Biomedicinska analytikerbloggen

  • Om Vårdförbundet
  • Om bloggen
  • Vårdförbundetbloggen
Biomedicinska analytikerbloggen

Biomedicinska analytikerbloggen

När kvinnorna kom in i männens värld

7 mars, 2014 by Anne Lindgren Berndt 5 Comments

En del av er känner kanske igen titeln på Bodil Persson doktorsavhandling i rubriken. Hela titeln lyder:

När kvinnorna kom in i männens värld.
Framväxten av ett kvinnligt tekniskt yrke – Laboratorieassistent under perioden 1880-1941
.

Biomedicinska analytikers verksamhetsområden är i ständig utveckling, ständig förändring. Men det är inte bara interna förändringar som påverkar oss utan också sådana som sker i vår omvärld; demografin förändras, miljön och sjukdomar förändras, patienterna blir mer pålästa och ställer andra krav och det lär komma att påverka de som arbetar på laboratorier och klinisk fysiologiska kliniker. Med all denna förändring på gång, så kan det vara intressant att ta sig en titt bakåt och fundera på varifrån vi kommer som profession.

Biomedicinska analytikeryrket startade i slutet av 1800-talet i samband med att den experimentella vetenskapen växte fram. Den första yrkestiteln som användes var ”tekniskt biträde” och den första fasta tjänsten som ”kvinnligt tekniskt biträde”. Under den här tiden förändrades många förutsättningar för kvinnor, delvis förändringar i näringsstrukturen men också på grund av att många män hade utvandrat, ett ”kvinnoöverskott” hade uppstått. Och därmed minskade möjligheterna för kvinnor att ”bli gifta” och försörjda.

Forskarna vid de olika forskningslaboratorierna som växte fram, var de som gjorde det möjligt för kvinnor att komma in i laboratorierna och där få ett kvalificerat och tekniskt yrke. Staten steg fram och skapade tjänster för ”kvinnliga tekniska biträden”, tjänster som blev betalt marknadsarbete med kvinnlig lön. Och kvinnlig lön betydde redan då lågavlönat.

Under åren 1912-1925 var det bara kvinnor som kunde ha dessa tjänster. Vid 1925 års Riksdag beslutades att även en man kunde arbeta som tekniskt biträde, men att han ändå skulle få en kvinnlig lön. För man visste att det fanns en risk att om män började söka dessa tjänster, så skulle de också komma att begära högre löner, för det hade ju män. Och detta skulle man inte ha råd med. Så trots att det nu var möjligt för både män och kvinnor att ha tjänsterna som tekniskt biträde, så kopplades arbetsuppgifterna ihop med kvinnor. Men det var lönen som enligt Bodil Persson, blev det kriterium med vilket man sanktionerade ett kvinnoyrke i Sverige.

Om vi då tar en titt på hur det ser ut idag, så presenterar SACO siffror kopplat till livslön och män och kvinnors lön på sin webbsida. Där kan vi bland annat se att inom vård och omsorg så är skillnaderna mellan män och kvinnors löner minst, men att även här tjänar män mest, upp till 7 % mer (skattade kronor) under en livstid. Det vill säga 1000 000 kr.

Vi kan på SACO:s sida också se att det med hänsyn till livslön inte lönar sig att utbilda sig till biomedicinsk analytiker jämfört med en samhällsvetenskaplig gymnasieutbildning.

I morgon är det 8 mars, den internationella kvinnodagen. Det är mer än 100 år sedan att yrket kvinnligt tekniskt biträde inrättades, men fortfarande märks det att biomedicinska analytiker värderas utifrån att vi har ett ”kvinnoyrke”, istället för att vi värderas utifrån våra arbetsuppgifter, vår kunskap och vårt bidrag till verksamheten.

Det är dags för ändring!

Detta är en av Vårdförbundets viktigaste frågor inför valåret 2014.

 

 

Filed Under: Information, Professionen, Utbildning, Villkor

Comments

  1. Jenny says

    8 mars, 2014 at 02:45

    Vilket bra blogginlägg!
    Tack Anne!

    Svara
  2. Lena Morgan says

    12 mars, 2014 at 11:09

    Vilka deprimerande diagram på TCOs sida! Vi som bidrar med så mycket till samhället, men släpar efter så, sorgligt!

    Svara
  3. Kattan says

    24 mars, 2014 at 09:52

    Vad gör VF för att få upp lönerna för BMA. Rtgssk drar ifrån hela tiden fast BMA ofta har mycket stort ansvar.
    Sonografer får mycket högre löner än BMA som gör samma typ av undersökningar fast på andra organ. Ta ta i detta VF!
    Jag missunnnar inte andra grupper högre löner men förstår inte hur man som chef ska kunna förklara löneskillnader när man jobbar parallellt med smma patienter

    Svara
    • Anne Berndt says

      27 mars, 2014 at 01:33

      Hej Kattan,

      Du har rätt i att röntgensjuksköterskors medellön ligger ca 800 kr över biomedicinska analytikers medellön, så helt klart finns det att göra där. Röntgensjuksköterskorna är oftast en mindre grupp än biomedicinska analytikerna på ett landsting och det kan bidra till att det gör det “lättare” för arbetsgivaren att lönesätta dem högre.

      Å andra sidan är lönerna individuella. Även om du har samma arbetsuppgifter så innebär det inte att lönen är densamma. Du lönesätts efter hur du bidrar till verksamhetens mål och det är ju något du diskuterar med din chef vid medarbetarsamtalet.

      Vårdförbundet har gjort en riktigt bra kortfilm om hur löner sätts och hur du kan diskutera med din chef. Du hittar filmen här: https://vardforbundet.se/Agenda/I-fokus/tema-lon/ .

      Svara

Trackbacks

  1. Vi vill ha #lönheladagen! skriver:
    7 mars, 2017 kl. 03:39

    […] är mer än 100 år sedan att yrket kvinnligt tekniskt biträde inrättades, den första officiella, statliga titeln för Biomedicinska analytiker. Att man inkluderade […]

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *


Här bloggar Anne Berndt, biomedicinsk analytiker och förbundsombudsman på Vårdförbundet.

Sök

Senaste inläggen

  • Biomedical Laboratory Science Day 2020 – Coronavirus, fladdermöss och genpistoler
  • Gästblogg: Att bygga rälsen medan tåget går
  • Dr Tedros: Solidarity. Solidarity. Solidarity. We are in this together.
  • “Jag är inte van med att vi biomedicinska analytiker får det erkännandet som vi får nu”
  • Tillsammans skapar vi den bästa vården!

Kategorier

  • Etik
  • Information
  • Internationellt
  • Okategoriserade
  • Professionen
  • Utbildning
  • Villkor

Arkiv

Biomedicinska analytiker RSS

  • RSS - Inlägg
  • RSS - Kommentarer

Facebook

Redaktörsinloggning

Logga in

Twitter

Tweets av @vardforbundet
Footer logo

Vårdförbundet består av runt 114 000 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Tillsammans utvecklar vi vården och gör den säker. Tillsammans arbetar vi för ett hållbart yrkesliv och bra villkor.

Den här bloggen använder cookies för bästa användarupplevelse. Vi registrerar också vissa personuppgifter om du kommenterar på inlägg. Godkänn Läs mer
Privacy & Cookies Policy

Privacy Overview

This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Nödvändigt
Alltid aktiverad

Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. This category only includes cookies that ensures basic functionalities and security features of the website. These cookies do not store any personal information.

Ej nödvändigt

Any cookies that may not be particularly necessary for the website to function and is used specifically to collect user personal data via analytics, ads, other embedded contents are termed as non-necessary cookies. It is mandatory to procure user consent prior to running these cookies on your website.