Anne Lindgren Berndt,
President IFBLS

När man som Biomedicinsk analytiker hanterar provmaterial eller står vid instrumenten på laboratoriet, så tänker man kanske inte daglig dags på att man är en del av ett större sammanhang. Visst vet man att det är en person bakom varje prov, men hela kedjan av händelser och andra professioner som också ska göra sitt för att patienten ska få diagnos och eventuell behandling, det är kanske inte ständigt närvarande.

När man själv eller en nära anhörig drabbas av ohälsa eller sjukdom, då inser man hur beroende man är av vårdens samlade kompetenser. För att inte tala om diagnostikens bidrag. Är det en kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom? Är det cancer? Hur ser HbA1c-värdet ut? När kommer svaret från laboratoriet till läkaren som sedan kontaktar mig eller min anhörig? Vad kommer att hända? Man kan också i sådana sammanhang komma till insikt om hur delar av vården inte fungerar. Tekniken stödjer inte de olika instansernas kommunikation, rätt kompetens finns inte på plats och ofta får man svaret att man får vänta på besked för att den man frågar helt enkelt inte vet. Vården är inte sammanhållen. Vården är inte personcentrerad och utgår inte från mina eller min anhörigas behov och förmågor.

IFBLS har valt NCD som tema
International Federation of Biomedical Laboratory Science, IFBLS, har som tema för den internationella yrkesdagen för Biomedicinska analytiker ”Non Communicable Diseases: The role of Biomedical Laboratory Scientists in Detection, Screening and Treatment” (Icke-smittsamma sjukdomar, Biomedicinska analytikers roll i detektion, screening och behandling). Non Communicable Diseases, NCD, kallas också kroniska sjukdomar och de viktigaste typerna är hjärt-kärlsjukdomar (som hjärtinfarkt och stroke), cancer, kroniska andningssjukdomar (som kronisk obstruktiv lungsjukdom och astma) och diabetes.

Målet är en hållbar värld
Bakom IFBLS:s val av tema ligger WHO:s arbete för FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. FN:s medlemsländer antog 2015 denna agenda, som innehåller 17 Globala mål för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. FN definierar hållbar utveckling som utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Agenda 2030 ska minska fattigdom, orättvisor och ojämlikheter, samt lösa klimatkrisen under de kommande 15 åren. Det är en fortsättning på de åtta millenniemålen som världen arbetat för sedan år 2000. Skillnaden är att millenniemålen fokuserade på fattigdomsbekämpning i världens fattiga länder, Agenda 2030 tar det till en högre nivå och nu ska alla världens länder inkluderas i arbetet för en hållbar värld. För att uppnå målen krävs det att både regeringar, privat sektor, civilsamhälle och medborgare samarbetar. Med andra ord – det inkluderar dig och mig.

IFBLS är en Non-State Actor
WHO, Världshälsoorganisationen, är ett av FN:s fackorgan med syfte att alla människor ska uppnå en så god hälsa som möjligt. IFBLS är en så kallad Non-State Actor inom WHO, vilket innebär ett samarbete där vi inbjuds att bidra till WHO:s arbete, till exempel genom framtagande av riktlinjer och rekommendationer kopplade till laboratoriemedicin och diagnostik. IFBLS är den organisation som kommunicerar Biomedicinska analytikers bidrag till hälso- och sjukvård globalt inom WHO.

En stor utmaning
NCD är en stor utmaning för en hållbar utveckling. Dessa sjukdomar drivs av krafter som inkluderar snabb, oplanerad urbanisering, globalisering av ohälsosam livsstil och befolkningens åldrande. Ohälsosamma dieter och brist på fysisk aktivitet kan visa sig som ökat blodtryck, ökad blodsocker, förhöjda blodlipider och fetma. Dessa kallas metaboliska riskfaktorer som kan leda till kardiovaskulär sjukdom, den ledande NCD när det gäller för tidiga dödsfall.
Människor i alla åldersgrupper, regioner och länder påverkas av NCD. Barn, vuxna och äldre är alla sårbara för de riskfaktorer som bidrar, oavsett om det är ohälsosamma dieter, fysisk inaktivitet, exponering för tobaksrök eller skadlig användning av alkohol.
Varje år dödar NCD 41 miljoner människor, vilket motsvarar 71% av alla dödsfall globalt, 15 miljoner i åldrarna 30-69 år, vilket klassas som för tidiga dödsfall. Över 85% av dessa “för tidiga” dödsfall förekommer i låg- och medelinkomstländer.
Fattigdom är nära kopplad till NCD. I låginkomstländer dränerar hälso- och sjukvårdskostnaderna för NCD snabbt resurserna. Kostnaderna för NCD, inklusive ofta långvarig och dyr behandling, kan resultera i att familjer kan förlora möjlighet till försörjning och därmed till fattigdom som kväver utvecklingen.

En förändrad roll – utanför laboratoriet
Enligt WHO är detektion, screening och behandling av NCD, liksom palliativ vård, viktiga komponenter i svaret på hur NCD ska hanteras. Viktiga interventioner mot NCD med hög effekt kan ges inom den nära vården/primärvård för att stärka tidig upptäckt och snabb behandling. Sådana insatser är utmärkta ekonomiska investeringar eftersom de, om de sätts in tidigt, kan minska behovet av dyrare behandling.
Så var kommer vi som Biomedicinska analytiker in? Svaret på det är rätt uppenbart, i diagnostiken. Men frågan är om det finns mer att göra, även här hos oss, i höginkomstländerna. Vi är på intet vis förskonade från konsekvenserna av NCD. Biomedicinska analytiker kan med sin kompetens bidra till förebyggande arbete hos barn, vuxna och äldre, det skulle dock innebära något förändrad roll för en del av oss. Det skulle kunna innebära ett arbete utanför laboratoriets väggar, i samarbete och dialog med andra professioner och kanske också personer/patienter.

”Kommunbiomedicinsk analytiker”
Anna Nergårdhs utredning för Samordnad utveckling för god och nära vård , hur vården ska komma än närmare invånarna. Umeå kommun har biomedicinsk analytiker anställd för kvalitetsutveckling bland annat, i Norge är Noklus etablerad sedan många år tillbaka, och ”kommunebioingeniøren” är i färd med att etableras. Den danska laboratoriebussen som väckt mycket stort intresse, visade goda resultat avseende minskning av antalet onödiga inläggningar inom slutenvården, även om den idag tyvärr är parkerad på grund av bristande resurser.

Vi har ett ansvar i kampen mot NCD
Greta Thunberg, den 16-åriga miljökämpen som fått mycket stor internationell uppmärksamhet genom sin skolstrejk för miljön, hon har påverkat sin egen familjs vardag och sannolikt fått många av oss andra att reflektera över vår egen miljöpåverkan. Rimligtvis borde vi som yrkesgrupp kunna axla ett ansvar i kampen mot NCD. Självklart inte genom en arbetsplatsstrejk (strejk används av andra skäl och inte lättvindigt), men däremot genom kreativt tänkande, där vi delar vår kompetens gällande diagnostik, kvalitetssäkring, processer och logistik utanför laboratoriet. Vården utvecklas mot personen som behöver och förväntar sig den 24/7, mot en sammanhållen och personcentrerad nära vård. Vi behöver utvecklas i samma riktning, det är vi skyldiga vården, oss själva som profession och som världsmedborgare som tar ansvar för kommande generationers rätt till en hållbar värld.

/Anne Lindgren Berndt
Leg. Biomedicinsk analytiker
Förbundsombudsman, Vårdförbundet
President International Federation of Biomedical Laboratory Science

IFBLS Board of Directors

Sedan 1997 har den internationella Biomedicinska analytikerdagen uppmärksammats den 15 april. Dagen har sitt internationella ursprung i vår världsorganisation IFBLS som sätter tema för dagen. Du kan hitta årets internationella poster här om du vill använda den och läsa om bakgrund till varför dagen firas.

Som President för IFBLS har jag skrivit en krönika med koppling till årets tema, ”Non Communicable Diseases: The role of Biomedical Laboratory Scientists in Detection, Screening and Treatment”. Krönikan kommer att publiceras i IBL:s Laboratoriet, norska Bioingeniøren och i Danske Bioanalytikere och just nu kan du läsa den genom länken till Bioingeniøren.

Jag har genom åren varit med på heldagskonferenser på olika håll i landet, mindre möten på Vårdförbundets lokalavdelningar, serverat tårta i stora lass och ibland stått i en entré och pratat med förbipasserande allmänhet, allt precis som dagen är tänkt att se ut. För mig har det viktigaste varit att göra något utöver det vanliga, oavsett om det varit att prata med kollegor, medlemmar, vänner eller okända, men så att dagen har fått en egen profil i min kalender. En dag då jag hyllar mitt yrke som Biomedicinsk analytiker.

Vårdförbundet har tagit fram en del material för den som vill få inspiration att göra något själv. Du hittar materialet här. Under de kommande dagarna kommer även Biomedicinska analytikerbloggen att ha sin vårrusning med dagliga uppdateringar från olika Biomedicinska analytikerkollegor runt om i landet. Ta del av dessa, läs om hur andra tänker kring sitt yrkesutövande och kommentera gärna. Som bloggare är det kul att få återkoppling från läsare och som bloggläsare kan man ofta få till riktigt bra diskussioner i kommentarsfältet.

HAPPY BLS DAY!

Sociala medier skapar möjlighet för människor att träffas och så var det med Åsa Gyberg-Karlsson och mig.  En Biomedicinsk analytiker som är aktiv på Twitter är kul att följa. Något år senare hörde jag henne tala på Smer:s (Statens Medicinsk Etiska Råd) etikdag och 2016 talade vi båda i etikblocket på Diagnostikforum 2016. Numera ses vi också på möten för IBL:s Etiska råd.

Med denna bakgrund var jag helt övertygad om att svaret på internationella konferenser och Åsa var “been there, done that”. När jag då i våras föreslog att hon skulle skicka in abstract till den nordiska NML-kongressen fick jag klart för mig att detta var något hon aldrig gjort, knappt övervägt! Dessutom ansåg hon sig vara urdålig på engelska, något engelskaläraren på gymnasiet gjort klart för henne. Jag blev förvånad men tänkte att detta var något att råda bot på.

Åsa ingick i ett projekt inom Smer rörande egenmätningar, “Self-quantifying” och etiska implikationer och till det lagt en biomedicinsk analytikers perspektiv. Hon använde aktivitetsarmband en period inom projektet och har skrivit krönika om detta, så ämnet var lämpligt. Åsa stämde av sitt eventuella deltagande med sin arbetsgivare innan hon skrev abstractet. Vi bollade den engelska texten lite grann och hon skickade in det till arrangörerna. Efter några veckor fick hon besked att abstractet var antaget, som muntlig presentation, och då uppstod en hel del nervositet. “Min engelska är dålig, hur ska det gå, det här är hemskt…”.

När abstractet antagits tipsade jag om olika ställen att söka pengar för att finansiera kostnaderna. En del som deltar på internationella kongresser får allt från sin arbetsgivare, andra behöver söka stipendier och bidrag från olika håll. Åsa fick pengar från två håll, bland annat IBL:s Sektion för Klinisk Kemi och Transfusionsmedicin.

Ett par veckor före kongressen bollade vi denna gång powerpointpresentationen och det blev mycket tydligt att hon underskattat sina engelskkunskaper, oavsett vad hennes lärare på gymnasiet påstått.

Åsa Gyberg-Karlsson

I fredags var det då dags i Helsingfors, Finland. Till synes spänd som en fiolsträng satt hon igenom presentationerna före. Suckade och flaxade med bluskragen “jag är så svettig”, viskade hon. “Jag måste ha mina papper med mig, jag kan inte tala utan dem”. Jag svarade att då har du dem med dig, det är ingen stor sak, du fixar detta. Så gick hon fram i föreläsningssalen. Klickade fram sin presentation på skärmen och med ett liten nervös darrning på rösten började hon tala. Darrningen försvann efter ett par meningar och ett lugn infann sig. Åsa blev klar ganska fort, egentligen ska man fylla sin tid och lämna tid för ungefär två korta frågor. Det visade sig att det var många av åhörarna som ville ställa frågor eller bara kommentera så tiden fylldes väl. Med glittrande ögon svarade Åsa på frågorna, lämnade Smer-rapporten som hon haft med sig till en extra intresserad lyssnare och jag såg hur glad hon var. Efteråt så var hon så stolt! “Åhhh, det var så roligt! Det gick bra! Jag har gjort det!”

Jag är så glad för Åsas skull. Jag minns min egna första presentation i internationella sammanhang, nervositeten, tankarna på att låtsas bli sjuk, lättnaden när det var över och hade gått jättebra, och inte minst känslan av att ha vuxit. Vuxit som person men också i min roll som Biomedicinsk analytiker.

Åsa tackade mig på Facebook med orden “Tack för att du puttade mig över stupet och för all pepp!”. Jag önskar fler tog denna möjlighet, den gör så mycket med dig.