När kvinnorna kom in i männens värld

En del av er känner kanske igen titeln på Bodil Persson doktorsavhandling i rubriken. Hela titeln lyder:

När kvinnorna kom in i männens värld.
Framväxten av ett kvinnligt tekniskt yrke – Laboratorieassistent under perioden 1880-1941.

Biomedicinska analytikers verksamhetsområden är i ständig utveckling, ständig förändring. Men det är inte bara interna förändringar som påverkar oss utan också sådana som sker i vår omvärld; demografin förändras, miljön och sjukdomar förändras, patienterna blir mer pålästa och ställer andra krav och det lär komma att påverka de som arbetar på laboratorier och klinisk fysiologiska kliniker. Med all denna förändring på gång, så kan det vara intressant att ta sig en titt bakåt och fundera på varifrån vi kommer som profession.

Biomedicinska analytikeryrket startade i slutet av 1800-talet i samband med att den experimentella vetenskapen växte fram. Den första yrkestiteln som användes var ”tekniskt biträde” och den första fasta tjänsten som ”kvinnligt tekniskt biträde”. Under den här tiden förändrades många förutsättningar för kvinnor, delvis förändringar i näringsstrukturen men också på grund av att många män hade utvandrat, ett ”kvinnoöverskott” hade uppstått. Och därmed minskade möjligheterna för kvinnor att ”bli gifta” och försörjda.

Forskarna vid de olika forskningslaboratorierna som växte fram, var de som gjorde det möjligt för kvinnor att komma in i laboratorierna och där få ett kvalificerat och tekniskt yrke. Staten steg fram och skapade tjänster för ”kvinnliga tekniska biträden”, tjänster som blev betalt marknadsarbete med kvinnlig lön. Och kvinnlig lön betydde redan då lågavlönat.

Under åren 1912-1925 var det bara kvinnor som kunde ha dessa tjänster. Vid 1925 års Riksdag beslutades att även en man kunde arbeta som tekniskt biträde, men att han ändå skulle få en kvinnlig lön. För man visste att det fanns en risk att om män började söka dessa tjänster, så skulle de också komma att begära högre löner, för det hade ju män. Och detta skulle man inte ha råd med. Så trots att det nu var möjligt för både män och kvinnor att ha tjänsterna som tekniskt biträde, så kopplades arbetsuppgifterna ihop med kvinnor. Men det var lönen som enligt Bodil Persson, blev det kriterium med vilket man sanktionerade ett kvinnoyrke i Sverige.

Om vi då tar en titt på hur det ser ut idag, så presenterar SACO siffror kopplat till livslön och män och kvinnors lön på sin webbsida. Där kan vi bland annat se att inom vård och omsorg så är skillnaderna mellan män och kvinnors löner minst, men att även här tjänar män mest, upp till 7 % mer (skattade kronor) under en livstid. Det vill säga 1000 000 kr.

Vi kan på SACO:s sida också se att det med hänsyn till livslön inte lönar sig att utbilda sig till biomedicinsk analytiker jämfört med en samhällsvetenskaplig gymnasieutbildning.

I morgon är det 8 mars, den internationella kvinnodagen. Det är mer än 100 år sedan att yrket kvinnligt tekniskt biträde inrättades, men fortfarande märks det att biomedicinska analytiker värderas utifrån att vi har ett ”kvinnoyrke”, istället för att vi värderas utifrån våra arbetsuppgifter, vår kunskap och vårt bidrag till verksamheten.

Det är dags för ändring!

Detta är en av Vårdförbundets viktigaste frågor inför valåret 2014.