Biomedicinska analytikerbloggen

  • Om Vårdförbundet
  • Om bloggen
  • Vårdförbundetbloggen
Biomedicinska analytikerbloggen

Biomedicinska analytikerbloggen

Gästblogg: Från Chile via Påskön till Kalmar

16 december, 2019 by Anne Lindgren 2 Comments

Jorge Hernández är Biomedicinsk analytiker, yrkesverksam i Kalmar, styrelseledamot i avdelning Kalmar och IBL:s styrelse. Han utsågs till Årets Biomedicinska analytiker 2017. Jorge har skrivit ett spännande blogginlägg om sin väg från Chile, via Påskön till Kalmar och om att vara Biomedicinsk analytiker hela livet.

Gymnasist som skulle bli byggnadsarbetare, påbörjar universitetsstudier.
Jag minns när jag, nyfyllda 19 år, slutade gymnasiet och hade hela livet framför mig. Mina valmöjligheter då var, antingen börja som byggnadsarbetare och blanda sand och cement till hus åt andra eller påbörja mina 4 års universitetsstudier till Biomedicinsk analytiker. Jag valde studier och 1975, utan en krona på fickan, utrustad endast med en ryggsäck som jag själv hade sytt ihop av materialet från en olivgrön militärskjorta, gav mig iväg. Resan gick till Norra Chile, Atacamaöknen, staden Antofagasta belägen vid kusten, 1250 km från föräldrahemmet. Havet kom att i krisläge bli en bra näringskälla för en fattig student, där fiskekunskaper, simkunnighet, dykningsfärdighet och improviserade redskap kom till användning.

En kombinerad studie/arbetsresa påbörjades då och motiverad som jag var klarade jag mitt första och svåraste år som student utan problem. Diverse arbeten som jag fick hoppa in på i lediga stunder, gjorde livet lättare då jag hade möjligheter att bekosta en del utgifter som jag ändå hade som student. Det blev att gå ärende åt andra, städa hos välmående familjer, marknadsundersökningar, stå i kassan på fotbollsarenan när den lokala klubben spelade hemmamatcher, sälja en del av överskottet av fiskar till restauranter när jag hade fiskelycka eller stå till förfogande när klasskamrater behövde en hjälpande hand hemma, då jag blev bjuden att sitta med familjen och äta lunch eller fika, och det lindrade en ofta tom portmonnä.

På sommaren, fick jag lifta de 1250 km hem för att vara tillsammans med familjen under studieledighet, ta ett sommarjobb och umgås med syskonen och släkten mellan januari och mars. Jag lyckades trots allt bli klar med studierna nästan på den studietid som var planerad, om det inte var för min examination som blev förflyttad ett tag, på grund av de känsliga läge då vi befann oss i, en militärdiktatur som hade tagit makten i Chile i september 1973. Med ett väl godkänt studieresultat och med en optimism som bara en 24-årig ung man kan bära efter avklarade universitetsstudier, vände jag 1979 blicken tillbaka till mina hemtrakter och började söka jobb som nyutexaminerad Biomedicinsk Analytiker i huvudstaden Santiago de Chile.

Stolt nyutexaminerad Biomedicinsk Analytiker in i yrkeslivet
Några års arbete på olika privat kliniska laboratorier, ledde mig in på att leta jobb i den offentliga sektor i jakt på en tjänst som gav mig en säker månadsinkomst och eventuella bättre villkor. En annons om att jobba som Biomedicinsk Analytiker på Påskön halkade jag på av en slump och sökte. Jag fick jobbet och fick förmånen att sätta upp laboratorieverksamhet på Hanga-Roa sjukhuset på ön.

På några veckor lyckades jag damma av en del instrument, kollade i kemikalie- och substratförråd och att mikroskop och fotometer fungerade. Snart hade jag ett sortiment av analyser som doktorer fick stödja sig på i sina diagnoser. Dessutom fick jag erbjuda röntgenbilder av bra kvalité för bedömning av mjuka och hårda (ben) kroppsdelar. Parasitdiagnostik, bakterieodlingar, mikroskopianalyser och en del kemiska och enzymatiska determinationer plus blodtappning för transfusioner vid kirurgiska ingrepp. Jag fick en laboratorietekniker till mitt förfogande och tillsammans lyckades vi ha en välfungerande kliniskt laboratorium som dessutom kunde vara tillgängligt dygnet runt alla dagar i veckan. Det var inte ovanligt att bli väckt mitt på natten för röntgenundersökningar när motorcyklister råkat tappa kursen och hamnat i diket eller kolliderat med en häst. Den bästa skolan jag någonsin haft. Ensam drivande av hela laboratorieverksamheten, där all biomedicinsk analytikerkunskap kom till användning till glädje för patienten, doktorer, övrig vårdpersonal och inte minst mig själv. Det politiska läget och mitt personliga engagemang mot det, med militärer som kontrollerade offentligt anställda som om de var ett förband på ett regemente, tvingade mig bort från den paradisiska Påskön. Situationen blev inte bättre på kontinenten och efter några få år var vi 1987, hela familjen, mamma, pappa och två små barn på väg till tryggheten i Sverige.

Från Påskön, till hamnstaden Valparaiso och det trygga Sverige
I Sverige, var det inte ens värt en tanke att vilja jobba som Biomedicinsk Analytiker när man kom från ett utvecklingsland. Industrijobbet eller skolbänken var mina valmöjligheter återigen, samma som när jag avslutade gymnasiet. Väntetid på besked att stanna gjorde inte saken bättre och efter två års väntan kom äntligen beskedet om uppehållstillstånd för hela familjen. Jag hade skickat in mina intyg till invandrarverket som efter två års värdering, genom universitet och högskoleämbetet (UHÄ) kom med utlåtandet att mina studier motsvarade dagens Laboratorieassistentutbildning, dock räknades ett år bort av de fyra jag hade studerat på universitet. Mitt första jobb som Biomedicinsk Analytiker var ett tre månaders vikariat på Klinisk Mikrobiologiska laboratoriet på Kalmar länssjukhuset. Lite nervös och med stor förväntan kom jag till intervjun och anställdes av chefen på stående fot så jag fick börja veckan efter. En måndag i januari månad 1991, infann jag mig på min nya arbetsplats för presentation och introduktion. Sen dess har det rullat på i ett tempo som är ofattbart snabbt. Från min första lön då på långt under 20 000 kr i månaden och efter 28 år verksam som Biomedicinsk Analytiker, utan att jag kostat Sverige en enda krona vad gäller utbildning, har jag idag 2019, en månadslön på 34 315 kr i månaden och närmar mig pensionsålder.

30 år som yrkesverksam Biomedicinsk Analytiker, utveckling, studier, karriär och lön
Vad har hänt med mig på dessa nästan 30 år i yrket i Sverige?
Jag har bidragit med min arbetskraft, kunskap, tillgänglighet, flexibilitet och kompetens att utveckla den mikrobiologiska verksamheten som har avancerat enormt kvalitetsmässigt och tekniskt under dessa år och som krävt engagemang från Biomedicinsk Analytikerna för att etablera Lab-verksamheten på den nivå som hälso- och sjukvården behöver, av högsta kvalité med patienten i centrum. Biomedicinsk Analytiker har en central roll i prov- och patientundersökningar med vår djupa kunskap i Biomedicinsk Laboratorievetenskap, något som ingen annan yrkesgrupp är bättre på. Tyvärr, värderas inte den höga kompetensen som Biomedicinsk Analytiker har och patienten och Lab-verksamheten behöver rätt avseende lönevillkoren.

Avtalsrörelse 2019, skulle äntligen kunna ge den lön man förtjänar; innan pensionering
En livslångt facklig och samhällsengagemang har präglat min tid i Sverige som medborgare och yrkesmänniska. Ett handledarskap som har varit nästan lika långt som yrkeslivet har jag engagerat mig i och skaffat både erfarenhet, kunskap och formell kompetens med handledarstudier på universitet. Jag har också skaffat mig formell pedagogisk kompetens med studier i vuxenpedagogik på universitet samt diverse kurser som var intressanta och nödvändiga för att bättre prestera i ett yrke som ständigt utvecklas. Mitt huvudhandledarskap, krävde en magisterexamen i biomedicin som jag fick förmånen att studera på universitet och sedan för att visa att Biomedicinsk Analytiker också är rustad att bli akademiker på hög nivå tog jag en doktorsexamen i Medicinska vetenskaper vid Uppsala Universitet. Nästan varje studieframsteg jag har haft som Biomedicinsk Analytiker har belönats med en löneförhöjning som i ett annat fall inte hade blivit möjligt, om jag inte hade studerat dessa kurser och program. Sannolikt hade inte min månadslön passerat 30 000 kr-strecket efter 28 år yrkesaktivitet. Inte för att jag inte tycker att mina kollegor förtjänar den lön de har idag, jag kan bara konstatera att jag ligger under lönemässigt med alla dessa studier, jämfört med än en del som inte har haft chans, lust eller möjligheten att genomföra.

Löneutveckling i relation med yrkeskunnande, erfarenhet och vidarestudier
Löneutvecklingen har inte varit proportionell till mitt bidrag till verksamhetsutveckling, mångårigt handledarskap, tillgänglighet, kompetens till uppdraget, flexibilitet som yrket innebär, breda kunskaper som huvudämne medför, patientsäkerhet som verksamhetsförlagda utbildning ger och legitimationen som placerade professionen Biomedicinsk Analytiker som den yrkesgruppen inom hälso- och sjukvården som mest lämpad att utföra patientprov och patientundersökningar. Legitimationen som Biomedicinsk Analytiker är garant för både patientsäkerhet och analyskvalité enligt gällande sjukvårds-, kvalitets- och patientsäkerhetslagar. Yrkets värdering, vad gäller lönevillkor, borde uppdateras till den rätta nivå för Biomedicinsk Analytiker som yrkesgruppen som har kämpat så länge för att ge professionen den status som vi förtjänar.


Legitimerad Biomedicinsk Analytiker, 28 år yrkesverksam i Sverige
Huvudhandledare med 7,5 + 7,5 hp handledarutbildning på universitet
Ph. Magister i biomedicinvetenskap på Linneuniversitet
Vuxenpedagogik 7,5 hp. på Linneuniversitet
Diverse enstaka kurser på Linne- och Uppsalauniversitet
Ph. Doktor i Medicinska Vetenskaper på Uppsala Universitet
Månadslön 2019, 34 315 kr

/Jorge Hernández
Legitimerad Biomedicinsk Analytiker
Styrelseledamot Vårdförbundet avdelning Kalmar
Styrelseledamot Institutet för Biomedicinsk laboratorievetenskap (IBL)
Ph magister i Biomedicinvetenskap
Huvudhandledare för VFU Biomedicinsk Analytiker studenter
PhD. Medicinska Vetenskaper
IBL kontaktombud
Diagnostisk Centrum (Klinisk Mikrobiologi)
Kalmar läns Sjukhus
073-756 28 98

Filed Under: Internationellt, Professionen, Villkor Tagged With: #biomedicinskanalytiker, #sverigesviktigastejobb

Biomedicinsk analytikerstudent – Se hit!

16 augusti, 2019 by Anne Lindgren Leave a Comment

Du som är student på biomedicinska analytikerprogrammet och medlem i både Vårdförbundet och IBL, har nu en möjlighet att ansöka om att representera Sverige vid två olika internationella Studentforum i höst.

NML Conference 2019
Nordisk Medisinsk Laboratoriegruppe (NML),Vårdförbundet och IBL arrangerar en Nordisk utbildningskonferens 25-26 september i Borås.
Du kommer ha möjlighet att delta i programmet och på studentforumet som har temat: Clinical education and supervision.
Ansvarig för Studentforumet är Sophia Godau, ordförande för Vårdförbundet Student. Du kan läsa mer om programmet https://ibl-inst.se/nml-conference-2019/

EPBS

Maud Brönnimann, Biomedicinsk analytikerstudent

EPBS (European Association of Professionals in Biomedical Science) håller sitt årliga möte, General Governing Body (GGB), i Genua, Italien, 10-12 oktober. Du kommer att delta vid Studentforumet som genomförs under GGB. Inklusive resdagar behöver du ta ledigt 9-13 oktober (onsdag – söndag). På EPBS:s Studentforum hålls postertävlingen Martin Nicholson Award där du kan delta med en poster om ditt examensarbete, om du är nyexaminerad. Du kan läsa mer här http://epbs.net . På Biomedicinska analytikerbloggen kan du läsa om Mauds erfarenheter från 2017 års Studentforum i Salzburg.

Vi har en plats på varje konferens och du kan välja att söka till båda konferenserna eller en av dem. Vårdförbundet står för dina kostnader, det vill säga kongressavgift, resa, boende och måltider i samband med mötet. Om du vill kommer du att kunna resa tillsammans med andra.

Eftersom dessa konferenser inkräktar på dina studier eller arbete är det viktigt att du förankrar att du kan få ledigt.

Inför båda Studentforumen kommer någon typ av förberedelse att göras. Information om det kommer efter att du har antagits av Vårdförbundet och IBL och du är registrerad för kongressen.

För att anmäla ditt intresse att delta behöver du maila Tanja Wijkmark på IBL (tanja.wijkmark@ibl-inst.se) och ange följande:

  • Namn
  • Personnummer
  • Kontaktinfo
  • Om du söker att delta vid NML eller EPBS (eller möjligen båda och hur du i så fall prioriterar alternativen)
  • En kort presentation av dig själv
  • Motivering till varför just du ska bli utsedd att vara studentrepresentant
  • Hur du tänker dela med dig av din erfarenhet efter kongressen

    Deadline för din ansökan är 4 september. Du kommer att få besked och förväntas bekräfta senast 9 september.

Filed Under: Information, Internationellt, Professionen, Utbildning

Biomedicinsk analytiker- en global profession

15 april, 2019 by Anne Lindgren Leave a Comment

Anne Lindgren Berndt,
President IFBLS

När man som Biomedicinsk analytiker hanterar provmaterial eller står vid instrumenten på laboratoriet, så tänker man kanske inte daglig dags på att man är en del av ett större sammanhang. Visst vet man att det är en person bakom varje prov, men hela kedjan av händelser och andra professioner som också ska göra sitt för att patienten ska få diagnos och eventuell behandling, det är kanske inte ständigt närvarande.

När man själv eller en nära anhörig drabbas av ohälsa eller sjukdom, då inser man hur beroende man är av vårdens samlade kompetenser. För att inte tala om diagnostikens bidrag. Är det en kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom? Är det cancer? Hur ser HbA1c-värdet ut? När kommer svaret från laboratoriet till läkaren som sedan kontaktar mig eller min anhörig? Vad kommer att hända? Man kan också i sådana sammanhang komma till insikt om hur delar av vården inte fungerar. Tekniken stödjer inte de olika instansernas kommunikation, rätt kompetens finns inte på plats och ofta får man svaret att man får vänta på besked för att den man frågar helt enkelt inte vet. Vården är inte sammanhållen. Vården är inte personcentrerad och utgår inte från mina eller min anhörigas behov och förmågor.

IFBLS har valt NCD som tema
International Federation of Biomedical Laboratory Science, IFBLS, har som tema för den internationella yrkesdagen för Biomedicinska analytiker ”Non Communicable Diseases: The role of Biomedical Laboratory Scientists in Detection, Screening and Treatment” (Icke-smittsamma sjukdomar, Biomedicinska analytikers roll i detektion, screening och behandling). Non Communicable Diseases, NCD, kallas också kroniska sjukdomar och de viktigaste typerna är hjärt-kärlsjukdomar (som hjärtinfarkt och stroke), cancer, kroniska andningssjukdomar (som kronisk obstruktiv lungsjukdom och astma) och diabetes.

Målet är en hållbar värld
Bakom IFBLS:s val av tema ligger WHO:s arbete för FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. FN:s medlemsländer antog 2015 denna agenda, som innehåller 17 Globala mål för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. FN definierar hållbar utveckling som utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Agenda 2030 ska minska fattigdom, orättvisor och ojämlikheter, samt lösa klimatkrisen under de kommande 15 åren. Det är en fortsättning på de åtta millenniemålen som världen arbetat för sedan år 2000. Skillnaden är att millenniemålen fokuserade på fattigdomsbekämpning i världens fattiga länder, Agenda 2030 tar det till en högre nivå och nu ska alla världens länder inkluderas i arbetet för en hållbar värld. För att uppnå målen krävs det att både regeringar, privat sektor, civilsamhälle och medborgare samarbetar. Med andra ord – det inkluderar dig och mig.

IFBLS är en Non-State Actor
WHO, Världshälsoorganisationen, är ett av FN:s fackorgan med syfte att alla människor ska uppnå en så god hälsa som möjligt. IFBLS är en så kallad Non-State Actor inom WHO, vilket innebär ett samarbete där vi inbjuds att bidra till WHO:s arbete, till exempel genom framtagande av riktlinjer och rekommendationer kopplade till laboratoriemedicin och diagnostik. IFBLS är den organisation som kommunicerar Biomedicinska analytikers bidrag till hälso- och sjukvård globalt inom WHO.

En stor utmaning
NCD är en stor utmaning för en hållbar utveckling. Dessa sjukdomar drivs av krafter som inkluderar snabb, oplanerad urbanisering, globalisering av ohälsosam livsstil och befolkningens åldrande. Ohälsosamma dieter och brist på fysisk aktivitet kan visa sig som ökat blodtryck, ökad blodsocker, förhöjda blodlipider och fetma. Dessa kallas metaboliska riskfaktorer som kan leda till kardiovaskulär sjukdom, den ledande NCD när det gäller för tidiga dödsfall.
Människor i alla åldersgrupper, regioner och länder påverkas av NCD. Barn, vuxna och äldre är alla sårbara för de riskfaktorer som bidrar, oavsett om det är ohälsosamma dieter, fysisk inaktivitet, exponering för tobaksrök eller skadlig användning av alkohol.
Varje år dödar NCD 41 miljoner människor, vilket motsvarar 71% av alla dödsfall globalt, 15 miljoner i åldrarna 30-69 år, vilket klassas som för tidiga dödsfall. Över 85% av dessa ”för tidiga” dödsfall förekommer i låg- och medelinkomstländer.
Fattigdom är nära kopplad till NCD. I låginkomstländer dränerar hälso- och sjukvårdskostnaderna för NCD snabbt resurserna. Kostnaderna för NCD, inklusive ofta långvarig och dyr behandling, kan resultera i att familjer kan förlora möjlighet till försörjning och därmed till fattigdom som kväver utvecklingen.

En förändrad roll – utanför laboratoriet
Enligt WHO är detektion, screening och behandling av NCD, liksom palliativ vård, viktiga komponenter i svaret på hur NCD ska hanteras. Viktiga interventioner mot NCD med hög effekt kan ges inom den nära vården/primärvård för att stärka tidig upptäckt och snabb behandling. Sådana insatser är utmärkta ekonomiska investeringar eftersom de, om de sätts in tidigt, kan minska behovet av dyrare behandling.
Så var kommer vi som Biomedicinska analytiker in? Svaret på det är rätt uppenbart, i diagnostiken. Men frågan är om det finns mer att göra, även här hos oss, i höginkomstländerna. Vi är på intet vis förskonade från konsekvenserna av NCD. Biomedicinska analytiker kan med sin kompetens bidra till förebyggande arbete hos barn, vuxna och äldre, det skulle dock innebära något förändrad roll för en del av oss. Det skulle kunna innebära ett arbete utanför laboratoriets väggar, i samarbete och dialog med andra professioner och kanske också personer/patienter.

”Kommunbiomedicinsk analytiker”
Anna Nergårdhs utredning för Samordnad utveckling för god och nära vård , hur vården ska komma än närmare invånarna. Umeå kommun har biomedicinsk analytiker anställd för kvalitetsutveckling bland annat, i Norge är Noklus etablerad sedan många år tillbaka, och ”kommunebioingeniøren” är i färd med att etableras. Den danska laboratoriebussen som väckt mycket stort intresse, visade goda resultat avseende minskning av antalet onödiga inläggningar inom slutenvården, även om den idag tyvärr är parkerad på grund av bristande resurser.

Vi har ett ansvar i kampen mot NCD
Greta Thunberg, den 16-åriga miljökämpen som fått mycket stor internationell uppmärksamhet genom sin skolstrejk för miljön, hon har påverkat sin egen familjs vardag och sannolikt fått många av oss andra att reflektera över vår egen miljöpåverkan. Rimligtvis borde vi som yrkesgrupp kunna axla ett ansvar i kampen mot NCD. Självklart inte genom en arbetsplatsstrejk (strejk används av andra skäl och inte lättvindigt), men däremot genom kreativt tänkande, där vi delar vår kompetens gällande diagnostik, kvalitetssäkring, processer och logistik utanför laboratoriet. Vården utvecklas mot personen som behöver och förväntar sig den 24/7, mot en sammanhållen och personcentrerad nära vård. Vi behöver utvecklas i samma riktning, det är vi skyldiga vården, oss själva som profession och som världsmedborgare som tar ansvar för kommande generationers rätt till en hållbar värld.

/Anne Lindgren Berndt
Leg. Biomedicinsk analytiker
Förbundsombudsman, Vårdförbundet
President International Federation of Biomedical Laboratory Science

Filed Under: Information, Internationellt, Professionen

Gästblogg: Can you imagine a World where the Biomedical Scientists and their laboratories don’t exist?

12 april, 2019 by Anne Lindgren Leave a Comment

On the 15th of April, we celebrate the day of our Profession, a very active, brilliant and cutting edge one. Biomedical Scientists are a group of highly educated health professionals, with Bachelors, Master and PhD degrees that contribute in a unique way for the detection, screening, treatment and monitoring of non-communicable diseases.

Fernando Mendes

According to the World Health Organization, …”non-communicable diseases, also known as chronic diseases, tend to be of long duration and are the result of a combination of genetic, physiological, environmental and behaviours factors. The main types of non-communicable diseases are cardiovascular diseases (like heart attacks and stroke), cancers, chronic respiratory diseases (such as chronic obstructive pulmonary disease and asthma) and diabetes”…

The numbers associated with this type of pathologies are frightening, 41 million people die each year, representing 71% of all deaths globally. 15 million people died from some non-communicable diseases between the ages of 30 and 69 years (WHO, 2018).
Cardiovascular diseases account for most non-communicable deaths, or 17.9 million people annually, followed by cancers (9.0 million), respiratory diseases (3.9million), and diabetes (1.6 million).

Can you imagine a World where the Biomedical Scientists and their laboratories don’t exist?
The success of medicine nowadays, patient survival, as well as their quality of life, are linked to the thousands of results that every day are produced in laboratories with quality assurance.
Many lab tests are the result of Biomedical Science research that started at Higher Education Institutions or independent research labs, involving Biomedical Scientists and due to translational medicine make part of the laboratory routine.

Biomedical scientist’s role is fundamental in the Health Care System and in the daily life of people, to acknowledge this is essential, by combining the International Day of Biomedical Laboratory Sciences with awareness campaigns of non-communicable diseases around in Europe once detection, screening, treatment and monitoring makes part of our professional DNA.
Long and successful life to this vivid profession!

Fernando Mendes
President European Association for Professionals in Biomedical Science (EPBS)

Filed Under: Internationellt, Professionen

Och så närmar vi oss den tiden på året igen….

9 april, 2019 by Anne Lindgren Leave a Comment

IFBLS Board of Directors

Sedan 1997 har den internationella Biomedicinska analytikerdagen uppmärksammats den 15 april. Dagen har sitt internationella ursprung i vår världsorganisation IFBLS som sätter tema för dagen. Du kan hitta årets internationella poster här om du vill använda den och läsa om bakgrund till varför dagen firas.

Som President för IFBLS har jag skrivit en krönika med koppling till årets tema, ”Non Communicable Diseases: The role of Biomedical Laboratory Scientists in Detection, Screening and Treatment”. Krönikan kommer att publiceras i IBL:s Laboratoriet, norska Bioingeniøren och i Danske Bioanalytikere och just nu kan du läsa den genom länken till Bioingeniøren.

Jag har genom åren varit med på heldagskonferenser på olika håll i landet, mindre möten på Vårdförbundets lokalavdelningar, serverat tårta i stora lass och ibland stått i en entré och pratat med förbipasserande allmänhet, allt precis som dagen är tänkt att se ut. För mig har det viktigaste varit att göra något utöver det vanliga, oavsett om det varit att prata med kollegor, medlemmar, vänner eller okända, men så att dagen har fått en egen profil i min kalender. En dag då jag hyllar mitt yrke som Biomedicinsk analytiker.

Vårdförbundet har tagit fram en del material för den som vill få inspiration att göra något själv. Du hittar materialet här. Under de kommande dagarna kommer även Biomedicinska analytikerbloggen att ha sin vårrusning med dagliga uppdateringar från olika Biomedicinska analytikerkollegor runt om i landet. Ta del av dessa, läs om hur andra tänker kring sitt yrkesutövande och kommentera gärna. Som bloggare är det kul att få återkoppling från läsare och som bloggläsare kan man ofta få till riktigt bra diskussioner i kommentarsfältet.

HAPPY BLS DAY!

Filed Under: Information, Internationellt, Professionen

Gästblogg: Biobanker, molekylärbiologi, informationssäkerhet, ISO 15189 och Point of care testing

28 februari, 2019 by Anne Lindgren 2 Comments

Lena Morgan, SIS

Nu var det väldigt länge sedan jag skrev något som Gästbloggare! Ni kan ju tro att standardiseringsvärlden har avstannat…. Men långt ifrån – det händer mycket som kan påverka er ute i den kliniska verksamheten, eller ni som arbetar med medicintekniska produkter både som tillverkare eller med mer regulatoriskt perspektiv. Det pågår en massa struktureringsarbete i EU där man ska rigga myndigheter för hur allt ska fungera när de nya lagstiftningarna MDR (2020)och IVDR (2022) träder i kraft. I och med det är det också mycket som behöver göras med att få till standarder som är harmoniserade mot den nya lagstiftningen.

Att jobba med standarder
Jag har ju glädjen att vara projektledare för några olika kommittéer som arbetar med olika typer av diagnostisk verksamhet eller andra analyser (drogtester och kosmetiska testmetoder) men också den inom Hälsoinformatik, inom alla dessa pågår ett ständigt arbete med flera hundra olika standarder. Man kan ju tro att det är tråkigt och trist att arbeta med standardisering, det är ju en ganska ordningsam verksamhet, styrd av regelverk och lagstiftning. Men jag måste säja att det är precis tvärt om, det är inspirerande, konstruktivt, lärorikt och roligt! Man träffar så mycket kunniga människor från hela världen. Det pågår ständigt en mängd nya arbeten inom olika internationella grupper och rätt var det är så publiceras nya standarder. Därför tänkte jag att det var läge att berätta litet om detta för er nu.

Standard Biobanker
Det har precis publicerats en Svensk standard med generella krav för Biobanker och den finns även på svenska SS-ISO 20387:2019 Bioteknik – Biobanker – Generella krav för biobanker. Ni kan hitta den på vår webbsida eller i ert abonnemang via SKL. Flera svenska experter har deltagit i det internationella arbetet, flertalet från biobanker i regioner.

Organisationers informationssäkerhetsstandarder
En annan nyhet som har kommit på svenska är en SS-EN ISO 27799:2016 Hälso- och sjukvårdsinformatik – Ledningssystem för informationssäkerhet i hälso- och sjukvården baserat på ISO/IEC 27002. Denna internationella standard ger riktlinjer för organisationers informationssäkerhetsstandarder och praxis för ledning av informationssäkerhet inklusive val, tillämpning och ledning av säkerhetsåtgärder med beaktande av organisationens informationssäkerhetsmässiga riskmiljö(er). Den innehåller också kommentarer utifrån svensk lagstiftning inom området.
Även inom molekylärbiologin har det hänt saker.

Standard Molekylära in vitro-diagnostiska undersökningar
Inom den europeiska standardiseringen är kvaliteten på diagnostik inom molekylärbiologiska analyser en viktig fråga. Man har nyligen publicerat en serie av standarder EN 20166: 2018 Molekylära in vitro-diagnostiska undersökningar – Specifikationer för förhandsgranskningsprocesser för formalinfixerad och paraffininkopplad (FFPE) vävnad. Alla EN-standarder publiceras dessutom som SS svensk standard (för EU-lagstiftningen), så nu finns dessa tre delar att tillgå via SIS-abonnemang eller köpa styckvis. De heter SS-EN ISO 20166-1,-2, -3 :2019. Denna serie omfattas av tre delar som handlar om isolerat RNA, isolerade proteiner och isolerat DNA, beskriver processerna för pre-analys, från provtagning till hantering, dokumentation, lagring och bearbetning av prover till isolering av olika substanser. Både jag och några av experterna i TK 331 Laboratoriemedicin, har deltagit i detta arbete vilket har varit mycket intressant och lärorikt, hur man kan diskutera vissa små detaljer i timmar för att få det rätt och begripligt för alla!

Teknisk specifikation för PNA-analyser utan laboratoriekunskap
Ett av de mest diskuterade och känslostormande arbetena inom ISO:s laboratorieverksamhet är det vi har jobbat med inom POCT. Diskussionerna har gått höga om vilka som får laborera och hur det ska gå till med PNA-analyser och om vi verkligen ska beskriva hur man bör göra. Liknar lite diskussionerna vi hade när jag jobbade på laboratorier under 1980 och 90-talen (vad länge jag har jobbat!!!). Nu kommer det i alla fall snart en TS (Teknisk specifikation) som är en Guideline kring hur man ska utföra PNA-analyser om man inte har laboratoriekunskap eller kontakt med något laboratorium. ”Guidance for supervisors and operators of point-of-care testing (POCT) devices”

Revidering ISO 15189
Ett arbete som ni alla kan komma att påverkas av är revideringen av ISO 15189 som har påbörjats. Många av experterna i TK 331 är aktiva i det arbetet, både personer från laboratorier och Swedac. Man har i ISO-arbetsgruppen delat upp arbetet i olika grupper som arbetar med den del av standarden man har mest intresse i och sedan när man gjort de första rundorna med ändringar kommer man titta på hela standarden.

Är ni intresserade att höra mer om det, kan ni kontakta mej på lena.morgan@sis.se .

Ni kan läsa mer om allt standardiseringsarbetet som bedrivs inom vård och omsorg här. 

/Lena Morgan
( lena.morgan@sis.se )

Projektledare, Leg Biomedicinsk analytiker
Ordförande  Advisory Board for Healthcare Standards, CEN

Filed Under: Information, Internationellt

Vill du delta vid internationellt studentforum?

18 april, 2018 by Anne Lindgren Leave a Comment

Jennifer Arnqvist (med mikrofon) representerade Sverige vid IFBLS Studentforum i Taiwan 2014.

Du som är student på biomedicinska analytikerprogrammet och medlem i både Vårdförbundet och IBL, har nu en möjlighet att ansöka om att representera Sverige vid två olika internationella Studentforum i höst.

IFBLS
IFBLS (International Federation of Biomedical Laboratory Science) arrangerar världskongressen i Florens, Italien, 22-26 september 2018. Du kommer att delta vid Studentforumet, lyssna in på det vetenskapliga programmet och möta de andra delegaterna. Du kan läsa om kongressen här. Inklusive resdagar behöver du ta ledigt 21-26 september (fredag-onsdag).

EPBS
EPBS (European Association of Professionals in Biomedical Science) håller sitt årliga möte, General Governing Body (GGB), i Figueira da Foz, Portugal 12-13 oktober. Du kommer att delta vid Studentforumet som genomförs under GGB. Inklusive resdagar behöver du ta ledigt 11-14 oktober (torsdag – söndag). På EPBS:s Studentforum genomförs postertävlingen Martin Nicholson Award där du kan delta med en poster om ditt examensarbete, om du är nyexaminerad. Du kan läsa mer här . På Biomedicinska analytikerbloggen kan du läsa om Mauds erfarenheter från förra årets Studentforum i Salzburg.

Eftersom dessa konferenser inkräktar på dina studier eller arbete är det viktigt att du förankrar redan nu att du kan få ledigt.

Inför båda Studentforumen kommer någon typ av förberedelse att göras. Information om det kommer efter att du har antagits av Vårdförbundet och IBL och du är registrerad för kongressen.

Vårdförbundet står för dina kostnader, det vill säga kongressavgift, resa, boende och måltider i samband med mötet. Om du vill kommer du att kunna resa tillsammans med andra.

Vid frågor eller om du vill anmäla ditt intresse att delta kontakta Anne Berndt (anne.berndt@vardforbundet.se) eller Tanja Wijkmark på IBL (tanja.wijkmark@ibl-inst.se).

I din intresseanmälan anger du följande:
Namn
Personnummer
Kontaktinfo
Om du söker att delta vid IFBLS eller EPBS (eller möjligen båda och hur du i så fall prioriterar alternativen)
En kort presentation av dig själv
Motivering till varför just du ska bli utsedd att vara studentrepresentant
Hur du tänker dela med dig av din erfarenhet efter kongressen.

Deadline för din ansökan är 14 maj. Du kommer att få besked och förväntas bekräfta senast 21 maj.

Filed Under: Information, Internationellt Tagged With: #biomedicinskanalytiker, #biomedicinskanalytikerstudent, Studentforum

-Tack för att du puttade mig över stupet!

10 oktober, 2017 by Anne Lindgren 1 Comment

Sociala medier skapar möjlighet för människor att träffas och så var det med Åsa Gyberg-Karlsson och mig.  En Biomedicinsk analytiker som är aktiv på Twitter är kul att följa. Något år senare hörde jag henne tala på Smer:s (Statens Medicinsk Etiska Råd) etikdag och 2016 talade vi båda i etikblocket på Diagnostikforum 2016. Numera ses vi också på möten för IBL:s Etiska råd.

Med denna bakgrund var jag helt övertygad om att svaret på internationella konferenser och Åsa var ”been there, done that”. När jag då i våras föreslog att hon skulle skicka in abstract till den nordiska NML-kongressen fick jag klart för mig att detta var något hon aldrig gjort, knappt övervägt! Dessutom ansåg hon sig vara urdålig på engelska, något engelskaläraren på gymnasiet gjort klart för henne. Jag blev förvånad men tänkte att detta var något att råda bot på.

Åsa ingick i ett projekt inom Smer rörande egenmätningar, ”Self-quantifying” och etiska implikationer och till det lagt en biomedicinsk analytikers perspektiv. Hon använde aktivitetsarmband en period inom projektet och har skrivit krönika om detta, så ämnet var lämpligt. Åsa stämde av sitt eventuella deltagande med sin arbetsgivare innan hon skrev abstractet. Vi bollade den engelska texten lite grann och hon skickade in det till arrangörerna. Efter några veckor fick hon besked att abstractet var antaget, som muntlig presentation, och då uppstod en hel del nervositet. ”Min engelska är dålig, hur ska det gå, det här är hemskt…”.

När abstractet antagits tipsade jag om olika ställen att söka pengar för att finansiera kostnaderna. En del som deltar på internationella kongresser får allt från sin arbetsgivare, andra behöver söka stipendier och bidrag från olika håll. Åsa fick pengar från två håll, bland annat IBL:s Sektion för Klinisk Kemi och Transfusionsmedicin.

Ett par veckor före kongressen bollade vi denna gång powerpointpresentationen och det blev mycket tydligt att hon underskattat sina engelskkunskaper, oavsett vad hennes lärare på gymnasiet påstått.

Åsa Gyberg-Karlsson

I fredags var det då dags i Helsingfors, Finland. Till synes spänd som en fiolsträng satt hon igenom presentationerna före. Suckade och flaxade med bluskragen ”jag är så svettig”, viskade hon. ”Jag måste ha mina papper med mig, jag kan inte tala utan dem”. Jag svarade att då har du dem med dig, det är ingen stor sak, du fixar detta. Så gick hon fram i föreläsningssalen. Klickade fram sin presentation på skärmen och med ett liten nervös darrning på rösten började hon tala. Darrningen försvann efter ett par meningar och ett lugn infann sig. Åsa blev klar ganska fort, egentligen ska man fylla sin tid och lämna tid för ungefär två korta frågor. Det visade sig att det var många av åhörarna som ville ställa frågor eller bara kommentera så tiden fylldes väl. Med glittrande ögon svarade Åsa på frågorna, lämnade Smer-rapporten som hon haft med sig till en extra intresserad lyssnare och jag såg hur glad hon var. Efteråt så var hon så stolt! ”Åhhh, det var så roligt! Det gick bra! Jag har gjort det!”

Jag är så glad för Åsas skull. Jag minns min egna första presentation i internationella sammanhang, nervositeten, tankarna på att låtsas bli sjuk, lättnaden när det var över och hade gått jättebra, och inte minst känslan av att ha vuxit. Vuxit som person men också i min roll som Biomedicinsk analytiker.

Åsa tackade mig på Facebook med orden ”Tack för att du puttade mig över stupet och för all pepp!”. Jag önskar fler tog denna möjlighet, den gör så mycket med dig.

 

Filed Under: Information, Internationellt, Professionen

Gästbloggserie, avsnitt 3: Hur var det i Salzburg?

7 oktober, 2017 by Anne Lindgren Leave a Comment

Jag fick frågan om hur det var i Salzburg ganska ofta vecka efter och mitt svar var: ”Intensivt!”

TORSDAG
Första dagen deltog jag tillsammans med Anne från Vårdförbundet samt Gabriella och Agneta från IBL på den 4e EPBS-konferens med temat “Biomedical Scientist adding value to the health care system”.

Vi tog en tidig promenad genom Salzburg för att komma till Paracelsus Private Medical University (PMU), där konferens ägde rum. Det var en mycket fin morgon och det fanns mycket att ta kort på; till exempel på mitt Gäng som står och tar kort på allt.

Av föreläsarna på konferensen hade Michael Hallworth från England den absolut den bästa presentationen. Hans budskap var att det är främst kvalitet som är Biomedicinska Analytikers “value” inom vården. Detta förtydligade han bl.a. med en statistik från USA, där man utredde hur felaktiga processer ledde till missade diagnoser:

 

 

 

 

 

Av dessa är endast de områden som är skriven i kursiv text något som inte står i direkt samband med Biomedicinska Analytikerns roll i vården. Många föreläsare under denna konferens sa att 70% av alla diagnoser baseras på ett svar från laboratoriet. Det roliga med det är att man inte vet varifrån denna siffra kommer. Är det en studie eller bara en gissning? Ordförande från EPBS, Marie Culliton, svarade på det med ”But we like it and that´s why we use it”. Så vi tar denna siffra med en nypa salt, men poängen är nog att “utan oss, så gissar läkarna bara”.

Två föreläsare pratade om sina karriärer; hur de efter sin kandidatexamen till Biomedicinsk Analytiker fortsatt akademiska stegen uppåt tills de nådde professorstitel. Både jag och Agneta, som har arbetat för specialistutbildning för Biomedicinska Analytiker sedan 10 år tillbaka, tyckte att föreläsarna fokuserade för mycket på akademiska titlar. Ingen nämnde hur man kan ha karriär som Biomedicinsk Analytiker utan en högre akademisk titel, som t.ex en masterexamen eller PhD. Just nu på min VFU på Klinisk Genetik i Solna träffar jag många Biomedicinska Analytiker, som har klättrat på karriärstegen i alla fall. Jag tänker särskilt på kvalitetssamordnare och miljösamordnare. Visst har de gjort några kurser för att fördjupa sig i ämnet, men de var inte tvungna att läsa till en annan examen.

Vi avslutade dagen med ett mingel på hotellet. Där träffade jag de andra studenter för första gången. Det blev en sen kväll och för lite sov. “Imorgon ska jag lägga mig tidigare”, tänkte jag.

 

FREDAG

Dag två började äntligen Student Forum 2017 på riktig. Vi presenterade oss kort för varandra och sedan visade var och en sina resultat angående Post Analys. Det var mycket trevligt eftersom presentationerna var snarare dialoger än monologer.

Efter en mycket god lunch och klassisk “mat-koma”, försökte vi studenter få tag på kaffe (det ingick inte i maten, konstigt nog). Vi hittade en kaffemaskin (inga muggar, dock en champagnehink, det duger) i lobbyn, men man behövde en pinkod för att starta upp den. Efter 3 försök så låste den sig. Attans! (Om du någon gång åker till samma hotell, varken 1234, 0000 eller 2017 är koden.)

Vi fortsatte eftermiddagen med alla presentationer och försökte sammanfatta dagen något, samt reflektera över skillnader och likheter.
Barbara, som var ansvarig för Student Forumet, är från Salzburg och tyckte, att det vore trevlig om hon kunde visa oss staden innan middagen.

Vi passerade Mirabell slottet – fullt med Sound-Of-Music-Tourister och Getreidegasse – fullt med Mozart-Tourister. Middagsstället blev Salzburg bästa Burger Restaurant, enlig Barbara. Stället påminde mycket om Södermalm i Stockholm.

Det blev en sen kväll och för lite sov. “Imorgon ska jag lägga mig tidigare”, tänkte jag.

 

LÖRDAG

Nu var det dags att sammanfatta alla våra resultat och fixa en Power Point. Det fanns många likheter och skillnader i postanalytiska processer mellan länderna. På eftermiddag presenterade vi våra resultat för hela EPBS. Jag är inte särskilt förtjust i att prata inför stora folkmängder, men det är bra ibland att tvinga sig och konfrontera sina rädslor.

 

Så vad kom studenterna fram till?

Vi jämförde mellan 11 olika länder hur mycket post-analys som ingår i utbildningen, hur många post-analytiska processer som genomförs av en Biomedicinsk Analytiker och vilka färdigheter framtida Biomedicinsk Analytiker måste utveckla för att förbättra den post-analytiska processen.

Ingen utbildning hade post-analys som kurs. Däremot ingår post-analytiska moment i många kurser och framförallt under VFU. De post-analytiska processer som vi lär oss mycket av, är framförallt interpretering/tolkning av resultatet och kvalitetssäkring.

Vi tycker dock alla att Biomedicinska Analytiker gör massor av post-analytiska uppgifter utan att veta om det. Vi tycker också att vi har mycket mera kunskap än vad som vården tar till vara, vilket betyder att vi absolut skulle kunna utöka post-analytiska arbetsuppgifter för Biomedicinska Analytiker. Mera konkret så tycker vi att vårdpersonal bör oftare kommunicera med Biomedicinska Analytiker och be om rådgivning när de inte kan tolka resultatet eller undrar om man bör ta flera prover. Vi är ju specialister i området och sitter på mycket kunskap som vi gärna delar med oss. Även patienter bör oftare få möjlighet att prata med en Biomedicinsk Analytiker istället för att googla fram ett svar.

Hur kommer vi, framtidens Biomedicinska Analytiker, dit? Dels så måste vi bli bättre på att ta plats i vården. Jag har ofta kontakt med andra studenter på Karolinska Institutet och många har ingen aning vad en Biomedicinsk Analytiker är (ja, särskild Läkar- och psykologstudenterna). Å andra sida visste jag inte vad en Audionom eller en Röntgensjuksköterska gör länge. Så kanske samtliga lärosäten bör inkludera en föreläsning där alla yrken inom vården presenteras? Där skulle man kunna svara på frågor som “Vem gör vad och vad är de experter på?” eller “Vart kan man få hjälp och vart kan man utöka samarbete?”.

I Danmark kan patienterna se sitt resultat från laboratoriet direkt på en app. Detta kommer mera och mera i Sverige, genom 1177.se. Det är säkert bra, men för att förhindra att patienterna oroar sig i onödan, bör det finnas en möjlighet att ta kontakt med en Biomedicinsk Analytiker och vi bör ha bättre kunskap i hur vi kommunicerar med patienter. Jag minns bara ett ögonblick i min utbildning där vi pratade om patientbemötande och tycker att det kan utvecklas.

I Österrike använder sig alla sjukhus av samma datasystem för remisshantering och därför ingår undervisning i programmet i utbildningsplanen för Biomedicinska Analytiker studenter. Detta är något jag gärna skulle se i den svenska utbildningen.

Sist men inte minst tyckte vi att vi bör lära oss mera inom bioinformatik allmänt, för att kunna följa och bidra till utvecklingen av samhället och laboratoriemedicinen.

Hela presentationen från Student Forum 2017 finns tillgänglig här.

Direkt efter vår presentation, valdes vinnarna av Martin Nicholson Award, som ges till den med den bästa postern om sitt examensarbete. Eftersom jag inte har skrivit mitt examensarbete än, deltog jag inte i tävlingen. Vinnaren blev Thomas från Irland.

 

Guidad stadsvandring
Hela EPBS gruppen träffades efter mötesdagen utanför hotellet och deltog på en Guidad City Tour. Min Guide hette Wolfgang och han var mycket kunnig. I den välbesökta Getreidegasse tappade jag och den norska studenten bort våran grupp, eftersom det fanns många små gångar till vänster och höger (och ungefär tio turister på varje kvadratmeter), men vi återförenades snart.

Av en slump avslutades touren direkt vid en tillfällig utställning av Läkare utan gränser. De byggde upp ett Camp som speglade hur de arbetar i utsatta länder. På bilden ser man deras operationstält och en Mozartstatur precis bakom.

Avslutningsmiddagen var mycket god och mycket trevligt. Det blev en sen kväll och för lite sov.

 

SÖNDAG
Anne, Gabriella och Agneta tog ett tidigt flyg hem. Jag hade hela dagen på mig att utforska lite mera av Salzburg. Det var mycket varmt denna dagen (+20 grader) och jag bestämde mig att besöka Hohensalzburg, som är borgen på kullen i Salzburg. Jag ångrade lite att jag valde att gå upp istället för att ta bergbanan, som sagt det var mycket varmt och vägen upp var mycket brant. Men när jag väl hade kommit till högsta punkten, hade jag en superfin utsikt över Salzburg.

 

 

Vad är det jag tar med mig från denna resa?
Först och främst så tar jag med mig 13 nya vänner från 10 olika länder.

Sedan har jag lärt mig att behovet av Biomedicinsk Analytikarnas kunskap ökar ständigt och det är viktigt att följa utvecklingen inom laboratoriemedicin. Men andra ord så måste vår utbildning kontinuerlig anpassas efter de nya möjligheter och krav på laboratoriet, men även följa samhällsutvecklingen (t.ex. med tanke på att många patienter kan själva se sitt resultat från laboratoriet nu för tiden).
Jag tror att vårt ansvarsområde kommer att växa och vi kommer att ta över många uppgifter som i nuläget läkarna, kemister och tekniker har på laboratoriet. Då är det också viktig att vi tar plats och lyfter oss själva. Jag lovar att jag aldrig kommer svara “jag jobbar på labb” om någon frågar vad jag jobbar med. Nej! Jag är Biomedicinsk Analytiker (snart) och jag har en viktig roll i vården, forskningen och framtiden.

 

/Maud Brönnimann, Biomedicinsk analytikerstudent

Filed Under: Internationellt, Professionen, Utbildning Tagged With: Biomedicinsk analytikerstudent

Gästbloggserie, avsnitt 2: Biomedicinska Analytiker och post-analys?

5 oktober, 2017 by Anne Lindgren Leave a Comment

Maud & Milo

Bara två veckor kvar till Salzburg och jag är nästan klar med mina förberedelser. Som tidigare nämnt kommer EPBS Studentforumet att handla om post-analys och min uppgift är att svara på tre frågor:

• Hur förbereder vår utbildning oss på post-analys?
• Hur mycket är Biomedicinska analytiker involverade i post-analytiska processer?
• Hur ser framtiden för Biomedicinska analytiker och post-analys ut (både i utbildning och på jobbet)?

Jag har läst genom 29 kursplaner, varit i kontakt med tre olika kliniska laboratorier i Sverige, mejlat med åtta lärare på Karolinska Universitetet och intervjuat många Biomedicinska analytiker under min kliniska utbildning. Som svar fick jag allt från “Post-Analys? – Det har jag aldrig hört talas om!” till “Oh, spännande område!”.

När jag själv tänker på min studietid på Karolinska så är det en post-analytisk aspekt som kom upp om och om igen: Är mitt resultat rimlig? Kan jag svara ut det? Hur blev kontrollerna?

Även om det i slutändan oftast är läkaren som ska sätta diagnosen, så är det ändå av stor vikt att Biomedicinska analytikern har sett över sina resultat och gjort en post-analytisk bedömning om dess rimlighet. Det pratas mycket om pre-analytiska fel som kan påverka resultaten, men det är under post-analysen där de pre-analytiska felen senast ska upptäckas.

Det kommer att bli mycket spännande att se hur mycket ansvar Biomedicinska analytiker i andra europeiska länder har inom post-analys.

Presentationen jag ska hålla ska endast vara fem minuter – vilket är väldigt kort med tanke på ämnets omfattning. Så just nu i slut-spurt-fasen jobbar jag, med sällskap av katten Milo, stenhårt på att sammanfatta och kortfatta mina resultat. Självklart lyssnar vi på “Rock Me Amadeus” av Falko samtidigt 🙂

 

/Maud Brönnimann, Biomedicinsk analytikerstudent

Filed Under: Internationellt, Professionen, Utbildning Tagged With: Biomedicinsk analytikerstudent, EPBS, Studentforum

Next Page »

Här bloggar Anne Lindgren, biomedicinsk analytiker och förbundsombudsman på Vårdförbundet.

Sök

Senaste inläggen

  • Vårdförbundet vill ändra SSYK:s placering av biomedicinska analytiker!
  • Om vi någonsin kommer kunna påverka våra löner, så är det nu!
  • Utbildningen är tuff, möjlighet till vidareutbildning är begränsad. Reglerade specialistutbildningar saknas. Men tillsammans kan vi ändra det!
  • Biomedical Laboratory Science Day 2020 – Coronavirus, fladdermöss och genpistoler
  • Gästblogg: Att bygga rälsen medan tåget går

Kategorier

  • Etik
  • Information
  • Internationellt
  • Okategoriserade
  • Professionen
  • Utbildning
  • Villkor

Arkiv

Biomedicinska analytiker RSS

  • RSS - Inlägg
  • RSS - Kommentarer

Facebook

Redaktörsinloggning

Logga in

Twitter

Tweets av @vardforbundet
Footer logo

Vårdförbundet består av runt 114 000 barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Tillsammans utvecklar vi vården och gör den säker. Tillsammans arbetar vi för ett hållbart yrkesliv och bra villkor.

Den här bloggen använder cookies för bästa användarupplevelse. Vi registrerar också vissa personuppgifter om du kommenterar på inlägg. Godkänn Läs mer
Privacy & Cookies Policy

Privacy Overview

This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Necessary
Alltid aktiverad
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. This category only includes cookies that ensures basic functionalities and security features of the website. These cookies do not store any personal information.
Non-necessary
Any cookies that may not be particularly necessary for the website to function and is used specifically to collect user personal data via analytics, ads, other embedded contents are termed as non-necessary cookies. It is mandatory to procure user consent prior to running these cookies on your website.
SPARA OCH ACCEPTERA