Syster och farbror Doktor- inte kollegor på lika villkor.

Jag tar på mig min välstrukna uniform med tillhörande hätta och förbereder mig för dagens oavlönade, helt ideella tid på sjukhuset. Jag vandrar längs korridorerna i rask takt och viker undan för Farbror Doktor och hans lärljungar som utför det viktiga arbetet. Jag hälsar vördnadsfullt på Doktor Allsmäktigsson och tänker stilla att det var ovanligt många Doktorer att servera kaffe och bullar idag. Bäst jag brygger en kanna till så att de inte blir arga på mig.blogg20140120_121051

Väl inne hos patienterna som lider av sina olika sjukdomstillstånd, sveper jag osynligt fram och bäddar, fluffar kuddar och baddar pannor. Ingen av patienterna ser mig, eller bryr sig då de ivrigt väntar på Doktor Allsmäktigsson och hans lärljungar som snart ska komma och bota dem från den onda plågan som hemsöker dem. Jag sätter ett plåster på patient Svårtsmärtas skavsår och vispar sedan välling och brer mackor till patient Svårsmärta och Doktor Allsmäktigsson och hans lärljungar.

Jag, Syster Outbildad, ser min tid med patienterna som ett kall och kräver inget annat än att få, helt anonymt, utföra det som Doktor Allsmäktigsson ordinerar.

 

Förbannad. Besviken. Ilsk.

 

Förra veckan publicerades en debattartikel i NA  och idag finns den publicerad i Dagens Medicin, som handlade om värdet av att de olika yrkeskategorierna i vården är lika betydelsefulla, en artikel som fick mycket uppmärksamhet, både på Facebook och bland kommentarer på NAs hemsida. Många upplevde att det var bra att det äntligen uppmärksammas, att det kommer upp på bordet.

Men så fanns det en del andra kommentarer. Kommentarer som upplyser oss om att idag, år 2014, så finns det en rutten syn bland kollegor, kollegor som inte har någon uppfattning om vad den andra gör. Hur utbredd är den? Varför vill vissa hålla kvar vid gamla hierarkier och föråldrad kvinnosyn; Vad är du rädd för?

Nu är det år 2014. Grundutbildningen till sjuksköterska är tre år på universitetsnivå, vidareutbildningar till specialistkompetens eller dubbellegitimation är ytterligare 1-2 år. Vi har fil kand iblogg20140120_121109 omvårdnad ibland fil mag eller mastersexamen, vi forskar och för vården framåt. Krävs det verkligen så många år och på sådan nivå som högskola/universitet för att lära sig bädda sängar och dela ut matbrickor? Borde inte en tvådagarskurs räcka? Eller bara några timmars inskolning på avdelningen?

Kanske borde arbetsgivaren utbilda sin personal i personalkunskap och kollegialt tänkande, teamarbete och att ta tillvara på varandras olika kompetensområden, för det är sannerligen ingen självklarhet.

2013-04-03_08.16.31

(Lilla)Syster Åsa, som läst 6 år på universitetsnivå och kan mer än att bädda sängar och dela ut Alvedon.

 

Följ avdelning Örebro i sociala medier!