Den biomedicinska analytikerns legitimation firade 20 år den 1 april

Förra onsdagen så hade vi här i Kalmar besök av  Vårdförbundets tidigare förbundsordförande Eva Fernvall för  firandet av den biomedicinska analytikerns legitimation fyllde 20 år. Vi samlades och åt gott, quiz på temat biomedicinska analytiker och sedan berättade Eva om processen för hur det blev en ny titel och legitimation.

Eva var förbundsordförande för Vårdförbundet 1994-2005 och hade en stor roll i att professionen blev ett legitimerat yrke och erhöll en ny titel. Tidigare titel var laboratorieassistent. Eva har även varit ordförande för nuvarande IBL eller institutet för Biomedicinsk laboratorievetenskap som är professionsföreningen för biomedicinska analytiker. Tidigare hette föreningen Laboratorieassistentföreningen.

Processen för att att bli legitimerad var lång och pågick under fler år. Det gjordes flera utredningar där Vårdförbundet deltog. Detta var ett led i utveckling som började högskoleutbildningen på 1970-talet, namnbytet på 1995 och sedan legitimation och skyddad yrkestitel 2006.

Vårdförbundet gick ut i stor konflikt med Landstingsförbundet (nuvarande SKR) om lön och villkor 1995. Det blev snabbt medling om avtalet och Eva avslutade alla möten med medlarna med följande ord: ”Och för övrigt ska vi byta titel till biomedicinsk analytiker”. Detta sade först arbetsgivaren nej till men trägen vinner. Första förslaget från medlarna var att namnet kunde bli biomedicinsk analytiker/laboratorieassistent men detta sa Vårdförbundet nej till. Efter ytterligare förhandlingen skrevs titeln biomedicinsk analytiker in i kollektivavtalet och detta var en stor seger  🙂

Varifrån kommer namnet då?

När Eva var ordförande för Laboratorieassistentföreningen hade diskussionen om nytt namn pågått länge. Läsarna hade fått skicka in förslag via medlemstidningen Laboratoriet. Det kom in många förslag, både seriösa och roliga, tex labrador. I Norge kallas yrket för bioingenjör och internationellt biomedical scientist.

Debattinlägg

Inför denna dag har styrelsen skrivit ett debattinlägg som Barometern publicerade.

Vi firar 20 år som legitimerad yrkesgrupp, Hurra!”

Idag den 1 april firar biomedicinska analytiker 20 år som legitimerad yrkesgrupp, Hurra så bra! att vi äntligen fick samhällets kvalitetsstämpel och att du och jag kan lita på att vi kan få rätt diagnos och därmed också rätt behandling i vården!

Ingen annan yrkesgrupp i vården är så kvalificerad att följa provets gång från patient till analyssvar.

Idag finns det 22 yrkesgrupper i vården som är legitimerade. Legitimation får de yrkesutövare som av Socialstyrelsen anses ha ett särskilt ansvar för patientsäkerhet och som kan utföra sina arbetsuppgifter självständigt. Det sker en individuell granskning av den person som ansöker om legitimation, det kollas allt ifrån att denne har tagit examen från en kvalificerad utbildning som har vetenskaplig förankring, till att personen har de rätta yrkesmässiga egenskaperna. Ett kvalitetsbevis för samhällsmedborgarna och ett statligt erkännande, så viktigt!!

För ingen annan yrkesgrupp i vården är så kvalificerad att följa provets gång från patient till analyssvar, eller att undersöka våra inre organsystem med kliniskt fysiologiska metoder, som just den biomedicinska analytikern, vårdens sjukdomsdetektiv.

Skulle den som har legitimation missköta sig, så kan hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd dra in detta patientsäkerhetsbevis och medarbetaren blir av med sin möjlighet att kalla sig biomedicinsk analytiker och att söka sådan tjänst inom detta yrke. Detta skapar en stor patientsäkerhet och finns beskrivet i patientsäkerhetslagen.

Vårdförbundet firar idag tillsammans med tidigare förbundsordförande Eva Fernvall, själv biomedicinsk analytiker och med ursprung från Kalmar. Hon var med och skapade intresset hos riksdagen att 2006 ge oss ett formellt erkännande från samhället.

Vi vill idag också passa på att önska oss fler kollegor som innehar dessa livsviktiga kompetenser och färdigheter. Fler duktiga sjukdomsdetektiver som kan förstå vad det är som hänt om ett prov- eller undersökningssvar inte visar det som är förväntat och som kan hjälpa till så att du och jag får en säker diagnos och möjlighet att få rätt behandling när vi är i behov av hälso- och sjukvårdens stora möjligheter till att vi ska må bättre och få tillbaka vår hälsa.

Tyvärr är det idag stor brist på biomedicinska analytiker och våra arbetsuppgifter är tyvärr inte skyddade. Arbetsgivaren kan tillåta att andra yrkesgrupper som inte har vår kvalificerade utbildning och kompetens och som inte har våra yrkesetiska koder att rätta sig efter, ändå får utföra analyser och undersökningar. De får inte kalla sig för biomedicinska analytiker och de är inte legitimerade och kan inte ta samma ansvar för korrekt provtagning, analys och kvalitetssäkring.

Vårdförbundet vill uppnå och driver starkt att arbetsgivare, inte minst i vår egen region, ska visa sig som en attraktiv arbetsgivare och få många unga att vilja och ha möjlighet att utbilda sig, att de som är anställda och inte är legitimerade, ska få möjlighet att läsa vidare och såklart tycker vi att det är jätteviktigt att visa de som redan är anställda att de är uppskattade och värdefulla, så att de vill stanna i yrket.

Vårdförbundet arbetar aktivt för att värna våra legitimationers värde och betydelsen av att vi alla ska kunna ställa höga krav på kompetens för en god och säker patientdiagnostik. Det innebär att vi behöver fler legitimerade biomedicinska analytiker i hälso- och sjukvården!

Vårdförbundets avdelningsstyrelse Kalmar län genom

Tora Dahlström, avdelningsordförande och legitimerad biomedicinsk analytiker

Pia Olofsson, vice avdelningsordförande och legitimerad biomedicinsk analytiker

Catrin Klingstedt, styrelseledamot och legitimerad biomedicinsk analytiker 

Historia

Den biomedicinska analytikern har en lång historia.  Yrket växte fram i mitten av 1800-talet ur den experimentella vetenskapen. Först utvecklades inom forskningen först och sedan inom den kliniska verksamheten.  början av 1900- talet började många sjukhus skaffa laboratorier. Under 1930 fanns det särskilda kliniska laboratorier i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg, Örebro och Lund. 1925 ändrades titeln till tekniskt biträde då riksdagen beslutade att även män kunde inneha den tjänsten, dock med kvinnlig lön som ersättning. Första yrkesföreningarna bildades 1942. Läs gärna med på IBLS hemsida om historien: Från laboratris till biomedicinsk analytiker – yrkets historia – IBL Inst