Att bygga rälsen medan tåget går är ett begrepp jag ofta använder i mitt arbete som utvecklingsledare. Att jobba med ständiga förbättringar innebär just att agera sig in i situationer och förbättra allt eftersom. Men nu rullar tåget alldeles för fort och både byggarbetarna och passagerarna hoppar på och av i samma takt.

Maysae Quttineh

Mitt i all krisberedskap och siffror som tickar med antalet smittade, döda och friskförklarade kan ändå Biomedicinska analytikern i mig inte låta bli att tycka att det är det här jag utbildade mig till. Att finnas när världen behöver mig och min kompetens är ett privilegium. Vi kan upplevas som en ”osynlig” profession, men att vi som nu, mer än någonsin, står i händelsernas centrum och är navet i vården, är rätt paradoxalt.

Allmänhetens frustration över varför man inte får testa sig om man inte är riskpatient slår mig rakt in i hjärtat. Samtidigt som jag har full förståelse för varför man till en början var restriktiv med provtagningen. För vi bygger ju upp rälsen medan tåget går… Laboratorierna i Sverige har sedan januari förberett sig för att kunna analysera stora mängder prover. Folkhälsomyndigheten hade en metod i början på januari, tre veckor senare hade åtta laboratorier från norr till söder ställt om och satt upp analysen och för varje vecka som gått har fler och fler anslutit sig till denna skara.

Vad är det för metod vi använder och varför kan vi inte testa alla?
Vi använder en molekylärbiologisk analys för att påvisa virusets gener med en metod som kallas Polymerase chain reaction (PCR). Viruset angriper cellerna i våra luftvägar, till en början i de övre luftvägarna och vid en komplicerad form i nedre luftvägarna där det orsakar lunginflammation. När man tar ett näsprov samlar man upp slem från övre luftvägarna och i slemmet finns celler och i cellerna finns viruset. Provet ankommer till laboratoriet där man renar fram virusets gener från cellerna genom en kemisk process. För den här processen är laboratorierna i Sverige rustade med olika instrument som har olika kapacitet. Vissa instrument kan endast köra 6 prover åt gången medan andra klarar 96 prover. Bara där har vi en stor skillnad, ju mindre instrument desto längre tid tar det att preparera stora mängder prover, vilket kan kräva längre handpåläggning.

I nästa steg i processen sker själva PCR-analysen för att i varje prov leta efter SARS-COV-2-genen med hjälp av specifika primers (enkelsträngade DNA-bitar) och prober (fluoresencemärkta sökfragment). Även här körs allt från 30-96 prover åt gången och analysen tar 1-2 timmar. Prover som innehåller virus detekteras av molekylerna och kopieras i så stora mängder att det kan visualiseras som en kurva i tillhörande mjukvara. Biomedicinska analytiker bedömer kurvan och lämnar svar via produktionssystemet på sjukhuset. I vissa fall kan prov behöva omköras om man inte kan säkra kvaliteten genom de kontroller man kör vid varje analystillfälle. INGEN Biomedicinsk analytiker lämnar ut ett svar som inte kontrollerats noga innan, oavsett hur lång tid det må ta. Så totalt tar detta 6-7 timmar för att kunna få ut stora mängder prover från ankomst till svar.

Varför har man inte fått testa alla?
Men varför har man inte fått testa alla när kapaciteten ökar kan man fråga sig? Ja, bara på mitt labb där jag jobbar har vår metodspecialist som är Biomedicinsk analytiker tillsammans med en molekylärbiolog slitit hårt med att utvärdera tre olika metoder för att rena fram virus-RNA. Det beror på att material inte kan levereras när hela världen behöver samma typ av reagens samtidigt. När vi pratar om molekylärbiologiska metoder så är det inte bara för företagen att ”öka produktionen”. Det är en oerhört krävande process och allt måste vara kvalitetssäkras till 100% innan det kan skickas ut… och tåget rullar väldigt fort ute i världen. Därför var vi tvungna att prioritera riskpatienter för att inte riskera att reagens tar slut och just riskpatienter inte kan få rätt diagnos.

Att använda resurserna rätt
En annan aspekt är att använda resurserna rätt. Varje provtagningstillfälle är faktiskt också ett vårdtillfälle där någon ska möta en potentiellt smittsam patient/anställd, bedöma läget och ta provet. Använder vi verkligen resurserna rätt om vi alla ska provtas vid misstanke? Att tillägga till det här är ju att när debatten kring detta var som värst, var det endast 2-10 % som var positiva bland alla analyserade prover. Det talade för att många hade helt vanliga förkylningar orsakade av andra virus. Om vi kan få till självprovtagning på ett bra sätt kan det vara en bra effektivisering.

Analysen är en färskvara
Ytterligare en aspekt, som man absolut inte får glömma, är att analysen är en färskvara. Den är en ögonblicksbild som bara berättar om du bar på viruset just vid stunden för provtagning. Inget säger att du inte strax efteråt går ut och blir smittad av viruset, läget försämras och du tänker att det är en vanlig förkylning och råkar smitta andra riskpatienter. Falsk trygghet är bland det mest riskfyllda i detta.

Utan Biomedicinska analytiker stannar vården
En sak är säker, Sveriges laboratorier rustar sig för det som komma skall. Vi är redo för att validera, utvärdera och implementera de mest effektiva och säkraste metoderna för att stödja vården att hantera denna kris. Vårt arbete kanske börjar med att påvisa SARS-COV-2 men det i sig räddar inte patienten. Det står minst 10 andra Biomedicinska analytiker som ska analysera lungfunktionen, syresättningen i blodet, hjärt-, njur- och leverstatus, infektionsparametrar och även leta efter sekundära infektioner för att kunna rädda patienten. Även diagnostik för cancerpatienter, blodsjukdomar, allergier, hormonella problem och ultraljud måste utföras för att sjuka patienter som har annat än covid-19 ska få den hjälp de behöver. Vi Biomedicinska analytiker är en diagnostisk partner i kampen mot covid-19 och alla andra sjukdomar. Vare sig vi syns eller inte, om tåget står still eller rullar – utan oss stannar vården.  

/Maysae Quttineh
Biomedicinsk analytiker, Mikrobiologen, Jönköping
Ordförande Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap (IBL)


Kommentarer

  1. Åh så bra du skriver o förklarar ” vår roll i maskineriet”.

    1. Hon är bra Maysae!
      Du får gärna dela hennes inlägg i dina kanaler, vi vill ju att så många som möjligt får denna information OCH förstår Biomedicinska analytikers roll i ”maskineriet”.

      /Anne

    1. Det är så väl skrivet av Maysae. Du får gärna dela inlägget, det är många som skulle behöva få denna information.

      /Anne

  2. Så bra och tydligt skrivet hur analysen av coronaproverna utförs och hur man arbetar med alla andra laboratorietester samtidigt. Detta skulle alla behöva läsa.

    1. Hej Agneta!
      Visst har Maysae skrivit det bra! Hon har ju kunskap och erfarenhet men kan ju också beskriva processen så att även andra förstår den och sammanhanget det utförs i. Dela gärna inlägget i dina kanaler så att så många som möjligt får läsa detta.

      /Anne

    1. Hej!

      Visst är det bra! Dela gärna så fler få läsa Maysaes inlägg.

      /Anne

  3. Bra förklarat, jag hoppas detta inlägg får stor spridning. Medier,politiker och allmänheten pressar på för mer testning men få röster hörs om varför det sker på ett visst sätt. Eller vilka konsekvenser det ger i längden när det är ett pandemi läge och alla behöver samma saker som reagenser, provtagningsmaterial och skyddsutrustning.

    1. Hej Anette!
      Maysaes blogginlägg har fått stor spridning, men dela gärna i dina kanaler, det känns som att alla borde få läsa detta.

      /Anne

    1. Maysae har kunskap, erfarenhet och bra pedagogisk förmåga, då blir det så här bra. Dela gärna så att så många som möjligt får läsa detta.

      /Anne

  4. Jättebra inlägg! Ni får gärna skriva något om test av immunitet också. Vi är många som längtar efter sådana.

    1. Hej Ida!
      Det testas på många ställen i landet och i europa och än så länge har testerna inte så hög känslighet. De är rätt så specifika( 90%) så positivt är med hög sannolikhet rätt men känslighet är enligt två studier omkring 60 %. Då har man alltså ändå haft PCR-konfirmerade fall som ändå blivit negativa. Om det beror på testets detektionsnivå eller om det beror på ett försenat immunsvar vet man inte. Men testerna har väckt stort intresse och företagen ’tävlar” om att hitta en tillräckligt känslig metod. De gillar inte att vi biomedicinska analytiker har så höga krav på sensitivitet för det sätter lite käppar i hjulet för de. Men vi ska inte införa tester som har så låg känslighet, då kan man lika gärna slinga slant. Vi bevakar marknaden och är också intresserade av alternativa metoder för att kunna erbjuda bästa service.

  5. Hej och tack,
    mycket intressant, bra att veta vad som händer bakom kulisserna.

    det fanns et kinesiskt undersökning pa 1000 patienter som påstod att RT-PCR metoden har tillförlitligheten av 70% mot CT-scans 90% (computer tomography). Dem har bytt mot CT-scan de 12/2 och denna dag nya fall skjut upp i höjden.
    Min frågan, är det sant ? Eller beror detta på daligt kvalitet av deras lab arbete, det är tydligen ett riktigt avancerat hantverk. Hor bedömer ni tillförlitligheten in ert arbete?
    En annan förklaring kan vara att visa asymptomatiska patienter har lungskador innan viruset kan upptäckas i näs eller hals prover.
    (bry dig inte att svara om det skulle störa dig i arbete, och ursäkts i så fall, jag är bara intresserat amatör)

    mvh
    Wlodek Stankiewicz
    statistik – https://www.worldometers.info/coronavirus/country/china/
    studie CT/PTR – https://pubs.rsna.org/doi/10.1148/radiol.2020200642

  6. Hej, tack för bra artikel!

    Vet du hur länge man normalt testar positivt för PCR med tanke på att enbart 2.5% av slumptesten i Stockholm var positiva? Om man testar positivt i flera veckor så är det ju sannolikt att vi valt fel modell att gå mot flockimmunitet. Om man bara är positiv i några dagar är det förstås bättre med tanke på att det då är betydligt fler som har antikroppar.

    Vi får hoppas att det snart finns möjlighet att göra stickprovskontroller med serologi så att vi får svar på om man ska sätta folk i karantän, eller fortsätta mot flockimmunitet.

    MVH
    Mats

Det går inte längre att kommentera på det här inlägget.

Yrken för livet kräver bättre villkor!

Läs vår rapport om våra medlemmars arbetsmiljö och vad vi kräver. #yrkenförlivet

 

Yrken för livet!