in i begreppet ”svenskt”. Ska vi värna om det svenska? Är alla traditioner och kulturer värda att bevara?
Kanske behöver vi egentligen inte fundera över det. Tradition och kultur är föränderligt och vem kan egentligen definiera vad som är svenskt… Tysk julgran, turkisk hyacint, en keltisk fruktbarhetssymbol i form av en mistel i dörröppningen, Halloween från Irland och fransk/engelsk Alla Hjärtans Dag…. Sverige är ett land med en mängd olika traditioner, seder, vanor och kulturer. Vem bestämmer vilken som är ”svensk” eller inte? Och är det egentligen ett problem om den svenska eller osvenska traditionen eller kulturen som den enskilde individen anammar inte skadar eller förnedrar någon annan människa?
Är det svenskt att fira Lucia varje år den 13 december fast seden grundar sig på ett italienskt helgon? I vilket fall som helst så medför det traditionsenliga Luciafirandet ingen skada eller förnedring för någon så för mig är dagens ”överlämnade” tradition av dagisbarn med Luciakronor på sniskan, fotsida särkar, strutar på huvudet och allt från öronskärande falsksång till rörande vacker änglakörsång en självklarhet i julstöket. Men det kanske inte kommande generationer håller med om. Eller din granne. Vi måste våga stå för vilken tradition vi tycker är viktigt. Men samtidigt tillåta förändring och våga släppa in nya.
Vad är vi rädda för?
Åsa Mörner, som önskar alla en fin söndag- med eller utan Advent, Lucia eller kyrkobesök.